837 Visitmyror-Viskan 838 inbjudning och tillkännage, att den mottages o. s. v. - Man har hyst olika åsikter om tiden för visitkortens uppkomst. Numera vet man, att sådana, ofta praktfullt utstyrda, användes i Kina och möjligen i andra österns länder redan i mycket aflägsen tid. Kortens storlek och utstyrsel torde ha stått i proportion till den besökandes rang. I Europa ha de begagnats minst sedan 1500-talet. Åtminstone har man i Venezia (andra säga Padua) som en kuriositet förvarat ett kort (af en tysk studerande), som bär årtalet 1560. Allmän synes användningen ha blifvit sedan Ludvig XIV:s tid, emedan de befriade från många af den tidens formalistiska höflighetsbetygelser. I början brukade man för ändamålet smala pappersremsor. Småningom fick visitkortet en behagligare form (ibland trycktes de på vykort) och ofta konstnärlig utsmyckning (fig. 1), ibland med mästerliga handteckningar öfver namnet, men stundom voro de enkla såsom den store Goethes (fig. 2). Numera göres kortet så enkelt som möjligt. Skillnaden mellan olika kort ligger vanligen endast i olika kartong och stilsort samt i olika framställningsart, med litografi eller typer. J. C. Fig. 1. Visitkortsblankett för en grefve Dohna (med koppargravyr af J. W. Mcil). Fig. 2. Skalden Goethes visitkort. Visitmyror, zool. Se Dorylinæ, sp. 755. Visjera, floder i Ryssland. - 1. Biflod fr. v. till Kama i guv. Perm, upprinner på Voguliska Ural och blir segelbar efter föreningen med sin högerbiflod Kolva. Längd 460 km. - 2. Biflod fr. h. till Vytjegda i guv. Vologda. Längd 220 km. 1-2. A. N-d. Visjnij-Volotjek, stad. Se Vysjnij-Vo1otjek. Visjnu, ind. myt. Se Vishnu. Viska, krigsv., rengöra loppet af en artilleripjäs. Se Viskare. G. af Wdt. Viskafors. 1. Maskinväfnadsfabrik i Kinnarumma socken, Älfsborgs län, grundlagd 1855 af S. Erikson. Se Rydboholm. - 2. Gummifabrik i samma socken, anlagd 1890. Tillverkningen utgöres af gummiskodon (galoscher, gymnastikskor m. m.) samt tekniska gummivaror (för automobiler, för bryggerier, ebonit, gummiklackar, kabelgummi, mattor, för industriella ändamål, för hushållet, för jordbruket, för sjukvård, för trafikändamål m. m.). 1915 förfärdigades där 505,423 par galoscher och tekniska gummivaror till ett värde af 813,000 kr. Hela tillverkningsvärdet 1919 var 5,109,750 kr, och arbetarantalet 1920 var 162 män och 150 kvinnor. Fabriken eges af Skandinaviska gummi-a.-b. (grundlagdt 1890), som har ett aktiekapital af lägst 1,170,000 och högst 3,420,000 kr. - 3. Kraftverk i Viskan omkr. 11 km. nedom Borås. Anläggningen, som tillgodogör en fallhöjd af 26 m. och hvars maskininstallation möjliggör uttagandet af 1,670 kilowatt, tillhör Rydboholms a.-b., Rydboholm. 1-2. E. A-t. 3. C. K. Viskan, å i Västergötland och Halland, upprinner ur den på gränsen mellan Ås och Kinds härad 226 m. ö. h. belägna sjön Tolken, som mottar en hel del mindre tillopp från omgifvande högland. Ån rinner först åt n. förbi en mängd små kvarnar till sjön Mogden med ett fall af 37 m. på 4 km., förändrar därifrån sin riktning åt v. 20 km. till den af branta berg omgifna Öresjön i Vedens härad, under denna väg sänkande sig 57 m. öresjön afrinner åt s. v., som härefter blir Viskafors fabriker.