993 Wolf-Wolfenbütte! 994 wissenschaft" och var dess utgifvarc till utgången af 1909 (hvarefter den cfvertogs af professor L. Pohle i Frankfurt a. M.); tidskriften har i intim kontakt med finans- och storindustri blifvit ett samlingsorgan för opponenter mot den ledande historiska skolan i Tyskland (se Nationalekonomi, sp. 514) och mot dess "katedersocialister" (se d. o.). Teoretiskt bygger W. närmast på Adolf Wagner (se d. o., sp. 298). men bekämpar den Malthusska befolkningsläran och företräder i den tillämpade nationalekonomien tullpolitik och indirekt beskattning. Bland hans arbeten märkas Zur reform des schweizerischen notenbankwesens, eine eidgenössische girostelle (1887), System der sozial-politik, I (1892), Nationalökonomie als exakte wissenschaft (1908), Deutsche volkswirtschaft der gegenicart und zukunft (1912). I sin egen tidskrift har han offentliggjort en mängd artiklar, bl. a. sex artiklar under titeln Illusionisten und realisten in der nationalökonomie (1898) och Abschiedswort beim rücktritt von der redaktion (1909), liksom i (Schanz') "Finanz-archiv". För ett tullpolitiskt närmande mellan Tyskland samt Österrike och Ungern har han varit lifligt verksam. "Ekonomisk tidskrift" (1903) innehåller hans uppsats "Om den Malthusska befolkningslagens ersättande med en annan" (och däraf följande inlägg från svenskt håll i samma och följ. arg.). Efter Världskrigets utbrott offentliggjorde W. Die kriegsrechnung (1914), hvars betalande han hotfullt ålade "de besegrade". Under krigsåren har han tills, med Georg von Schanz (se denne) utgett Finanzwirtschaftliche zeitfragen (fortsatta under titeln Fìnanz- und volkswirtschaft-liche zeitfragen). E. F. K. S-n. Wolf, Max, tysk astronom, f. 21 juni 1863 i Heidelberg, 1890 docent. 1893 e. o. professor vid universitetet där och direktor för det astrofysikali-ska observatoriet å Kö-nigstuhl vid Heidelberg samt 1901 ord. professor i astrofysik och geofysik vid nämnda universitet. W. har utfört en stor mängd betydelsefulla arbeten inom olika grenar af astrofysiken och den praktiska astronomien. Särskildt bekanta äro hans systematiskt be-drifna efterforskningar och många upptäckter på fotografisk väg af nya småplaneter, hans kometupptäckter och upptäckter af stora mängder förut okända nebulosor och af nya föränderliga stjärnor m. m. Af största betydelse för stellarastronomien äro hans fotografiska arbeten öfver Vintergatans struktur. De af honom flerstädes i Vintergatan påvisade mörka "hålorna" eller "klyftorna" betraktar han själf som verkliga sådana, under det att andra astronomer, såsom Seeliger och Barnard, anse dem vara mörka nebulosbildningar, som absorbera ljuset från bakomliggande stjärnor. W. har äfven lämnat viktiga bidrag till kännedomen om stjärnornas och nebulosornas spektra samt till bestämningen af stjärnornas egenrörelser. - En af \V. 1884 upp- Tryckt den ^,'H 21 täckt periodisk komet med 6,s års omloppstid bär i litteraturen hans namn. B-d. Wolf, Johannes, tysk musikhistoriker, f. 1869 i Berlin, elev af Spitta och k. musikhögskolan, blef 1893 filos. doktor i Leipzig och 1908 professor i musikvetenskap vid Berlins universitet samt 1915 föreståndare för musikalieafdelningen i k. biblioteket där. Genom arkivbesök rundt på kontinenten utbildade sig W. till en af nutidens förnämsta musikhistoriska källforskare. Han redigerade 1899-1904 tills, med 0. Fleischer Internationale musikgesellschafts sammelband, har gett ut nya uppl. af äldre tonsättare (H. Isaak, Hobrecht m. fl.) samt författat de betydande verken Geschichte der mensuralnotation (3 bd, 1905) och Handbuch der notationskunde (1913-19). E. F-t. Wolfdietrich [-d?t-], hjälten i en tysk dikt från 1200-talet, hvilken tillhör den lombardiska sagokretsen och sammanhänger med O r t n i t (se d. o.) och Hugdietrich (se d. o.). Den utgafs af Jänicke i "Deutsches heldenbuch" (1871 och 1873). Wolfe [wu;lf], James, engelsk militär, f. 2 jan. 1726, ingick i armén som fänrik 1741, deltog i slagen vid Dettingen (1743), Falkirk (1746), Culloden (s. å.) och Laeffeld (1747), i hvilken senaste drabbning han särskildt utmärkte sig. 1758 utnämndes han till brigadgeneral och deltog s. å. i den under Amhersts befäl stående expeditionen mot de franska besittningarna i Nord-Amerika samt bidrog väsentligen till eröfringen af den franska fästningen Louisburg (juli s. å.). Då Amherst året därpå anföll de franska fästena längre i norr. beslöt W., som utnämnts till generalmajor och be-fälhafvare för ett detachement cm 7,000 man, att företaga ett angrepp mot hufvudorten i Canada. Quebec. Den franske befälhaf våren Montcalms försvarsåtgärder gjorde emellertid alla anfall på östsidan fruktlösa, hvarför W. djärft beslöt förflytta sin styrka, nu endast 3,600 man, på båtar uppför S:t Lawrencefloden förbi staden och angripa denna från västsidan. I den nu följande striden utanför stadens murar segrade engelsmännen 13 sept, 1759, men \V. stupade och äfven Montcalm. Quebec föll i engelsmännens händer. W:s kvarlefvor fördes till England och bisattes i Westminster abbey. - Jfr Wright, "Life of major-general James Wolfe" (1864), och Parkman, "Montcalm and Wolfe" (1884). J. N. (H. J-dt.) Wolfenbüttel, stad i tyska fristaten Braun-schweig, till 1754 hufvudstad i hertigdömet W., belägen på ömse sidor om Allers biflod Oker. 12 km. s. om staden Braunschweig. 18,116 inv. (1919). Järngjuteri och kopparsmide, maskinindustri. Det gamla residensslottet används nu dels till teater, dels till lokal för en högre flickskola. I W. verkade Lessing som bibliotekarie 1770-81; hans staty är rest i biblioteksbyggnaden, framför hvilken ligger Lessinghuset, där han för- 32 b. 32