- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
857-858

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wistrand, 1. August Timoleon - Wistrand, 2. Alfred Hilarion - Vistrand, Per Gustaf - Vistrica - Wiström, Johan Alfred - Visttorp - Vistula - Vistån - Visuell - Visum - Visurgis - Wiszniewski, Michał

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857 Vistrand-Wiszniewski 858 ligt arbetsam man. Med djupa insikter i synnerhet i sitt specialfack, rättsmedicinen, och i Medicinalstyrelsens skilda förvaltningsgrenar eg-nade han sig från början af sin läkarbana outtröttligt åt studier och" åt det allmännas tjänst. Han hade snabb uppfattning, skarp omdömesförmåga och ett sällsynt troget minne samt var dessutom ihärdig och ordningsälskande. Därigenom blef ock hans arbete i hög grad gagnande på den plats, som blef hans och som han så väl förstod att fylla. 2. Alfred Hilarion W., den föregåendes broder, läkare, f. 9 okt. 1819 på Årby, Klosters socken. Södermanland, d. 10 jan. 1874. blef student i Uppsala 1836, med. kandidat 1842, licentiat 1844, kir. magister 1845 och med. doktor 1846. Efter att ha haft flera förordnanden dels som civil-, dels som militärläkare förordnades han 1850 till lärare i medicina legalis vid Karolinska institutet och erhöll 1858 fullmakt å denna befattning, som 1861 förändrades till e. o. professur i rätts- och statsmedicin, samt var tillika läkare vid Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm och bestridde från 1856 på längre eller kortare tid särskilda tjänster i Sundhetskollegium. Han förordnades 1866 att förvalta ett medicinal-rådsämbete och utnämndes 1873 till medicinalråd. Liksom brodern egnade W. sig åt rättsmedicinen, utgaf i förening med honom skrifter i donna vetenskap (se ofvan) samt redigerade Författningar angående meáicinalväsendet i Sverige (2 bd, 1857-61; suppl. af D. M. C. Pontin, omfattande tiden t. o. m. 1892). Dessutom offentliggjorde han många större och mindre skrifter samt fortsatte Sackléns svenska läkarhistoria (Sveriges läkarehistoria. Nytt supplementhäftej 1853; Ny följd, utg. tills, med A. J. Bruzelius och C. Edling, I, 1872-73). Därjämte var W. mycket anlitad i kommunala värf och var riksdagsman för Stockholms stad vid sista ståndsriksdagen (1865-66). 1-2. R.T-dt. Vistrand, Per Gustaf, kulturhistoriker, museiman, f. 22 april 1852 i Skirö församling af Jönköpings län, d. 18 april 1912 i Stockholm, student i Uppsala 1874, amanuens vid Nordiska museet 1882 och intendent för dess allmogeafdelning 1906. På Karl Säves (se Sä ve 3) råd hade V. erbjudit Nordiska museets grundläggare, Artur Hazelius (se H a z e l i u s 2), sitt bistånd vid dennes samlarverksamhet, och från 1876 be-gynte han med penninganslag från denne göra ströftåg och resor för forskning och insamling af föremål i bygderna. Nästan under hvarje år af sin återstående lefnad företog han sedan sådana samlingsfärder, huívudsakligen inom sydliga Sveriges landskap, men äfven inom Dalarna och Uppland. Han blef härigenom Hazelius' näimabte hjälpare i detta hänseende, och sär- skildt äro hans bidrag till Nordiska museets allmogeafdelning synnerligen betydande. Men äfven samlingarnas litterära bearbetning låg honom om hjärtat. Ett stort antal uppsatser och artiklar rörande svensk allmogekultur och skråväsen i nämnda museums publikationer, framför allt i "Meddelanden från Nordiska museet" (arg. 1887-1901) och i "Fataburen" (arg. 1906-11) förskrifver sig från V:s hand. Hans mest betydande litterära arbete som kulturhistoriker är dock Svenska folkdräkter (1907), där Vis enastående kunskap på detta område fick göra sig gällande. V. upptäckte, íörvärfvade och redigerade också den populära folklifsskildringen Byskomakaren Jonas Stolts minnen från 1820-talet (1892). Äfven med biografi och genealogi sysselsatte han sig med förkärlek och utarbetade ensam del I af Smålands nation i Uppsala, biografiska och genealogiska anteckningar (1894). Om V:s författarskap se "Fataburen" 1912. N. E. H. Vrstrica [-tritsaj, turk. Indje-Karasu, forntidens Haliakmon, slaviska namnet på en flod i södra Macedonien, uppstår ofvanför staden Bogasköi af två armar, af hvilka den västra har sina källor på sluttningen af Grammosber-get och den östra kommer från ,Kastoriasjon. Floden har först sydöstlig riktning, hvarunder den upptar en mängd bergströmmar från Grammos, men viker sedan af i nordöstlig riktning, genombryter Dhoxa-berget (Bermius) och faller ut i Sa-loniki-viken 10 km. s. v. om Värdars mynning. Längd 207 km., flodområde 7,128 kvkm. V. är den ombytligaste af alla Macedoniens floder. Den öfversvämmar ofta sina stränder och har flera gånger växlat bädd. Den kallas också af slätt-borna "den galna floden". Fordom förenade den sig med Ludias 1. Lydias (Värdars biflod Kara-Azmak) och nära byn Klidi står till hälften be-grafven i sanden en stor båge, återstod af en romersk bro öfver Haliakmon. A. N-d. Wiström, Johan Alfred. Se Enånger 1. Visttorp, socken. Se Vistorp. Vrstula, latinska namnet på floden Weichsel (se d. o.). Vistän, biflod fr. h. till Pite älf, 80 km. lång, af-bördar vattnet från södra och norra Vistträsket (106 m. ö. h.) samt Manjärv (103 m.) m. fl. småsjöar. Visuell (fr. visuel, af lat. vìsus, syn), som angår synen, med synen uppfångad; stilist., man skiljer emellan visuella och a u d i t i v a uttryck; de förra skildra synintryck, de senare hörselintryck. Visum, lat., "sedt", kallas en officiell påskrift om "visering" (se Visera) e. d. Legationer och konsulat äro de myndigheter, som i regel teckna visum. - Visum repertum ("sedt och befunnet") kallades förr läkares intyg om verkställd likbesiktning (se d. o.). VisuYgis, romarnas namn på floden Weser (se d. o.). Wiszniewski [vijnie'vski], Michaí, polsk litteraturhistoriker, f. 1794, d. 1865 i Nizza, blef efter vidsträckta studieresor i Europa professor i historia vid universitetet i Krakau 1830. Hans första arbeten voro af filosofiskt innehåll: Bakona metoda tlomaczenia natury (Bacons metod att förklara naturen; 1834) och Charaktery rozumów

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free