- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
691-692

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winkel, 2. Jan Te - Vinkelafstånd - Winkelblech, Karl Georg - Winkelbom - Vinkelfräsar, Vinkeländfräsar - Vinkelhake - Vinkelhastighet - Winkel Horn, Frederik - Vinkelhäfstång - Vinkel i segmentet - Vinkeljärn - Vinkelknä - Vinkelkramla - Vinkelkran - Vinkellinjal - Winkelmann, Eduard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

noordnederlandsche tongvallen (med språkkartor, 1898) och De outwikkelingsgang der Nederlandsche letterkunde (5 dlr 1908-21). Se Nederländska språket och Maerlant. 1-2. Hj. P-r. Vinkelafstånd mellan två punkter är vinkeln mellan de räta linjer, som från åskådarens öga gå till de ifrågavarande punkterna. E. L. Winkelblech, Karl Georg, tysk socialteoretiker (se Socialism, sp. 197), f. 1810 i Ensheim vid Mainz, d. 1865 i Kassel, var professor vid teknisk högre läroanstalt i Kassel från 1839. I betraktande af handtverksorganisationernas förfall (se Skråväsen) och industriarbetarnas utarmning (se Industrialism) fann han de tekniska problemen alltför ensidigt uppmärksammade på bekostnad af de samhällsorganisatoriska, hvilka han från 1843 började egna djupgående studium och snart äfven omfångsrikt författarskap under signaturen Karl Marlo, under hvilken han offentliggjorde sitt stora verk Untersuchungen über dìe organisation der arbeit oder system der weltökonomie (I: 1, 1848, I: 2, 1853, II, 1857, III, ofullständig, 1859; nya uppl. 1884-86 och 1898). Del I innehåller en historisk-kritisk inledning i ekonomien, del II en systematisk framställning af ekonomiens element och del III utkastet till "arbetsorganisation". Schäffle (se denne) betecknade i "Kapitalismus und socialismus" (1870) verket som ignoreradt trots dess "djupa vetenskapliga allvar, omfattande lärdom, nykterhet och själfständighet gentemot både kommunistisk-socialistisk och liberal charlatanism". Armodets upphörande förutsatte enligt W. en måttfullare folkökning, som kunde garanteras genom ålders- och förmögenhetsbetingelser för rätt att stifta äktenskap. Jorden och jordbruket borde kollektiviseras, handeln och kommunikationerna förstatligas och industrien organiseras i federativa produktivorganisationer under yrkesrepresentationer och på grundvalen af fri yrkesskolundervisning. Ett dylikt kollektivistiskt samhällsekonomiskt system skulle tillförsäkra enhvar rätten till arbete och till arbetets fulla afkastning, möjliggöra genomförd socialförsäkring och arbetstidens begränsning samt rättvis beskattning med progressiva inkomst- och förmögenhetsskatter, men omöjliggöra alla privatmonopol och på sådana grundade arbetsfria inkomster. Den tyska socialdemokratien ställde sig alldeles oförstående till en dylik "borneradt småborgerlig" socialism, hvars lärda grundlighet utlänningar i arbeten öfver nationalekonomiens och socialismens historia däremot funnit karakteristisk för författarens nationalitet. - Se Biermann, "K. G. W." (1909). E. F. K. S-n. Winkelbom, skogsh., två stockar förenade med hvarandra i ena ändan och försedda med ett öfverslag, som ligger tvärs öfver stockarna. Vinkelbommen får därigenom formen af en snöplog. Den utlägges i en ström för att leda virket i en flottled och hänges vanligen i en bom, så att vattnet fritt kan påverka vinkelbenen. Genom förändring af själfva vinkeln och vinkelbenen kan virket ledas i olika grad. Genom att hänga flera vinkelbommar efter hvarandra kan bommens verkan ökas. W. E-n. Vinkelfräsar, Vinkeländfräsar, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44. Vinkelhake. Se Boktryckarkonst, sp. 983 och illustrationssida 2, och Ritinstrument, sp. 481 o. fig. 7. Vinkelhastighet, mek., en roterande kropps hastighet på längdenhetens afstånd från rotationsaxeln. Betecknas vinkelhastigheten, räknad pr sek., med w och omloppstalet pr min. med n, så är w = pi n / 30. Väljes metern som längdenhet, blir w uttryckt i m. pr sek. Tages däremot kilometern som längdenhet, erhålles w angifven i km. pr sek. På analogt sätt ställer sig saken, om andra längdenheter komma till användning. O. E. W. Winkel Horn [hå;rn], Frederik, dansk författare, f. 19 juli 1845, d. 17 nov. 1898, tog 1868 magisterkonferens och 1878 filos. doktorsgrad med en afh. om Peder Syv, studerade först förhistorisk arkeologi och utgaf Mennesket i forhistorisk tid (1878), men egnade sig sedan åt litteraturhistoria och skref Den danske litteraturs histoire (1-2, 1881) och Grundtvigs liv og gerning (1883). Han öfversatte Den ældre Edda på vers (1869), utgaf en serie isländska sagor, Billeder af livet paa Island (1-3, 1871-76), Nordiske heltesagaer (1876), Saxo Grammaticus, Danmarks historie (1896-98), Ludvig Holbergs levnedsbreve (1897), E. Bellamy, "Anno 2000-1889" (1889) och flera andra romaner. Sedan 1892 var han redaktör af Hagerups "Illustreret konversationslexikon". Hans första hustru, Anna W., var en flitig öfversättarinna. E. Ebg. Vinkelhäfstång, mek. Se Häfstång, sp. 75. Vinkel i segmentet, mat. Se Segment 1. Vinkeljärn, metall. Se Fasonjärn, sp. 1425. Vinkelknä, skpsb. Se Knä 2. Vinkelkramla. Se Kramla. Vinkelkran, mek. Se Kran, sp. 1200. Vinkellinjal, en vanligen af tunt trä tillverkad linjal, försedd med ett tjockare tvärstycke, som tjänar att styra linjalen mot ritbrädets vänstra kant, hvarigenom linjalen bekvämt och säkert kan förflyttas parallellt med sig själf. (Se Ritinstrument, fig. 1.) Tvärstycket utföres vanligen i två delar, en fast i 90° vinkel mot linjalen och en vridbar kring en fästskruf, hvarigenom linjalen kan inställas i hvilken vinkel som önskas i förhållande till ritbrädets kant. Fmn. Winkelmann, Eduard, tysk historiker, f. 1838 i Danzig, d. 1896 i Heidelberg, blef docent vid Dorpats universitet 1866 samt professor i historia 1869 i Bern och 1873 i Heidelberg. 1883 vardt han ordf. i Badens historiska kommission och utnämndes 1886 till juris hedersdoktor och geheimehofråd. Bland hans större historiska verk må nämnas det prisbelönta Geschichte kaiser Friedrichs II. und seiner reiche (2 bd, 1863-65), det förträffliga Bibliotheca Livoniæ historica (systematisk förteckning öfver källor och hjälpmedel till Estlands, Livlands och Kurlands historia, 1870; 2:a, tillökta uppl. 1878), Philipp von Schwaben und Otto IV. von Braunschweig (2 bd, 1872-78) och Kaiser Friedrich II (bd I, 1889-97, omf. tiden till 1233, forts. af Hampe). Han utgaf därjämte bl. a. "Acta imperii inedita seculi XIII et XIV" (2 bd, 1880-85) och "Urkundenbuch

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free