handeln tusantals fat "portvin" ("Cette-portvin"), tillverkadt af dåligt rödt franskt vin, vederbörligen kypradt med extrakt af ratanhiarot eller något annat sammandragande ämne, alkohol, socker, œnanth-eter (se Vindrägg) o. s. v., efter olika recept för olika kvaliteter. I handeln har förekommit "engelskt portvin" ("old superior", "extra particular" etc.), fabriceradt i England. Från Hamburg och Lübeck har också utsändts "engelskt portvin". Före Världskriget såldes i Sverige här tillverkadt "portvin" i stor utsträckning. I Stockholm fabricerades dylik vara af jäst russinsaft, tarragonavin, potatissprit, socker m. m., som gick i handeln under namn af "fint portvin", "oporto" o. d. De på grund af bristande lagstiftning mot lifsmedelsförfalskning delvis ohållbara förhållandena på vinhandelns område (se äfven Ungerska viner) ha genom ändrade försäljningsbestämmelser, hvilka som bekant tillkommit i följd af nykterhetssträfvandena, undergått en förbättring. I de vinproducerande länderna finnas lagar om tillverkning och behandling af vin, hvilka innehålla detaljerade bestämmelser om, hvad som därvid är tillåtet eller otillåtet. Äfven t. ex. i Danmark finnas vissa bestämmelser i denna riktning. I Sverige saknas ännu en vinförordning (frånsedt rusdryckslagstiftningen, se Rusdrycker), men en blifvande lifsmedelslagstiftning, till hvilken förslag är under utarbetning, torde komma att omfatta bestämmelser äfven för varuslaget vin. Till medicinskt bruk användas Marsalavin (det enda vin Svenska farmakopén numera upptar) och andra viner enligt läkares ordination. Om lösningar af läkemedel i vin se Vina medicata. Till vinliknande eller vinartade drycker äro att räkna bärvin, fruktvin och palmvin (se dessa ord). Man har beräknat, att 1907 omkr. 148 mill. hl. vin producerades i Europa. Tidigare intog Frankrike som vinodlande land obestridt första rummet, men genom härjningar af vinlusen (Phylloxera; se Vinlusen), hvilket skadedjur först iakttogs 1865, nedgick vinproduktionen högst betydligt, så att Italien 1891 tagit försteget framför Frankrike. 1898--1907 producerades i Frankrike årligen i medeltal 48,8 mill. hl. vin. I Italien producerades 1907 52,6 mill. hl. Närmast kommer Spanien med 21 mill. hl. (1907). Den vinmängd, som hvart och ett af de öfriga vinodlande länderna i Europa lämnar, är långt mindre än de nyssnämnda, såsom framgår af följande tabellariska sammanställning för 1907: <table> <td>Portugal <td r>4,5 <td c>mill. <td c>hl. <td>Österrike <td r>3,5 <td c>» <td c>» <td>Ungern <td r>3,1 <td c>» <td c>» <td>Ryssland <td r>2,6 <td c>» <td c>» <td>Rumänien <td r>2,6 <td c>» <td c>» <td>Tyska riket <td r>2,5 <td c>» <td c>» <td>Bulgarien <td r>2,1 <td c>» <td c>» <td>Turkiet med Cypern <td r>1,5 <td c>» <td c>» <td>Grekland <td r>1,2 <td c>» <td c>» <td>Schweiz <td r>0,8 <td c>» <td c>» <td>Serbien <td r>0,6 <td c>» <td c>» </table> Emedan stora växlingar förekomma i vinproduktionen, blir äfven ordningsföljden mellan länderna växlande under olika år. (I art. Ungerska viner skola de angifna produktionssiffrorna vara 1,26 och 2,16 mill. hl.). -- Af utomeuropeiska länder producerade 1907: Algeriet 8,6, Chile 2,1, Nord-Amerikas förenta stater 1,6 och Argentina 1,3 mill. hl. vin. De europeiska länder, i hvilka drickes proportionsvis mest vin, äro Bulgarien, Frankrike, Grekland och Italien (något öfver eller under 100 l. pr inv. och år). Sverige hör till de länder, där vinkonsumtionen är lägst. Under det att i Tyskland förbrukats omkr. 6 och i Holland omkr. 2 l. pr inv. årligen, har vinkonsumtionen i Sverige 1881--1910 växlat mellan 0,5 och 0,7 l. pr inv. och år. -- Införsel af vin, hvilket räknas till öfverflödsvaror, är i de flesta länder belagd med hög tull. I Sverige voro tullsatserna på vin 1913 34 och 65 öre pr kg. för vin på fat, 69 öre och 1 kr. pr lit. för vin på andra kärl och 2 kr. pr l. för musserande vin; 1918 voro motsvarande tullsatser 34 öre och 1 kr., 69 öre och 1,35 kr. samt 4 kr. Där två siffror anges, betyder den lägsta siffran tullsatsen på vin med högst 14 volymprocent alkohol, den andra tullsatsen på vin med högre alkoholhalt. Om alkoholhalten öfverstiger 25 volymproc., tullbehandlas varan som likör (1913--18 kr. 2,50 pr l.). Sveriges import af vin utgjorde 1881 omkr. 3,1 mill. liter med ett värde af omkr. 3,2 mill. kr. 1913--15 var importen icke nämnvärdt större, men värdet af det årligen importerade hade stigit till omkr. 5 mill. kr. Därefter har importen stegrats och utgjorde 1917--19 närmare 6 mill l. pr år med ett värde 1917 af 16,9 och 1918 af icke mindre än 36,6 mill. kr. Denna stora ökning sammanhänger tydligen med restriktionerna beträffande handeln med alkoholhaltiga drycker. Anmärkningsvärdt är, att importen af vin på fat "annat slag" (d. v. s. annat än de vanligen mest konsumerade vinslagen), som 1913 utgjorde 0,47 mill. kg. med ett värde af 0,24 mill. kr., 1918 steg till ung. 3 mill. kg. med ett värde af 17,5 mill. kr. I sistnämnda siffra ingår till en betydande del värdet af oäkta "ungerska viner" från Österrike (se Ungerska viner). De anförda importsiffrorna bekräfta, att vinet på grund af de antydda restriktionerna i viss mån tillgripits som "rusdryck", under hvilken nedsättande rubrik vinet inordnats i den svenska lagstiftningen. Denna konsumtion skiljer sig emellertid väsentligt från hufvudparten af den vinförbrukning, som tidigare förekommit i Sverige, och är i hvarje fall af en helt annan art än kännarens bruk af vinet. O. T. S. Th. S. Beträffande vinets förvaring och servering lämnas här några korta anvisningar, ehuruväl i fråga om serveringen hvar och en bör tillåtas att ha sin egen smak. Vin skall förvaras liggande i mörk, icke fuktig källare, hvilken icke får vara för varm och icke heller för kall; helst med en året om konstant temperatur af ung. 12--14°. Lättare viner skadas af för hög temperatur, portvin i synnerhet skadas lätt (grumlas) vid en temperatur, som närmar sig fryspunkten. Röda bordeaux- och bourgogneviner böra vid servering ha en temperatur af ungefär 18°, starka viner 13--15°. Hvita bordeaux- och bourgogneviner samt ren- och moselviner böra ega en temperatur af 10--12°, de franska möjligen en något högre. Torr champagne kan också