Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visitationsrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
837
Visitmyror-Viskan
838
inbjudning och tillkännage, att den mottages
o. s. v. - Man har hyst olika åsikter om tiden för
visitkortens uppkomst. Numera vet man, att sådana,
ofta praktfullt utstyrda, användes i Kina och möjligen
i andra österns länder redan i mycket aflägsen
tid. Kortens storlek och utstyrsel torde ha stått
i proportion till den besökandes rang. I Europa ha
de begagnats minst sedan 1500-talet. Åtminstone har
man i Venezia (andra säga Padua) som en kuriositet
förvarat ett kort (af en tysk studerande), som bär årtalet
1560. Allmän synes användningen ha blifvit sedan
Ludvig XIV:s tid, emedan de befriade från många af
den tidens formalistiska höflighetsbetygelser. I
början brukade man för ändamålet smala
pappersremsor. Småningom fick visitkortet en
behagligare form (ibland trycktes de på vykort)
och ofta konstnärlig utsmyckning (fig. 1), ibland
med mästerliga handteckningar öfver namnet, men stundom
voro de enkla såsom den store Goethes (fig. 2).
Numera göres kortet så enkelt som möjligt. Skillnaden
mellan olika kort ligger vanligen endast
i olika kartong och stilsort samt i olika
framställningsart, med litografi eller typer.
J. C.
Fig. 1. Visitkortsblankett för en grefve Dohna
(med koppargravyr af J. W. Mcil).
Fig. 2. Skalden Goethes visitkort.
Visitmyror, zool. Se Dorylinæ, sp. 755.
Visjera, floder i Ryssland. - 1. Biflod fr. v. till
Kama i guv. Perm, upprinner på Voguliska Ural
och blir segelbar efter föreningen med sin
högerbiflod Kolva. Längd 460 km. - 2. Biflod
fr. h. till Vytjegda i guv. Vologda. Längd 220 km.
1-2. A. N-d.
Visjnij-Volotjek, stad. Se Vysjnij-Vo1otjek.
Visjnu, ind. myt. Se Vishnu.
Viska, krigsv., rengöra loppet af
en artilleripjäs. Se Viskare.
G. af Wdt.
Viskafors. 1. Maskinväfnadsfabrik i Kinnarumma
socken, Älfsborgs län, grundlagd 1855 af
S. Erikson. Se Rydboholm. - 2. Gummifabrik
i samma socken, anlagd 1890. Tillverkningen
utgöres af gummiskodon (galoscher, gymnastikskor
m. m.) samt tekniska gummivaror (för automobiler,
för bryggerier, ebonit, gummiklackar, kabelgummi,
mattor, för industriella ändamål, för hushållet,
för jordbruket, för sjukvård, för trafikändamål
m. m.). 1915 förfärdigades där 505,423 par
galoscher och tekniska gummivaror till ett värde
af 813,000 kr. Hela tillverkningsvärdet 1919 var
5,109,750 kr, och arbetarantalet 1920 var 162 män
och 150 kvinnor. Fabriken eges af Skandinaviska
gummi-a.-b. (grundlagdt 1890), som har ett
aktiekapital af lägst 1,170,000 och högst 3,420,000
kr. - 3. Kraftverk i Viskan omkr. 11 km. nedom
Borås. Anläggningen, som tillgodogör en fallhöjd
af 26 m. och hvars maskininstallation möjliggör
uttagandet af 1,670 kilowatt, tillhör Rydboholms
a.-b., Rydboholm. 1-2. E. A-t. 3. C. K.
Viskan, å i Västergötland och Halland, upprinner
ur den på gränsen mellan Ås och Kinds härad 226
m. ö. h. belägna sjön Tolken, som mottar en hel del
mindre tillopp från omgifvande högland. Ån rinner
först åt n. förbi en mängd små kvarnar till sjön
Mogden med ett fall af 37 m. på 4 km., förändrar
därifrån sin riktning åt v. 20 km. till den af branta
berg omgifna Öresjön i Vedens härad, under denna
väg sänkande sig 57 m. öresjön afrinner åt s. v.,
som härefter blir
Viskafors fabriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
