Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro under sommarseglationen regelbundna
ångbåtsförbindelser i gång med Norrköping, Kalmar och
de gottländska landthamnarna, under vintermånaderna
med de sistnämnda och Västervik. V:s hamn är nästan
alltid isfri. Staden eger telegrafförbindelse med
fastlandet genom 2 kablar, den ena från Kronvalls
fiskeläge s. om Klintehamn till Öland och Kalmar,
den andra öfver Gotska sandön till Hufvudskär och
Dalarö. 1920 nedlades äfven en telefonkabel mellan
V. och fastlandet. En telefonförening bildades på
Gottland redan 1882 och vann rask utbredning både
i staden och på landet, men föreningen upplöstes
1902, och hela Gottlands telefonnät öfvertogs af
telegrafverket. Från V. utgå 3 järnvägslinjer:
redan 1878 öppnades linjen Visby–Hemse, som
1900 utsträcktes till Hafdhem och 1908 till
Burgsvik, nära Gottlands sydspets; norrut öppnades
1896 den lilla linjen V.–Västkinde, som 1899
framdrogs till Tingstäde, hvarifrån under den
närmaste framtiden banan skall fortsättas till
Fårösund; söderut utgår den lilla järnvägslinjen
V.–Visborgs slätt–Västerhejde, som urspr. anlades af
Fortifikationen för att upprätthålla förbindelsen
mellan staden och Gottlands infanteriregementes
ståtliga etablissemang på Visborgs slätt. Staden
har ett 1898 fullbordadt kloaksystem, fast brandkår
(organiserad 1904) och elektrisk belysning (sedan
1906). Af bankinrättningar finnas: afdelningskontor
af Riksbanken (1851), afd.-kontor af A.-b. Svenska
handelsbanken (har utvecklats ur den 1869 grundade
Gottlands enskilda bank, som 1907 uppgick i
bank-a.-b. Södra Sverige, hvilket i sin ordning 1919
inköptes af Handelsbanken), D. B. V:s sparbank (1830),
Gottlands hypoteksförening (1851), A.-b. Gottlands
bank, Gottlands sparbank och Allmänna sparbanken för
Gottland. Anstalter för hälsovård äro länslasarett,
hospital för sinnessjuka, epidemisjukhus, sjukhem,
varmbadhus. Stadens undervisningsanstalter äro högre
allmänt läroverk, högre flickskola, teknisk skola,
2 slöjdskolor, folk- och småskolor. Sedan 1905
finns i V. en arkivdepå för Gottlands län. En för
ön betydelsefull institution är Gottlands fornsal
(grundl. 1879 af den af P. A. Säve stiftade föreningen
Gottlands fornvänner), som inrymmer massor af
föremål af arkeologiskt eller etnografiskt intresse
och upptar två stora byggnader vid Strandgatan,
nämligen dels det gamla kronobränneriet, dels
det bredvid liggande hus, som förut användts som
gevärsförråd. Som filial af Fornsalen används det
vid hörnet af Strandgatan och Donners plats belägna,
staden tillhöriga Burmeisterska huset (se d. o. samt
fìg. 21; restaureradt 1906). Om det 1815 stiftade
musiksällskapet i V. se den af B. Anrep-Nordin 1916
utg. minnesskriften. I staden finnas 3 tryckerier,
från hvilka utges tidningarna "Gottlands allehanda"
(6 ggr i veckan), "Gottlänningen" (4 ggr) och
"Gottlandsposten" (4 ggr i veckan). Med staden är i
ecklesiastikt afseende förenad V. landsförsamling,
hvilka tillsammans bilda V. pastorat, prebende åt
biskopen i V. stift. För val till riksdagens Andra
kammare tillhör V. Gottlands läns valkrets, som
utser 3 riksdagsmän. Till V. är förlagd Gottlands
artillerikår. Stadens vapen är ett hvitt lamm med
gyllene gloria, bärande en korsfana, på blå botten.
Trakten kring V. är i allmänhet kal och stenig,
men under de senaste årtiondena ha där flerstädes
uppväxt förstadssamhällen. S. om staden märkas nära
Söderport järnvägsstationen och ej långt därifrån V:s
ståtliga, 1906 fullbordade elektricitetsverk samt
de tre förstadssamhällena Andersro, Länna och
Södervärn, alla nu inlagda i V. stadsplan. Längre
söderut finnas Visborgs kungsladugård och
Visborgs slätt, förläggningsort för Gottlands
infanteriregemente, samt den omtyckta sommarkolonien
Kneippbyn; strax bredvid ligger det fordom prinsessan
Eugenie tillhöriga Fridhem (se d. o.). Ö. om staden
ligger strax utanför Österport den s. k. Östra
stationen på linjen Visby–Tingstäde; ett stycke
längre ut ligger
 |
| Fig. 25. Valdemarskorset på Korsbetningen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
