959 Vogt 960 1855 och slog sig s. å. ned i Kristiania, där han förut, 1851 och 1853, tjänstgjort som koleraläkare. 1860-63 var han reservläkare vid barnbördshuset där samt 1860-70 lärare och examinator vid barnmorskeanstalten. Sedan hösten 1866 var han sekreterare i med. fakulteten, och 1870 utnämndes han till öfverläkare vid barnbördshuset i Bergen. Han blef hedersdoktor vid Köpenhamns universitet 1879. Utom en Lærebog for jordemödre (flera uppl.) skref V. en mängd af h. i "Norsk magazin for lægevidenskab", "Tidsskrift for praktisk medicin" och "Forhandlinger i det medicinske sel-skab" och var dessutom en af utgifvarna af l:a bandet af "Nordiskt medicinskt arkiv". - 6. Johan Herman Lie V., mineralog, f. 14 okt. 1858 i T vedestrand, Holts socken, Nede-nes amt, blef student 1876 och cand. mineralogiæ 1880. Han bleí 1881 amanuens vid metallurgiska laboratoriet i Kristiania, studerade bl. a. vid Bergsskolan och Stockholms högskola, där han en tid var amanuens, utnämndes 1886 till professor i metallurgi vid Kristiania universitet samt är sedan 1912 professor i mineralogi och geologi vid Norges tekniske höiskole. Y. har under årens lopp företagit många studieresor i Norge, några äfven i Sverige, samt skrifvit utom uppsatser i facktidskrifter bl. a. Norges ertsforekomster (1884-89), Salten og Rånen (1890), Dunderlandsdalens jern-malmfelt (1895), De nordsvenske jernmalmforekom-ster (1897-98; V. arbetade ifrigt för Ofoten-banan), Die silikatschmelzlösungen (2 bd, 1903 -04) och Die lagerstätten der nutzbaren minera-lien und gesteine (1909-11). Han var 1893 med om att uppsätta "Zeitschrift íür praktische geo-logie" i Berlin. - 7. Nils V., son till V. 3, publicist, f. 27 okt. 1859 i Bergen, blef student 1876, juris kandidat 1881 och anställdes 1882 som redaktionssekreterare i den konservativa tidningen "Morgonbladet" (se d. o.), hvars hufvudredaktör han var 1894-1913. Y. stiftade 1892 Den konservative presses förening, hvars ordf. han var 1892-98. och Norsk presseforbund, hvars förste ordf. han var. Han har varit korrespondent till "Times" (1905-15) och "Stockholms dagblad" m. fl. tidningar. I skrifter och föredrag landet rundt har han verkat för riksmålet. - 8. Paul Benjamin V., den föregåendes broder, diplomat och politiker, f. 16 maj 1863 i Kristiansand, blef student i Kristiania 1880, tog juridisk examen 1885 samt var 1886-92 redaktör för "Christiansands tidende" och 1892-97 sekreterare i det konservativa partiets centralstyrelse, under hvilken tid han gjorde sig bemärkt som slagfärdig talare ?å politiska möten och flitig medarbetare i pressen. 898-99 var V. politisk redaktör i "Morgenbla-det" (hvars hufvudredaktör då var hans broder Nils V.). Han idkade därefter några år som over-retssagförer advokatverksamhet och blef okt. 1903 statsråd i ministären Hagerup-Sigurd Ibsen. Y. var där först medlem af statsrådsafdelningen i Stockholm, sedan chef för handels- och revisionsdepartementen. Y. afgick med Hagerup i mars 1905, besökte under sommaren i hemlighet Stockholm för att undersöka möjligheterna af en fredlig uppgörelse i unionskonflikten och var vid Karlstadförhandlingarna i sept. s. å. en af Norges delegerade. Han utsågs april 1906 till Norges förste envoyé i Stockholm och visade på denna post mycken takt; 1907-09 var Y. därjämte led. af svensknorska renbeteskommissionen (se Lappar, sp. 1212). Sedan maj 1910 har han varit Norges envoyé i London. - 9. Nils Co 11 et t Y., skald, f. 25 sept. 1864 i Kristiania, vardt student 1884, studerade en kort tid juridik, men egnade sig snart uteslutande åt litteraturen. Delvis med statsstipendium har han långa tider vistats i Italien, Frankrike. Tyskland, Sverige och Danmark. Y. debuterade 1887 med ett häfte Digte, som väckte uppmärksamhet och stora förhoppningar genom sin lyriska friskhet och strömmande melodi; den lyriska dikten hade då också stått i skymundan sedan ett par årtionden. Den hälft s j älf biografiska Familiens sorg (1889; 2:a uppl. 1914), en skildring af en radikal, öfverexalterad ynglings uppväxtår under unionsstriderna på 1870 -80-talen, gör ett pinsamt intryck. Diktsamlingen Fra vaar til höst (1894; ny uppl. 1903) predikade lefnadsglädjen, den rent hedniska skönhets- och sinnesnjutningens lära med en sydländsk eld, som erinrade om Heidenstams ungdomsdiktning. Poesiböckerna Musik og vaar (1896), Det dyr e bröd (1900), Fra Christianìa (1904), Septemberbrand (1907) och Hjemkomst (1917) ha på det stora hela icke infriat de första löftena; det är något hälft i Y.s alstring, som gör, att den icke verkar stor och mäktig i trots af mycket stämningsfullt, personlig känslostyrka och praktfull form. V. har äfven odlat prosaberättelsens område med romanen Harriet Blich (1902), som skildrar en ung flickas tidigare erotiska erfarenheter och missräkningar med skoningslös realism, och novellerna Mennesker (1903). Y. har äfven varit flitigt verksam som dramatiker. De två skådespelen Spændte sind (1910; af dessa vardt De skadeskudte uppfördt på Nationaltheatret 1913; uppf. i Stockholm 1916 af norrmän), Moren (1913), Therese (1914; uppf. af norska skådespelare i Stockholm 1916) och To mennesker (1903; ingår i "Mennesker") äro konfliktdramer, gärna från en smula dekadenta kretsar, med påtagligt inflytande från Ibsen. Digte i utvalg utgafs 1908 (2:a uppl. 1919), Smaa breve fra Finmarken 1918. - 10. Ragnar V., broder till Y. 6, psykiater, f. 17 juni 1870 i Holt, blef 1895 med. kandidat och 1900 doktor, 1901 universitetsstipendiat i psykologi och psykiatri, 1909 docent och 1915 professor i medicin samt föreståndare för psykiatriska institutet. Bland hans arbeten må nämnas Psykiatriens grundtrœk (l-2, 1905-09), Hysterisk sindssygdom (1912) och Arvelighetslære og racehygiene (1914). l-3,5-6.E.H.*4o.7.0.A.ö.*8.V.S-g.9.R-nB. Vogt [fwgt], Adelgunde Emilie, född Herbst, dansk skulptris, f. 17 juli 1811 i Köpenhamn, d. 11 juni 1892, visade tidigt talang att teckna och utklippa djur samt fick undervisning i modellering af H. E. Freund och, efter dennes död, af Thorvaldsen. 1839 vann hon pre-mium för En ko med en diande kalf (brons). Sedan hon utfört en häst i naturlig storlek (1841), blef hon på förslag af Thorvaldsen medlem af konstakademien 1843. Efter att 1844 ha modellerat en stor djurgrupp (Kronhjort med en hind och en kalf} reste hon till Italien, där hon 1846 i Neapel gifte sig med Danmarks f. d. chargé d'affaires