- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
797-798

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskattningsbara inkomsten beräknades 1920 till 9,292,000 kr., och utdebiteringen pr bevillningskrona utgjorde s. å. 8,73 kr. Tack vare den väl bevarade ståtliga ringmuren med dess många torn och de många ansenliga kyrkoruinerna, har V. det mest ålderdomliga utseendet bland alla Nordens städer. När man nalkas staden från sjösidan, erbjuder den, som till följd af sitt läge på den branta strandsluttningen nästan i sin helhet kan öfverblickas, en gripande bild af förgången storhet, dock utan den dystra prägel af förfall, som annars är vanlig för ruinstäder. De grå ruinerna ligga nämligen inbäddade i den rikaste grönska, och mellan parker och trädgårdar framtitta det nya V:s hemtrefliga hus och stugor. Den öfre delen af staden ligger uppe på den s. k. Klinten, från hvilken brant stupande gator eller trappor leda till den nedre, större stadsdelen, som är ovanligt rik på goda källor. Gatorna äro mestadels trånga och krokiga och karakteriseras flerstädes af de egendomliga hvalfhusen, som äro byggda tvärs öfver gatorna. Staden har två större torg, Södertorg vid södra muren och Stora torget i stadens centrum, samt flera mindre, såsom Donners plats, Rådhustorget, S:t Hans plan. Hela nordvästra hörnet af staden är numera obebyggdt, och där utbreder sig den vackra promenadplatsen Sällskapet D. B. V:s trädgård, af hvilken Botaniska trädgården utgör en del; strax utanför den senare ligger V:s sommarrestaurang Paviljongen. Längs hela promenadplatsen sträcker sig den ståtliga Studentallén. Den smala landremsan mellan strandmuren och hafvet utgör en vacker plantering, Strandpromenaden, som under turistsäsongen ständigt vimlar af besökande. Andra promenadplatser äro Badhusparken, s. om hamnområdet, samt utanför södra muren de s. k. Palissaderna, som fordom utgjort en yttre befästning till Visborgs slott. Af stadens nu i bruk varande byggnader intar afgjordt domkyrkan Sankt Maria (se fig. 5 å pl. II samt afbildning å pl. XXI till art. Byggnadskonsten) främsta platsen. Den byggdes urspr. i rent romansk stil på 1100-talet af de tyske köpmännen i Visby, undergick i början på 1200-talet en ombyggnad, som afslutades med en ny invigning 1225, ombyggdes därefter i slutet af 1200-talet i gotisk stil och erhöll slutligen vid midten af 1300-talet det sengotiska södra kapellet. Kyrkan är treskeppig och har 3 torn, hvilka, sedan de gamla tornspirorna 1744 afbrunnit, försetts med lanterniner i rokokostil, som visserligen ej passa till kyrkans stil, men i sitt slag äro vackra. Ett minnesmärke öfver hertig Erik af Mecklenburg aftäcktes 5 okt. 1913. En mängd af stadens privatbyggnader (enligt en af E. Eckhoff gjord beräkning omkr. 90) härrör till större eller mindre delar från medeltiden, men de flesta af dessa ha så grundligt ombyggts, att de förlorat sitt medeltida utseende. Åtskilliga ståtliga medeltidshus med trappgaflar, metertjocka murar och hvalf, uppburna af pelare, finnas dock bevarade, bland dem främst det (af Vitt. hist. o. ant. akad. 1901 för 20,000 kr. inköpta) gamla apotekshuset (se fig. å pl. VII till art. Bostad) och Lilliehornska huset, båda sannolikt från 1200-talet och båda belägna vid Strandgatan. Bland byggnader från senare tid märkas landshöfdingresidenset, en lång, låg tvåvåningsbyggnad vid Strandgatan strax ofvanför hamnen, det af Hårleman på 1700-talet byggda rådhuset, Allmänna läroverkets hus (byggdt af Scholander 1855--59), folkskolehuset ö. om staden (fullb. 1893 efter plan af Isæus) samt Svenska handelsbankens ståtliga palats vid hörnet af Strandgatan och Donners plats (fullb. 1909; se fig. 21 å pl. VI). Ruinerna äro emellertid stadens förnämsta märkvärdigheter. Bland dessa intar ringmuren (se fig. 9 o. 10) främsta platsen, ensam i sitt slag i hela Nord-Europa. Det äldsta befästningsverket i V. torde vara det väldiga Kruttornet (uppf. under 1000-talet), en verklig "kärna", som fordom skyddade inloppet till gamla hamnen, men senare förenats med muren. Ringmuren började byggas sannolikt tidigt på 1200-talet och var då ännu låg och blott sparsamt försedd med torn; i den nuv. muren kan man öfverallt följa den gamla murens krenelering. På 1280-talet skedde sedan en stor ombyggnad och förhöjning af muren, då alla hängtornen (se fig. 2 i art. Torn) tillkommo och troligen också en del af marktornen; några af de senare ha byggts först på 1400-talet. Nästan hela ringmuren kvarstår (blott ett stycke ofvanför hamnen är nedbrutet) och har en längd af 3,325 m., en höjd växlande mellan 6 och 10 m.; marktornen, af hvilka flera ha en höjd af 20 m., äro till antalet 29, men de flesta hängtornen (eller sadeltornen) ha under århundradenas lopp rasat ned, så att nu blott 8 återstå. Ringmurens portar åt landsidan voro under medeltiden skyddade genom väldiga porttorn, hvilka voro 6 till antalet -- Söderport, Österport och Norderport samt 3 utfallsportar -- medan sjösidans portar (Fiskarporten, Stora och Lilla Strandporten) ej skyddades genom torn; flera numera igenmurade portar funnos i strandmuren. I nyare tid har man dels upptagit verkliga portar i muren (Kaiserporten, Brunnsporten), dels gjort s. k. muröppningar, d. v. s. brutit ned muren ett stycke för att öppna en trafikled (Skansporten, Skolporten). Inalles finnas nu portar och muröppningar till ett antal af 15. (1920 beviljade riksdagen E. Eckhoff 32,000 kr. för utg. af en planerad arkitekturhistorisk monografi öfver muren.) Längst i sydvästra hörnet ansluter sig till muren en ringa rest af Visborgs slott (se Visborg). De kvarstående kyrkoruinerna inom ringmuren äro 10, hvartill kommer den utom norra muren belägna S:t Göran. Längst i n. reser sig den ståtliga Sankt Nikolaus (fig. 11 o. 12), urspr. byggd i romansk stil på 1100-talet som församlingskyrka, men omkr. 1230 upplåten åt dominikanorden, som företagit flera ombyggnader; den nuv. ruinen visar en treskeppig kyrka med spetsbågshvalf, försedd med en sengotisk absid. Af det med kyrkan sammanbyggda klostret finns nu intet kvar, men en rad hvalfbågar i norra kyrkmuren visar utsträckningen af den gamla korsgången. Af Sankt Gertruds kapell (uppf. sannolikt i slutet af 1400-talet af Ivar Axelsson Tott), som låg strax s. om S:t Nikolaus, finnas blott några obetydliga murrester; Helgeandskyrkan (från början af 1200-talet) är en i sitt slag enastående kyrkobyggnad (se fig. till art. Portal och Underkyrka), åttkantig och uppförd i 2 våningar, förbundna genom trappor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free