- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
733-734

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterknoppar - Vinterkonungen - Vinterkorn - Vinterkrasse - Vinterkurser - Vinterkvarter - Vinterkörseln - Winterlachse - Vinterliggare - Vinterlinjen - Vinterlöfkoja - Vinterlök, Piplök - Vintermete - Vintermyggor - Vintermånad - Vinternarr - Vinternatten - Winternitz, Wilhelm - Vinternot - Vinterpalatset - Vinterportlak - Vinterprickar - Vintersallat - Vintersbo - Vintersolståndet - Vintersporer - Winterstetten - Vinterståndare - Vintersömn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

733 Vinterknoppar-Vintersömn 734 Vinterknoppar, bot. Se Knopp, sp. 403. Vinterkonungen (ty. der winterköniy), öknamn på Fredrik V af Pfalz (se Fredrik, sp. 1297), som endast en vinter (1619-20) var konung af Eöhmen. Vinterkorn, landtbr., sort af fyrradigt (eg. sex-radigt) korn, hvilket odlas som höstsäd. Det odlas stundom i de sydligaste delarna af Sverige. Dess tidiga mognad före andra sädesslag gör, att det svårt härjas af sparfvar. n. J. Dí't. Vinterkrasse, bot., en skarpt smakande form af Barbarea vulgaris, som förr odlades. Släktet Bar-barea, som hör till fam. Cruciferæ, omfattar 14 två- eller fleråriga örter med vanligen parflikiga blad, gula blommor och mer eller mindre fyrkantiga, smala skidor. I Sverige finnas 2 arter, af hvilka den på odlade ställen växande B. vulgarìs, sommargyllen, som blommar på försommaren, är den vanligaste. G. L-m. Vinterkurser. Se Feriekurser, sp. 70. Vinterkvarter. Se Kvarter, sp. 378. Vinterkörseln. kam. Se Byggningshjälpen. Winterlachse [-lakse], ty., zool. Se Lax-släktet, sp. 1452. Vinterliggare kallas ett fartyg, som "ligger i vinterlag", d. v. s. är afrustadt och upplagdt för vintern. B. N.* Vinterlinjen, polit., en sedan 1911 vanlig benämning på det förhållandet inom Sveriges försvarsorganisation till lands, då de värnpliktige inkallas till vederbörliga truppförband på hösten (vanligen i nov.) för att fullgöra sin första tjänstgöring (rekrytskolan) under återstående del af hösten och den därpå följande vintern och våren. 1915-18 skedde de värnpliktiges rekrytutbildning enligt vinterlinjen. Motsatsen till vinterlinjen är sommarlinjen, då inkallelsen sker på våren (vanligen i april) och rekrytutbildningen är förlagd hufvudsakligen till sommaren. H. J-dt. Vinterlöfkoja, bot. Se Cheiranthus och M a t thi o l a. Vinterlök, P i p l ö k, Allium fistulosum, bot., en med rödlöken (se Lök) nära besläktad lökart, inhemsk i Sibirien, som i Sverige är vinterhär dig. Löken används som rödlök, bladen som gräslök. En form af vinterlöken, l u f 11 ö k, utbildar matnyttiga knopplökar (se L u f t k n ö 1) i blomställningen. G. L-m. Vintermete. Se Fiskredskap, sp. 448. Vintermyggor, zool. Se H ar kr ankar, sp. 1471. Vintermånad. Se November. Vinternarr, bot. SeEranthis hiemalis. Ett annat ej ovanligt namn på Erawt/m-arterna är v i n t e r g ä c k. G- L-m. Vinternatten (fsv. vinter nät), gammalt namn på natten till 14 okt., då vintern ansågs ta sin början. Likaså kallade man natten till 14 april sommarnatten (surnar nät), emedan den ansågs inleda sommaren. Winternitz, Wilhelm, österrikisk läkare, f. 1834, d. 1917, blef 1857 med. doktor, 1865 docent i hydroterapi och 1874 i invärtes medicin vid universitetet i Wien samt utnämndes 1881 till e o. och 1899 till ord. professor där. Han tog 1906 af sked från professuren. Sedan 1865 egde han och var chefläkare vid vattenkuranstalten Kaltenlcutgebcn (se d. o.). Jfr Källvatten-kur, sp. 660. W. behandlade i många skrifter hydroterapien och sammanställde i Vorlesungen über hydrotherapie (1877-80) sina erfarenheter på detta område. Sedan 1890 utgaf han "Elätter fur klinische hydrotherapie". R- T-dt. Vinternot. Se Fiskredskap, sp. 451, och Not, sp. 63. Vinterpalatset. Se Petersburg, sp. 659 och pl. I. Vinterportlak, bot. Se Portulacaceæ, sp. 1478. Vinterprickar. Se ütprickningssystem, sp. 131. Vintersallat (fr. solade éternelle), kokk., består af kokt potatis, skuren i tärningar, och ugnstekta rödbetor, salt, peppar och ättika. I st. f. potatis kan man använda strimlor af savoj- eller h vitkål. Namnet ställes i motsats mot "sommarsallat", i hvilken grönsallat, tomater eller andra färska grönsaker ingå. Vintersbo, Norrköpings stads alkoholistanstalt för män, i Eönö socken, Östergötlands län, 13 km. från Jonsbergs station å järnvägen Norrköping- Arkösund. Den har 16 platser. Vintersolståndet, astrcn. Se S o l s t i t i e r och fig. till art. Jorden, sp. 128. Vintersporer, bot. Se Sades ros t, sp. 66. Winterstetten, minnesångare. SeUlrich von Winterstetten. Vinterståndare, bot., växter, hvilkas frön spridas under vintern. Som exempel kunna nämnas tallen, granen, alen, rönnen och många örter, hvilkas vissnade, fruktbärande stjälkar stå kvar under vintern, såsom rölleka, molla, kafveldun o. s. v. G. L-m. Vintersömn är ett hos många högre djur och otaliga lägre förekommande sömnfenomen. Orsaken till denna sömn ligger väl i flertalet fall i svårigheten eller omöjligheten för dessa djur att under vintern skaffa sig föda till att ersätta, hvad som kroppen genom sina rörelser - sitt mekaniska arbete - under vaket tillstånd förbrukar. Under sömn och fullständig hvila nedsättes ämnesomsättningen till den minsta möjliga, och den näring, som behöfves till lifsprocessens underhåll och till nödig värme, erhålles från det upplag af reserv-näring, som ifrågavarande högre djur samla i form af fett under den blidare årstiden. Alla kräldjur och amfibier och många däggdjur - bland svenska flädermöss, igelkott, gräfling, björn -; många sötvattensfiskar tillbringa vintern nedkrupna i dyn. Hos de på land lefvande ryggradslösa djuren är vintersömnen en allmän företeelse. Sålunda tillbringar flertalet insekter vintern som ägg eller puppor på ett eller annat sätt skyddade mot kölden ; andra insekter falla däremot i fullbildadt tillstånd i verklig vintersömn. Lifvet kan f. ö. slumra i åratal hos vissa snäckor och insektpuppor, hvilka utan någon tillgång till näring i ständig hvila afbida inträffandet af gynnsamma omständigheter. Äfven den hos trögfotingarna (se Spindeldjur, sp. 722) uppträdande mångåriga intorkningen är en besläktad företeelse. I sammanhang härmed må påpekas, att många tropiska djur falla i s. k. sommarsömn under den torra årstiden. Det finns också ett fenomen inom växtvärlden, som Linné kallade somnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free