"sachsarnas", folklif och folktro gjorde han till föremål för studier och skrifter. K. B. W. Vlissingen [fli's-]. fr. Flessingue, eng. Flushing, hamnstad och badort i nederländska prov. Zeeland, på södra kusten af ön Walcheren, vid den där 4 1/4 km. breda viken De Hond l. Wester Schelde. 22,431 inv. (1919). V., som genom en kanal står i förbindelse med Middelburg på öns midt, är Nederländernas tredje handelshamn (näst efter Rotterdam och Amsterdam), men det träder starkt i bakgrunden för sina båda medtäflare. Sålunda utgjorde hela det klarerade tonnaget 1899 endast 7,9 proc. af hela rikets, 1919 endast 5,3 proc. Efter de 1873 fullbordade anläggningarna eger emellertid V. en yttre och två inre hamnar med en sammanlagd areal af 36 har och ett djup af 8--10 m. Hamnmynningen är 180 m. bred, och slussen mellan den yttre hamnen och de inre bassängerna är 20 m. bred. Kajerna, af basalt, ha 2 km. längd. V. har regelbunden ångbåtstrafik med Queenborough vid Thamesmynningen. Åt den holländske sjöhjälten van Ruyter, som föddes i V. 1607, restes en staty nära hamnen 1841. Staden har skeppsvarf och betydande maskintillverkning. Som förnäm badort har den alltmer vunnit berömdhet. -- Före 1400-talet var V. blott en by. Sedan vattengeuserna 1572 intagit Brielle, var V. den första nederländska stad, som höjde upprorsfanan mot Spanien och erkände prinsen af Oranien. Jämte Brielle och Rammekens lämnades den 1585 som pant till drottning Elisabet för penningförsträckningar och hölls besatt af engelska trupper till 1616. 17 aug. 1809 kapitulerade fästningen efter ett fruktansvärdt bombardemang åt engelsmännen under general Chatham och amiral Strachan, hvilka vid aftåget i nov. s. å. förstörde fästningsverken och alla större etablissemang, som Napoleon där anlagt. Detta var enda resultatet af den ståtliga expeditionen mot Walcheren (se d. o.), hvars egentliga mål var Antwerpens eröfring. A. N-d. Vljones, stad. Se Avlona. Włocławek [vωåtsωa'vek], ty. Wlozlawsk l. Wladislawow, stad i polska guv. Warschau, vid vänstra stranden af Weichsel, 53 km. s. ö. om Thorn. Omkr. 24,000 inv. Biskopssäte. Tillverkning af järnvaror, porslin m. m. samt ansenlig spannmålshandel. Staden anlades omkr. 1139 och blef en viktig handelsplats på grund af sitt läge vid den stora stråkväg, som från Weichsels dalgång för öfver mot v. till Netze och därmed till Oder. 1703 besattes och befästes W. af en svensk styrka under Lilliehöök. 18 dec. 1707 började Karl XII:s armé öfvergå Weichsel på en vid W. slagen bro, som dock snart förstördes af isgången, hvarefter armén 30 i s. m. öfvergick den då tillfrusna floden. Under Världskriget besattes W. af tyskarna 10 aug. 1914, och från 22 sept. befäste de platsen. 10--13 nov. s. å. slogo de (9:e armékåren under von Mackensen) vid W. ryssarna (delar af 1:a armén, von Rennenkampf). A. N-d. L. W:son M. Włodawa [vωådā-], stad i polska guv. Siedlce, vid vänstra stranden af Bug, nära gränsen mot Volynien, 74 km. ö. n. ö. om Lublin. Med förstaden Orchuwess omkr. 9,000 inv. Spannmålshandel. Under Världskriget utkämpades strider mellan centralmakterna och ryssarna ö. om W. 18--22 aug. 1915, då de slutligen slagne ryssarna drefvos tillbaka mot n. ö., förföljda af de förbundne. A. N-d. L. W:son M. Vloten [fl?-], Johannes van, holländsk litteraturhistoriker, f. 1818 i Kampen, d. 1883, studerade teologi och litteratur i Leiden, var 1842 -46 gymnasielärare i Kotterdam, blef 1854 efter Jonckbloet professor i nederländska språket och litteraturen vid Atheneum i Deventer, måste 1867 afgå på grund af sin antiteologiska hållning och lefde sedan som skriftställare i Bloemendal vid Haarlem. V. utvecklade, i början tills, med Potgieter och Multatuli, outtröttlig verksamhet som banbrytare för 1840-talets liberalism och friare åskådningar inom samhällslif och litteratur samt som bekämpare af den ensidiga facklärdomen, men invecklade sig genom subjektiv och polemisk läggning och växande afvoghet mot teologien, särskildt den s. k. modernismen, i allt bittrare fejder, hvar-jämte hans otillförlitlighet som textutgifvare utsatte honom för berättigad kritik. Han bekämpade i Över de leer der hervormde kerk (1849) den reformerta kyrkoläran, utgaf skrifter om radikalismen, om arbetarföreningar, fattigvård och folkbeväpning m. m., skref en studie öfver filosofen Spinoza och en handbok i estetik, båda de första i sitt slag i Holland, offentliggjorde litteraturhistoriska antologier, handböcker och stridsskrifter, i hvilka han påvisade brister och luckor i Jonck-bloets forskning, monografier och editioner af Cats, Vondel, Huygens, Bilderdijk, Elisabeth Wolf-Bek-ker m. fl. författare samt historiska arbeten, t. ex. om det nederländska frihetskriget mot Spanien, och f ortsatte-f rån 1648 efter W. G. Bril J. P. Arends "Algemeene geschiedenis des vaderlands" (1875 -82). Hans kritiska edition af Vondel ådrog honom en process för plagiat, medan hans upplaga af skalden P. C. Hoofts bref blef af beståndande värde. Bland V:s många skrifter må nämnas Nederlandsch liederboek (1850), Het Nederlandsche kluchtspel (1854; ny uppl. 1878-81), De werken van Jacob Cats (1855-62), Brieven van P. C. Hooft (1855-58), Nederlands opstand tegen Spanje (1858-60; ny uppl. 1872), Baruch d'Espinoza (1862 o. 1871), Aesthetica oj schoon-heidskunde (1863-65; 3:e uppl. 1882), J. van Vondels volledige dichtwerken (1863-66), Huma-niteit; de blijde boodschap der 19de kristeneeuw (1869), Nederlandsche baker- en kinderrijmen (1873), Nederlands schilderkunst (s. å.), Beknopte geschiedenis der nieuwe letteren (1874) och Jonck-bloets zoogenoemde geschiedenis der Nederlandsche letteren getoetst en toegelicht (1876). Bibliografi i Frederiks en Van den Brandens "Biografisen woor-denboek". Hj. P-r. Vloten [flå-], Gerlof van, holländsk orientalist, f. 1866, d. 1903, blef 1890 bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Leiden och gymnasielärare där. Skrifter: De opkomst der Abbasiden in Chorasan (1890). Recherches sur la domìnation arabe, le chiitisme et les croyances messianiques sous le khalifat des Omayades (1904), Abü Ab-dallah Mohammed ibn Ahmed ibn Jüsof al-Kätib al- Khowarezmi Liber Mafdtíh al- olüm, explicans vocabula technica scientiarum tam arabum quam peregrinorum (arab.; 1895), Le livré des beautés et des antithèses attribué à Abu Othman Amr ibn Bahr al-Djahiz (arab.; 1898), Le livré des avares