mellan 8 och 12 års ålder. Hvita och färgade barn få ej gå i samma skola. För den högre undervisningen är sörjdt genom 3 universitet: Washington and Lee university, i Lexington (1749), med 626 studenter 1919, University of Virginia, i Charlottesville (1825), med 1,243 studenter s. å., och Virginia Union university, i Richmond (1865), med 293 studenter s. å., samt ett polytekniskt institut i Blacksburg (1872) med 566 studenter (1919). Dessutom har staten 2 anstalter för utbildning af tandläkare och många yrkesskolor. Den nu gällande författningen är från 1902. Enligt densamma utöfvas den lagstiftande makten af en general assembly, bestående af en senate på 40 medlemmar (eg. ej mer än 40 och ej mindre än 33), samt ett house of delegates på 100 (eg. ej mer än 100 och ej mindre än 90 medl.). Senatorerna väljas för 4 år, de delegerade för 2. General assembly möter regelbundet hvartannat år i hufvudstaden Richmond, men guvernören eger dessutom rätt att inkalla densamma, när han finner statens väl så kräfva, och eger skyldighet att så göra, då minst 2/3 af representationens medlemmar önska det. Rösträtt ega alla manliga medborgare, som fyllt 21 år, bott i staten öfver 2 år, tillhört sitt valdistrikt i minst 30 dagar och betalt skatt. Guvernören (governor) väljes för 4 år; för att vara valbar måste denne ha bott i staten i 5 år och, om han är af utländsk härkomst, ha bott i unionen 10 år. Till unionens kongress sänder V. 2 senatorer och 10 representanter. Statsskulden utgjorde 1919 22,912,216 doll. Historia. I V. anlades det första permanenta engelska nybygget på Nord-Amerikas kust. När den af Raleigh 1584 utsända expeditionen hemförde lofprisande skildringar af trakten kring Albemarlesundet, blef hela landet kalladt Virginia till den jungfruliga (lat. virgo) drottning Elisabets ära. 13 maj 1607 landade de förste nybyggarna vid mynningen af James river, där Jamestown grundlades. Kolonisterna utsändes af sir Thomas Gates, som 1606 fått privilegium att anlägga två kolonier i V., men 1609 måste afstå sina privilegier till Londonkompaniet. Åt detta skänkte Jakob I en kuststräcka af 400 eng. mils längd på ömse sidor om Point Comfort och allt land innanför denna kust "från haf till haf" samt åt dess kolonister alla infödda engelsmäns rättigheter. Genom inflyttning från moderlandet och invånarnas idoghet lyckades kolonien inom kort uppnå en jämförelsevis hög grad af välstånd och ekonomiskt oberoende samt fick 1621 af kompaniet en liberal författning. 1619 sålde ett holländskt fartyg ett tjugutal negerslafvar i Jamestown, och därmed var negerslafveriet infördt. 1624 fråntog Jakob I godtyckligt Londonkompaniet dess privilegium, och V. blef en kunglig koloni, styrd enligt 1621 års författning, med en af konungen utnämnd guvernör jämte ett råd samt en folkvald representation, som under ständig kamp med guvernören förstod att bevara och utvidga koloniens politiska frihet, så att V. vid århundradets slut egde så godt som själfstyrelse. Kolonien utvidgade ock småningom sina gränser västerut: koloniserade 1716 Great valley på andra sidan Blue ridge, köpte 1744 af indianerna rättigheten att anlägga nybyggen till Ohio och byggde ett fort, där nu Pittsburg ligger. Detta togs 1754 af fransmännen, och ett långt krig med fransmän och indianer följde, tills Parisfreden 1763 bestämde Mississippi som V:s västra gräns. Trots sin frihetskärlek voro statens bebyggare goda rojalister, och under de borgerliga striderna i England stodo de på Stuartarnas sida. De voro tillika trogna anhängare af engelska statskyrkan, och det dröjde länge, innan V. blef något hem för religiös frihet. Men i motståndet mot Englands beskattningsåtgärder på 1760-talet tog V. verksamt del; därifrån utgingo flera af oppositionens ledare och Amerikas störste man, Washington. Det gaf sig 1776 sin första författning såsom stat och antog 1788 unionsförfattningen. Det var den tiden en af de mäktigaste staterna i unionen, och 4 af dennas 5 första presidenter voro födda i V. (Washington, Jefferson, Madison och Monroe). Hufvudorsakerna till, att V. i utveckling öfverflyglades af andra stater (New York, Pennsylvania och Ohio), voro slafveriet, jordens utsugning genom tobaksodling samt inbördeskrigets hemsökelser. Då plantageodlingen ej längre lönade sig och ett rationellt jordbruk var oförenligt med slafveriet, lade sig kolonien på "slafodling": den försåg de södra staterna med slafvar, sedan slafutförsel från Afrika var förbjuden. I kriget 1812--14 mot England samt i mexikanska kriget 1846--47 deltog V. verksamt, och inbördeskriget 1861--65, då V. hörde till de konfedererade, var i sina följder mer olycksbringande för V. än för någon annan stat. Dess område var från krigets början till dess slut öfversvämmadt af trupper, hundratals strider egde rum inom dess gränser, tiotusenden af dess bästa män stupade, en tredjedel af dess område frånskildes (staten West Virginia, se d. o.), och egendom förstördes för mer än 300 mill. doll. Först 1869 antog staten ny författning, som förbjöd slafveri, samt 14:e och 15:e tilläggen till unionsförfattningen (rörande slafveriet och negrernas emancipation), återfick 1870 sin representationsrätt i kongressen samt befriades från den militärstyrka, med hvilken unionsregeringen dittills hållit det besatt. En ändrad författning antogs 1902. -- Litt.: J. E. Cooke, "Virginia, a history of the people" (1884), T. L. Watson, "Mineral resources of V." (1907), R. A. Lancaster, "Historic Virginia" (1915), och E. G. Swem, "A bibliography of V." (1918). A. N-d. Virginia (Virgin e a), konung Erik XIV:s dotter med Agda Persdotter, f. l jan. 1559 i Kalmar (enligt en faderns almanacksanteckning), d. 1633. AgdaPersdotter, för sällsynt fägrings skull kallad Caritas, var dotter till den från Finland komne rike stockholmske rådmannen Peder Cle-mentsson, "Peder i Porten" (S:t Nicolai port, Storkyrkobrinken), och blef, sedan hennes förbindelse med konung Erik upphört, gift först med en Fleming, sedan med en Stråle. V., som uppfostrades vid hofvet och 1566 af konung Erik föreslogs att efter uppväxten bli gemål åt ryske tronföljaren Ivan Ivanovitj, äktade 1586 Håkan Knutsson Hand (se Hand, sp. 1298), fick af sina farbröder gods