- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1081-1082

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wordsworth, 2. John - Vorharz - Vorhout - Workhouse - Workington - Worksop - World, The - World’s columbian exposition - World’s women’s christian temperance union - Worlingham - Vorländer, 1. Franz - Vorländer, 2. Karl - Worm, 1. Ole - Worm, 2. Villum - Worm, 3. Jens - Worm, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1081 Vorharz-Worm 1082 kan", af Elin Silén 1912), som nu är den enda moderna vi ega. En resa till Amerika med föreläsningar om samma ämne i S:t James' church i Chicago 1910 tömde hans krafter. I England verkade han efter den svenska resan genom en rad föredrag (utg. 1910 under titeln Unity and fellow-ship) ytterligare för sitt stora mål. Se ärkebiskop N. Söderbloms teckning af W. i inledningen till den ofvannämnda svenska öfv. af W:s "The national church of Sweden". 1. J. M. 2. Hj. H-t. Vorharz [fårharts], berg. Se Harz. Vorhout. SeVoorhout. Workhouse [öK^k-háùs], eng., arbetshus (se d. o.). Workmgton [o?^kintn], stad i engelska grefsk. Cumberland, vid mynningen af floden Derwent, 55 km. s. v. om Carlisle. 25,092 inv. (1911). Skeppsbyggen, järnverk, pappersbruk, tillverkning af motorcyklar. I närheten kolgrufvor, som på sina ställen förts under hafsbottnen. A. N- d. Worksop O?'ksåp], stad i nordliga delen af engelska grefsk. Nottingham, vid Chesterfieldkana-len, 25 km. s. ö. om Sheffield. 20,387 inv. (1911). Mälterier, järn- och mässingsverk, tillverkning af landtbruksmaskiner och kemikalier. Kolgrufvor 5 km. v. om staden vid Shireoaks. A. N- d. World. The [tho w?'ld]. 1. Amerikansk politisk tidning i New York af demokratisk färg, uppsatt 1861. utkommer i staden både morgon och afton och har af ven vecko- och månadsupplagor. - 2. Engelsk daglig tidning, uppsattes 1874 af E d-mund Hodgson Yates (se denne) och vann genast stor framgång. Han införde i den engelska pressen en personlig ton. en individuell stil och en riklig insats af societetsskvaller. Den af hans tidigare medarbetare Henry Labouchere (se d. o. 1877 uppsatta "Truth" förde liflig polemik med "The world" och dref samma "pikanta" journalistik ännu hänsynslösare. 1905 inköptes tidningen af lord Northcliffe. World's columbian exposition O?'lds k9la'm-bien ekspesi^on]. Se Chicago, sp. 178. World's women's Christian temperance union [íü^lds örmins kr^stjøn te^prons jc/niøn]. Se Hvita bandet. Worlingham [w?li^em], baron. Se Gosford. Vorländer [får-], tyska filosofer. 1. Franz V., f. 1806, d. 1867, professor i Marburg, utgaf bl. a. Geschichte der philosophischen moral-, rechts-und staatslehre der engländer und jranzosen (1855) . - 2. Karl V., den föregåendes son, f. 1860 i Marburg, gymnasialprofessor i Solingen, här gett värdefulla bidrag till filosofiens historia genom Die kantische begründung des moralprinzips (1889), Kant und der sozialismus (1900), Die neukantische bewegung im sozialismus (1902), Geschichte der philosophie (2 bd, 1903; 4:e uppl. 1913), Kant, Sch?ler und Goethe (1907) och Kant und Marx (1911). 1-2. S-e. Worm. 1. Ole W., dansk läkare och forn-forskare, f. 23 maj 1588, af holländsk härkomst, d. 10 sept. 1654, blef efter många års studier vid utländska universitet professor 1613, men i sitt egentliga fack först 1624. Han hade en mycket omfattande lärdom och stor betydelse, både som universitetslärare och som läkare (upptäckten af de 2) " ben i hjärnan, som Th. Bartolin till hans ära kallade "ossa wormiana", tillhör dock ej W.). Man har af honom en mängd disputationer, samlade i "Institutionum medicarum libri V" (1636-40) och "Controversiarum medicarum exercitationes I -XVIII" (1624-53). W. gjorde sig särskildt bemärkt genom att stanna oförfäradt kvar i Köpenhamn under peståren, då hans kolleger flydde sin kos. Största förtjänsten inlade han emellertid som väckande fornforskare. särskildt på runtolknin-gens område. Genom ett k. påbud blefvo på hans tillskyndan tretton runstenar förda till Köpenhamn och många andra af tecknade, hvarefter han framlade resultatet af sina forskningar i Runir seu danìca litteratura antiquissima (1636) och Monumenta danica (1643), omfattande 139 inskrifter, bland hvilka likväl funnos 59 norska, 27 skånska och 4 gottländska. På grund af bristande kunskap om fornspråket äro hans tolkningar visserligen otillfredsställande, särskildt af Guldhornstexten (1641), men ega i alla fall sin betydelse såsom det första försöket; han kallas också med rätt "danska fornforskningens fader". Vidare skref han Fasti danici (1626), om danska kalenderväsendet, och åvägabragte utgifningen af P. Clausöns öfv. af Snorre (1633). W. upprättade ett stort museum af hvarjehanda naturhistoriska, etnografiska och patologiska föremål, hvilket blef en af Köpenhamns sevärdheter och erhöll sin beskrifning i praktverket "Museum wormianum" (1655); det öfvergick längre fram till k. konstkammaren och därigenom senare till danska statens samlingar. \V:s stora anseende i den lärda världen framgår bl. a. af hans bref-växling (utg. 1751), som innehåller bref från 142 vetenskapsmän. - 2. VillumW., den föregåendes son, f. 1633, d. 1704, studerade 1653-63 i utlandet, blef 1657 med. doktor i Padua och efter sin hemkomst professor. Därjämte fick han en del andra värf. Så blef han k. bibliotekarie 1671, fick 1673 tillsyn of ver Kunstkammeret och blef assessor i Höjesteret 1680 och justitiarius 1690; han gjorde också tjänst i kansliet 1684-99 och deltog i utarbetandet af Kristian V:s norska lag. - 3. Jens W., siste ättling till Ole W., f. 1716, d. 1790, styrde 1740-75 den lärda skolan i Aarhus och utgaf Forsög til et lexikon över danske, norske og isländske lærde mœnd (2 bd, 1771-73; suppl. 1784). 1-3. E. Ebg. Worm, Jakob, dansk satiriker, f. 1642, d. omkr. 1693, tog 1666 teol. examen och 1667 magistergraden. Redan tidigt blef han bemärkt för sina ovanliga naturgåfvor och sin stora lärdom, men tillika för sin benägenhet för gyckel. Genom sina latinska predikningar samt en skrift om konungens rätt att tillsätta präst hade han vunnit konung Fredrik IILs löfte om ett lektorat i teologi i Viborg; men konungen höll ej sitt löfte, och W. måste nöja sig med rektoratet i Slangerup 1671

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free