Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 855-856 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vista ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spelas utan trumf. Se Ebersberg, "Das edle whist",
Cavendish, "Principles of whist" (1902), samt
Tom Wilson, "Illustrerad spelbok" (1888; den där
förekommande afh. om vistspelet, af H. L. Victorin,
är äfven särskildt utgifven, 1889).

Vista, mus. Se A prima vista och A vista.

Vista byrding (isl. vistar-byrðingr,
af vist, lifsmedel), sjöv., ett forntida
köpmansfartyg, lastadt med lifsmedel.
R. N.*

Vista härad, i Jönköpings län, ingår i Tveta,
Vista och Mo domsaga och fögderi samt dessa
härads tingslag och omfattar socknarna Visingsö,
Grenna landsförsamling, Skärstad, Ölmestad. 30,744
har. 7,273 inv. (1919). Se J. Allvin, "Beskrifning
öfver W. härad i Jönköpings län" (1859).

Vista kontrakt, i Växjö stift, omfattar de fyra
pastoraten Grenna stads- och landsförsamlingar,
Visingsö, Skärstad, Ölmestad. 31,073 har. 8,396
inv. (1919).

Wistaria Nutt., Kraunhia Rafin., bot., ett
släkte af 4 högt klättrande buskar, hörande till
fam. Leguminosæ, underfam. Papilionatæ. Bladen äro
parbladiga med uddblad. Blommorna äro

Blommande Wistaria i en trädgård i Japan.

ljusblå (sällan hvita) och sitta i lutande eller
hängande, vanligen terminala, glesa klasar. En
välbekant hithörande prydnadsväxt är W. sinensis
(Kraunhia floribunda), ofta kallad Glycine,
som härstammar från Kina och som allmänt odlas
i länder med mildt klimat till beklädning
af väggar, verandor o. d. I Sverige kan den
med fördel odlas endast i landets sydligaste
del. Med sina ända till 40 cm. långa, välluktande
blomklasar erbjuder denna växt under våren en
praktfull anblick. Den odlas äfven ej sällan som
dvärgträd i kruka och drifves till tidig blomning.
G. L-m.

Vistas-jokk l. Vistesajokki, den nordligaste af Kalix
älfs två källarmar, kommer från några småsjöar vid
gränsen till Norge och utfaller i Pajttasjärvi (468
m. ö. h.). I den omgifvande dalen, Vistesavagge,
finns sedan 1904 genom Sv. turistföreningens
försorg en för turister afsedd torfkåta uppförd.
E. A-t.

Vistaspa (pers. Gustasp, grek. Hystaspes). 1. En
iransk fornkonung, under hvars regering
Zoroaster (se denne) uppträdde. – 2. Persisk ståthållare
i Partien, fader till Dareios I.

Viste härad, i Skaraborgs län, ingår i Åse, Viste,
Barne och Laske domsaga och dessa härads tingslag samt
i Barne fögderi och omfattar socknarna (kommunerna)
Tengene, Grästorps köping, Trökörna, Malma, Längnum,
Hyringa, Främmestad, Bäreberg, Levene, Flakeberg,
Bjärby, Sparlösa, Slädene. 30,772 har. 9,805
inv. (1919).

Visten, insjö i Värmland inom Fryksdals och
Kils härad, v. om Klarälfven, mellan denna och
Mellan-Fryken. Genom ett smalare sund delas den
34,3 kvkm. stora sjön i en nordlig och en sydlig
hälft. V., hvars vattenområde är rätt obetydligt
(omkr. 175 kvkm.), afrinner genom en milslång
å med 14 m. fall till Klarälfven. Sjöns längd i
n.–s. uppgår till 15 km. och dess största bredd
till 3,5 km. Höjden öfver hafvet uppgår till 64 m.
J. V. E.

Visterfloet, en af de armar, i hvilka Glommen delar
sig i sitt nedre lopp, skiljer Tune och Rolvsöy
(se d. o.) från hvarandra.

Vistesajokki, älf. Se Vistas-jokk.

Vistesavagge, dal. Se Vistas-jokk.

Vistorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,756 har. 348 inv. (1919). Annex till
Yllestad, Skara stift, Vartofta kontrakt.

Wistrand. 1. August Timoleon W., läkare, f. 16
Jan. 1807 på Ärby, Klosters socken, Södermanland,
d. 30 april 1866 i Stockholm, blef student i Uppsala
1820, med. kandidat 1827, licentiat 1829, kirurgie
magister 1830 och med. doktor 1835. Han utnämndes
1832 till bataljons- och 1844 till regementsläkare
vid Upplands regemente samt förordnades 1852 att
därjämte förvalta ett medicinalrådsämbete. 1862
erhöll han af sked från regementsläkartjänsten och
utnämndes s. å. till medicinalråd. Som skriftställare
inlade W. stor förtjänst särskildt genom de arbeten
i rättsmedicin, som han dels ensam, dels i förening
med sin broder A. Hilarion W. utgaf: Handbok i
forensiska medicinen (1838), Tabeller jör medicolegala
obduktioner (s. å.), Avhandlingar i statsmedicinen
(2 hftn, 1842, 1860), Rättsmedicinska avhandlingar
(1863), Handbok i rättsmedicinen (2 bd, 1852, 1853;
nya uppl. af d. l 1869, utg. af A. H. Wistrand,
och 1888, utg. af 0. F. Hallin), Vald samling af
Sundhets-kollegii utlåtanden i juridiska mål (1857),
de båda sista i förening med A. H. Wistrand. Dessutom
författade W. "Minnesböcker" för läkare (1853; 2:a
uppl. 1854), apotekare (1854), stadsläkare (1860),
skref Handbok i husmedicinen (1840. 8:e uppl. 1889;
fr. o. m. 7:o uppl. kallad Husläkaren. Handbok
etc.) samt offentliggjorde i "Hygiea" och annanstädes
ett stort antal smärre af handlingar. W. var en ovan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>