939 Vlotho-Wockatz 940 par A6ou Othman Amr ibn Bahr al-Djahiz (arab.; 1900), Tria opuscula auctore Abu Othman Amr ibn Bahr al-Djahiz (arab.; postumt utg. af de Goeje 1903). H. S. N. Vlotho [flå'tå], stad i preussiska reg.-omr. Min-den, kretsen Herford, vid Weser. 4,724 inv. (1905). Cigarrfabriker. - V. tillhörde en efter orten uppkallad adelssläkt till 1211, därefter gref-varna af Ra vensberg till 1614, då deras grefskap införlifvades med Brandenburg. Yid V. besegrade kejserlige generalen Hatzfeldt 7 okt. 1638 den då i svensk tjänst stående engelske krigaren James King (se d. o.). Jfr H. Harland, "Geschichte der herrschaft und stadt V." (1889). Wiozlawsk, stad. Se Wíocíawek. Wltava, flod. Se M o l d a u. V. N., förkortning för lat. vicarii nomine, i egenskap af fullmäktig. V. 0., förkortning för lat. vir optimus, en rättskaffens man, en hedersman. Voahu, ö. Se Oahu. Voandz?Va Thouars, Angola-ärta, Jord-ärta, bot., örtsläkte af fam. Leguminosœ, under-fam. Papilionatœ, mycket nära släkt med Vigna. Släktet har endast l art, V. subterranea, antagligen inhemsk i tropiska Afrika, där den mycket odlas íör de oljerika, ätliga frönas skull. Från den på marken krypande stjälken utgå långskaf-tade, trefingrade blad och fåblommiga blomställningar, som liksom hos jordnöten (se A r a c h i s) växa ned i jorden, där de runda, enfröiga baljorna utväxa. G. L-m. Vobornik [va'-], Jan, tjechisk författare, f. 1854, har utgett studier om tjechiska författare (Yrchlicky 1890, Jirásek 1901, Mácha 1906, Zeyer 1907) samt författat dramat Jan Hus (1905) och en öfversikt af den moderna tjechiska vitterheten, Padesát let literatury ceské (1898). A-d J. Woburn O??^ban]. 1. Stad i engelska grefsk. Bedfordshire, 21 km. s. v. om staden Bedford. 1,122 inv. (1911). W. är en gammal stad, hvars ursprung går tillbaka till 1100-talet. I närheten ligger W. abbey, en präktig byggnad omgifven af stor park och rik på konstskatter. - 2. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, 15 km. n. v. om Boston. 16,076 inv. (1917). Betydande läderindustri (störst i New-England-staterna). Tillverkning af skor och kemikalier. l-2. A. N-d. Vocablll?rium (af lat. voc?bulum, ord), ordbok. Vocalise [våkalìs], fr. Se Y o k a l i s e r a. Vocal murmur [vS?^kol m^mo], eng. ("vokal-mummer5), fonet., i allmänhet de med e betecknade trycksvaga vokalerna i t. ex. sv. gosse, sitter och dem närstående vokaler i andra språk, ty. gabe, eng. fear, sister o. s. v., särskildt ifrågavarande engelska ljud. Jfr Engelska språket, sp. 579, där det säges. att engelskt r i vissa ställningar öfvergår till s. k. vccal murmur. O. Gj-n. Voc?tio interna, lat., "inre kallelse", verklig fallenhet för något. Vocatlvus. Se Vokativ och Kasus, sp. 1239. Vocel, Jan Erazim, tjechisk författare, f. 1803, d. 1871, begynte sin litterära verksamhet med historiska noveller på tyska med nationella ämnen, men öfvergick redan i slutet af 1830-talet till den tjechiska poesien med diktsamlingen Elegie Bedskydskie, Mec a kalich (Svärd och kalk) och Labyrint Slavy. 1842-50 redigerade han "Mu-sejník" och skref på tyska många af h. om väst-slaverna och Böhmen i nationell anda. 1850 utnämndes han till professor i arkeologi och författade många studier af arkeologiskt, numismatiskt och konsthistoriskt värde samt på tyska Grundzüge der böhmischen alterthumskunde (1845), Archae-ologische parallelen (1853), Miniaturen aus Böhmen (1860) m. fl. Af bestående värde äro hans undersökningar om Böhmens forntid, Pravëk zemë ceské, som utgör en fortsättning af Safafiks "Slavische alterthümer". Hans tilltänkta verk om Böhmens medeltida historia blef tyvärr ofullbordadt. A-d J. Vocem jucundit?tis. Se R o g a t e. Vocero [vå7tjerå], it., sång (af voce, röst), den klagosång, som de korsikanska kvinnorna uppstämma of ver en död anhörig; klagosång i allmänhet, äfven i figurlig bemärkelse. J- C. Woche [vå;-], Die ("veckan"), tysk illustrerad veckotidskrift, uppsatt 1899 af förläggaren A. Scherl (se denne), egnad åt att i ord och bild belysa dagshändelserna, men äfven meddelande vitterhet och populärt affattade uppsatser i vetenskapliga, tekniska o. a. frågor. Vochna, by. Se P av lo vski j P os a d. Vochysi?ceæ, bot. Se Myrmekofila växter. Wockatz. 1. Karl August W., donator, f. 11 maj 1849 i Göteborg, d. där ogift 21 juli 1909, var till yrket köpman. Om de i enlighet med hans önskan med en del af hans efterlämnade förmögenhet upprättade barnhemmen se Wockatz' barnhem. 2. Justus Bertrand W., den föregåendes broder, grundläggare af Hagaströms mindre folk-skoleseminarium, f. 8 okt. 1856 i Göteborg, blef student där 1875, studerade i Tyskland och Frankrike och efter i Uppsala aflagd filos. kandidatexamen 1883 jämförande religionshistoria vid Leidens universitet (vintern 1885-86), aflade folkskollärarexamen 1891 samt var 1893-1904 folkskolinspektör i Hälsingland. Därunder kom hans uppmärksamhet alltmer att riktas på de s. k. mindre folkskolorna, folkskolor med såväl småskole- som folkskoleafdelning, båda skötta af en och samma småskollärarinna. Han fann, att deras antal ökades under årens lopp, ej blott absolut., utan äfven i förhållande till de egentliga folkskolorna, och iakttog, huru svårt arbetet var i dessa mindre folkskolor, icke minst därför, att lärarinnorna, som ju blott genomgått småskoleseminarier, stodo handfallna inför uppgiften att undervisa äfven fyra folkskoleklasser och att leda många klasser på en gång. Han iakttog vidare, att också antalet af s. k. biträdande lärarinnor, äfven de småskollärarinnor, som undervisa i den egentliga folkskolans l:a och 2:a klass, växte betydligt. Han beslöt att på egen risk söka ordna ett första mindre folkskoleseminarium, med uppgift att utbilda lärarinnor just för dessa två "skolformer", framför allt för de svårskötta mindre folkskolorna. Som dessa mest höra hemma i Norrland och nästan alla ligga mer eller mindre ensligt på landsbygden, ansåg W., att ett seminarium för dem borde förläggas till Norrland och på landet, på det att eleverna måtte vänjas vid att trifvas på landet. Han