Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visconti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
821
Visent-Vishnu
822
eddan (1865, i Lunds univ:s årsskr. och separat
såsom akad. af h.), Om qvinnan i Nordens forntid
("Nord. tidskr." 1870), Homiliu-bók. Isländska
homilier, efter en handskrift från tolfte århundradet
(1872), för hvilket arbete Svenska akad. 1874
tilldelade honom konung Karl Johans pris för
litterära förtjänster, Oden och Loke. Två bilder
ur fornnordiska gudaläran (1873), Riddara-rimur
(1881-82). Málahattr. Ett bidrag till norröna
metriken (1886), Emendationer och exegeser till
norröna dikter (intagna i rek-torsprogr. 1886-91),
Carmina norroena. Ex re-liquiis vetustioris
norroenœ poesis selecta, recog-nita, commentariis et
glossario instructa (I, kritiskt behandlad text,
kommentarer och metrik, 1886; II, glossarium,
1889). Genom detta omfångsrika, om kritisk skärpa,
noggrannhet och grundlig lärdom vittnande arbete,
i hvars text-afdelning man finner alla de mest kända
fornis-ländska och fornnorska kvädena af namngifna
författare, har W. i hög grad främjat den gamla
skandinaviska litteraturens studium. Att han i detta
verk, både hvad kommentarerna och ordboken vidkommer,
begagnade sig af latinska språket berodde, enligt
hans egna ord, därpå, att han hoppades få det användt
jämväl utom Norden, och i denna förhoppning bedrog
han sig icke. - I Utlåtande i rättskrifningsfrågan,
afgifvet till Svenska akademien (1887) af styrkte
W. ett af professor E. Tegnér m. fl. utarbetadt
förslag till ändringar i vår då allmännast nyttjade
ortografi. Han uttalade därvid en motiverad och
kraftig protest mot yrkandena på ljudtrohetens envälde
äfvensom mot vissa ljudenlighetsvänners ensidigheter
i tillämpningen af den fonetiska principen samt
öfver hufvud mot alla större förändringar i det
då gällande stafningssättet. Särskildt erinrade
han om olämpligheten af att göra skolorna till
experimentalfält i fråga om ortografiska nyheter. -
Som svar på angrepp mot W:s uppiaga af Homilieboken
offentliggjorde han Textkritiska anmärkningar till den
Stockholmska homilieboken ("Arkiv f. nord. filologi"
och separat 1887) samt Några ord om den Stockholmska
homilieboken. Ett genmäle (1888). I samband med den
minnespenning, som Svenska akad. lät prägla 1889,
står W:s Minne af professorn Carl Johan Schlyter
(i "Svenska akad.s handl. ifrån år 1886", d. 4),
i hvilken skrift man finner en omständlig och
noggrann redogörelse för denne rättslärdes och
språkforskares lefnad och storartade verksamhet. -
För Nordisk familjebok skref W. alla artiklar rörande
skandinavisk mytologi t. o. m. kombinationen Va-
och många sådana ang. äldre nordisk språk- och
litteraturhistoria m. m. Dessutom offentliggjorde
han i ett par tidskrifter några kritiker och andra
afhandlingar. 1883 föreslog och genomdref W. i
Svenska akad., att detta samfund skulle återupptaga
och fortsätta de afbrutna förberedelserna till en
vetenskaplig ordbok öfver svenska språket samt åtog
sig ledningen af detta arbete, hvilken han innehade
ända till sitt frånfälle. S. å. framlade han för
akad. en ordboksplan, som vann dess erkännande, och i
slutet af 1891 kunde han förete ett efter denna plan
utarbetadt, tryckt prof ark. Genom honom grundlades
vid Lunds universitet ett vetenskapligt
studium af de nordiska språken, hvilket ämne
under hans lärartid nådde verklig blomstring. Allt
hvad han författade utmärkes genom grundlighet,
klarhet och elegans. Se hans efterträdare i
Svenska akad. K. F. Söderwalls "Inträdestal" (i
"Svenska akad.s handl. ifrån år 1886", d. 7, 1893).
-r.
Visent, zool., benämnes vanligen den europeiska
bisonoxen (se Bison). Genom krigshändelserna
1914–16 har antalet visenter i Białowicż-skogen
afsevärdt minskats, så att de 1916 beräknats
till blott 200 individer. På Skansen vid
Stockholm lefva sedan flera år 4 fullvuxna
visenter, af hvilka en af tjurarna har ovanligt
väldiga dimensioner; de ha fortplantat sig där.
L-e.
Visera (fr. viser, af lat. v?sere,
beskåda). 1. Granska en skriftlig handling (särskildt
ett pass) och påteckna bevis däröfver. - 2. Bestämma
ett lagg-kärls (fat, tunna o. s. v.) rymd. Om kärlet
är cylindriskt eller koniskt, sker beräkningen enligt
de vanliga formlerna för sådana kroppar. Oftast är
kärlet emellertid bukigt på midten, och rymden är då
svårare att bestämma, emedan den beror af den mera
oregelbunda böjningen hos de s. k. kim-mar eller
laggar, af hvilka det är hopfogadt. Dock erhåller
man i allmänhet fullt tillräcklig noggrannhet genom
att använda formeln
V = ^nl (2 I)2 + d2),
i hvilken V betecknar volymen, l längden, D
bukdiametern och d bottendiametern. Yigare är
emellertid att använda en s. k. v i s e r s t a
f. Denna har på enda sidan en vanlig längdskala,
men på andra sidan en ytskala, d. v. s. en gradering,
som anger ytan af den cirkel, utefter hvars diameter
den lägges. Med längdskalan mätes fatets längd, med
ytskalan dess genomskärningsyta dels vid sprundet,
dels vid en af bottnarna. Af den nyss anförda formeln
framgår omedelbart, att man blott behöfver lägga
2/s af den första ytan (sprundgenom-skärningen) till
1/a af den andra ytan (bottenytan) samt multiplicera
summan med fatets längd, då den uppkommande produkten
utvisar den sökta rymden. Man har af ven konstruerat
viserstafvar, på hvilka man utan vidare omedelbart
afläser fatets rymd, då stafven i bestämd riktning
stickes in i detsamma. Detta är naturligtvis det allra
bekvämaste viseringssättet, men man behöfver därvid en
särskild staf för hvarje olika form. som kan förekomma
hos faten. Graderingen af en dylik viserstaf grundar
sig nämligen på den endast för likformiga kroppar
gällande satsen, att volymerna äro proportionella
mot kuberna på motsvariga längder. 2. E.L.
Vises sten (De vises sten). Se Alkemi.
Visett-trä, detsamma som fisett-trä (se d. o.).
Viséu, distrikt och stad. Se Yizéu.
Wishaw [o^Jå], gmfstad i skotska grefsk. Lanark,
tillhörande Clyde-bäckenets berömda kolfält, 25
km. s. ö. om Glasgow. 25,263 ìnv. (1911). Järnverk
i samband med kolgrufvorna samt lergodsindustri.
A- N-d.
Visheten. Se Kardinaldygderna (med fig. 1).
Vishnu [vi J nu], Vischnu, Y is j nu (sanskr. Visnus,
-M/I), ind. myt. och relig., en indisk gudomlighet,
som liksom så många andra indiska gudar var en solgud,
sannolikt en stams eller några få samhöriga stammars
förnämste gud. Emellertid framträder V. mycket litet i
"Rigveda",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
