- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
679-680

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinger skans. Se Gyldenborg och Kongsvinger - Vingfotingar, zool., detsamma som vingsnäckor (se Blötdjur, sp. 827) - Vingfransar, zool. Se Fjärilar, sp. 504 - Vingfrukt, bot. Se Nöt, sp. 374 - Vingkärna. Se Smörkärna, sp. 90 - Vingmärke, zool. Se Sialidæ - Vingner (isl. Vingnir), nord. myt. 1. V., liksom Ving-Tor (Vingþórr), ett binamn på Tor - Vingner. 2. En jätte, Tors fosterfader - Vingnerver, zool. Se Fjärilar, sp. 503, och Insekter, sp. 710 - Vingnöt, bot., namn på Pterocarya fraxinifolia. Se Pterocarya - Vingolf, isl. myt. - Vingpennor, zool. Se Fjäder, sp. 485 - Vingplog. Se Snöplog, sp. 157-158 - Wingquist, Olof - Wingqvist. 1. Sven Gustaf - Wingqvist. 2. Erik Hjalmar - Vingribbor, zool. Se Fjärilar, sp. 502-503, och Insekter, sp. 710 - Vingsnäckor, zool. Se Blötdjur, sp. 827 - Ving-Tor. Se Vingner - Vingt-un, fr. vingt-e-tun, d. v. s. "tjuguett", ett hasard-kortspel, i hvilket 21 är det fördelaktigaste poängantalet - Vingtäckfjädrar och den liktydiga termen Vingtäckare, zool. Se Fjäder, sp. 485 - Vingud. Se Vinets gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vinger skans. Se Gyldenborg och Kongsvinger. Vingfotingar, zool., detsamma som vingsnäckor (se Blötdjur, sp. 827). Vingfransar, zool. Se Fjärilar, sp. 504. Vingfrukt, bot. Se Nöt, sp. 374. Vingkärna. Se Smörkärna, sp. 90. Vingmärke, zool. Se Sialidæ. Vingner (isl. Vingnir], nord. myt. 1. V., liksom Ving-Tor (Vingþórr], ett binamn på Tor, båda antagligen betecknande honom som den drabbande åskguden. -- 2. En jätte, Tors fosterfader, som med sin hustru, Lora (Hlóra), ville förrädiskt taga hans lif, då de märkte, att fostersonens styrka började växa på ett för jättesläktet oroande sätt. Men Tor dräpte dem bägge och förde med sig till Asgård V:s stenhammare, hvilken han sedan så ofta nyttjade i sina strider med jättarna- 1-2. (B-e.) Vingnerver, zool. Se Fjärilar, sp. 503, och Insekter, sp. 710. Vingnöt, bot., namn på Pterocarya fraxinifolia. Se Pterocarya. Vingolf, isl. myt., enligt Snorres edda namnet på gudinnornas boning. De fallne kämparna (einherjarna), som komma till Oden, få vistas dels i Valhall (se d. o.), dels i Vingolf. Namnet, som tolkats på mångfaldigt sätt, betyder sannolikt "vinsalen". Jfr E. Mogk i Pauls "Grundriss der germanischen philologie", III, 2:a uppl., sid. 340, och Hoops, "Keallexikon der germanischen altertumskunde" IV, 421. Ad. N--n. Vingpennor, zool. Se Fjäder, sp. 485. Vingplog. Se Snöplog, sp. 157-158. Wingqvist, Olof, universitetslärare, historiker, f. 27 nov. 1800 i Västra Vingåker, Södermanland, d. 6 sept. 1861 i Uppsala, blef 1819 student i Uppsala, där han 1827 promoverades till filos. magister samt 1834 blef docent i svensk historia, 1837 adjunkt i historia och statistik och 1843 skytteansk professor. W. var ifrig anhängare af sin tids liberala sträfvanden för en representationsreform. Han fick också plats i den af regeringen 1846 tillsatta representationskommittén. Dennas arbete ledde ej till något praktiskt resultat, men W:s ledamotskap däri blef till gagn för vetenskapen, ty det medförde uppdraget att utarbeta en redogörelse för den svenska riksdagens historia. Detta verk hann W. visserligen ej fullborda, men hvad han medhunnit utgafs efter hans död 1863 under titeln Om svenska representationen i äldre tider t. o. m. riksdagen 1617 och blef af banbrytande betydelse för vår riksdagshistoriska forskning. När den radikala oppositionen mot Oskar I:s representationsförslag tagit sig uttryck i 1849 års allmänna reformmöte i Örebro, uppdrog detta åt W. att utarbeta detaljerade förslag till de af mötet önskade författningsbestämmelserna. Resultatet däraf blef ett arbete: Förslag till regeringsform och vallag efter de å allmänna reformmötet i Örebro år 1849 antagna grunder (1850), men som innehåller blott förslag till regeringsform med däri inryckt riksdagsordning, ej förslag till vallag, som ej af W. medhunnits. Detta W:s arbete lades till grund för förhandlingarna vid det andra allmänna reformmötet i Örebro 1850 (i hvilket han själf deltog), men ansågs då ej tillräckligt radikalt, hvarför det af mötet beslutna grundlagsförslaget väsentligen af viker från W:s förslag. För öfrigt skref W., utom akademiska afhandlingar, t. ex. De testamento regis Caroli Gustavi ab ordinibus regni mutato (1836-37), värdefulla historiska uppsatser i "Frey" (Berättelse om riksdagen 1789, 1844) och i "Tidskrift för litteratur" (Om den svenska riksdagens uppkomst och utbildning, 1852, och Om utskottsinrättningen vid Sveriges riksdagar, s. å.). Jfr Kl. Reinhold, "Reformsällskaperna och de allmänna reformmötena i Örebro år 1849, 1850, 1853" (1917). S. B. Wingqvist. 1. Sven Gustaf W., ingenjör, uppfinnare, f. 10 dec. 1876 i Hallsberg, utexaminerades från Örebro tekniska elementarskola 1894 och genomgick 1894--95 John Lennings väfskola i Norrköping, vistades för vidare utbildning ½ år i Amerika, 1895-96, och blef 1899 driftsingenjör vid Gamlestadens fabriker i Göteborg. Där började han särskildt intressara sig för textilmasfkinernas lagerkonstruktioner, speciellt kullager, och hans arbete ledde till uppfinningen af de berömda S. K. F.-lagren. hvarpå 1907 A.-b. Svenska kullagerfabriken grundades (se vidare Svenska kullagerfabriken). W. hade emellertid vid sitt arbete med kullagret icke blott denna specialitet till sitt syftemål. Han såg möjlighet till, att Sverige kunde frambringa färdiga kvalitetsprodukter inom mekaniska och stålindustrien, hvilka skulle åt vårt land öppna stora exportmöjligheter och bli lönande (se därom hans uppsats i minnesskriften vid Sveriges industriförbunds 10 års-jubileum 1920). 1919 lämnade W. befattningen som verkställande direktör i "S. K. F." för att. likväl kvarstående i styrelsen, få tid för andra uppgifter. W. är sedan 1913 led. af styrelserna för Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund, sedan 1917 ordf. i A.-b. Bofors—Gullspång och sedan 1919 led. af Ingenjörsvet. akad. 2. Erik Hjalmar W., den föregåendes broder, ingenjör, f. 1886 i Hallsberg, d. 4 febr. 1921 i Göteborg, uppfann en ny typ af koniska kugghjul ("hyperkontypen") och nedlade ett mycket framgångsrikt arbete på att förbättra metoder för tillverkning af kugghjul af olika slag. För exploatering af hans uppfinningar grundades 1918 A.-b. svenska kugghjulsfabriken i Göteborg, hvilket bolag 1919 sammanslogs med Svenska kullagerfabriken. 1--2. T. B--l. Vingribbor. zool. Se Fjärilar, sp. 502-503, och Insekter, sp. 710. Vingsnäckor, zool. Se Blötdjur, sp. 827. Ving-Tor. Se Vingner. Vingt-un [vätö'], fr. vingt-et-un, d. v. s. "tjugu-ett", ett hasard-kortspel, i hvilket 21 är det fördelaktigaste poängantalet. Vingtäckfjädrar och den liktydiga termen Vingtäckare, zool. Se Fjäder, sp. 485. Vingud. Se Vinets gud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free