- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1079-1080

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wordsworth, 1. William - Wordsworth, 2. John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1079 Wordsworth 1080 W. är den förnämste skalden i den s. k. Lake-school (se Engelska litteraturen, sp. 564-565). Han utgår från Eousseaus uppfattning, att stadslifvet förstört människans naturliga godhet och lycksalighet, och något af 1700-talets rationalistiska åskådning stannade alltid kvar i W:s diktning liksom ett starkt moralisk-didaktiskt element. Men genom Coleridge insöp han den nya metafysiken och panteismen. Få, åtminstone engelska, skalder ha så inblandat filosofien i sin diktning som W. Liksom de tyske nyromantikerna betraktade han och Coleridge poesien nästan som en art af filosofi. Han såg sin uppgift som skald framför allt i att tolka det gudomliga sådant detta uppenbarade sig i naturen och människolifvet. Han förde krig mot den föregående periodens retoriska poesi, mot dess bombast, dess mytologiska apparat, dess allegorier och yrkade på ett naturligt enkelt språk i poesien, men man måste medge, att han ej alltid själf lyckats frigöra sig från dessa olater. Hans landt-befolkning talar ofta ett mycket konstladt språk. W:s förnämsta originalitet ligger i hans naturpoesi. Under 1700-talet hade denna diktart lupit fram längs tvenne linjer, den ena en realistisk naturbeskrifning, representerad af skalder som Thomson, Crabbe och Cowper, den andra visionär som hos Blake. Dessa båda linjer sammanflyta i W:s diktning. Redan Cowper hade nått fram till att teckna ett bestämdt landskap. W. går i detta afseende ännu längre och har gett mästerliga bilder från dessa nordengelska trakter vid sjöarna, där han tillbragte nästan hela sitt lif. Med den utveckling naturbeskrifningen haft under det gångna seklet, kan det dock icke nekas, att senare skalder i exakt återgifning af vissa sidor af naturens lif nått längre (t. ex. Tennyson). Men W. eger en förmåga att uppfånga och återge elementära stämningar och intryck, som ingen före honom haft öga för, och upptäcker därför ständigt nya skönheter. I sina bästa naturdikter nöjer sig W. f. ö. icke med att beskrifva; han förvandlar sig till ett med landskapet och återger det intuitivt, liksom rekonstruerande det ur sitt eget inre. I vissa af dessa dikter får också hans natur-betraktelse karaktären af en vaken dröm, en vision. Som verskonstnär är W. tämligen ojämn. Han når stundom upp till ett välljud, som svårligen kan öfverträffas, men blir också ofta platt, prosaisk eller svulstig. Bäst är han kanske i sina sonetter. Särskildt i de längre dikterna (såsom "Excur-sion") är hans komposition ofta bristfällig, så att han blir monoton. W. var af ven en framstående prosaförfattare, som uppträdde med politiska pamfletter och kritiska uppsatser. Särskildt de senare ega stort värde. - Bland de otaliga upplagorna kunna nämnas: af Poetical works uppl. utg. af Moxon (6 bd, 1849-50), W. Knight (8 bd, 1882-86), J. Morley (1888), E. Dowden (Aldine edition, 7 bd. 1892-93) och T. Hutchin-son (Oxford edition, l bd, 1895); af Prose works uppl. utg. af A. B. Grosart (3 bd, 1876), W. Knight (2 bd, 1896) och W. Smith (W:s literary criticism, 1905); hans samlade arbeten jämte biografi utg. af Knight i 16 bd, 1896-97 (jämte Dorothy W:s dagböcker och bref). - Litt.: biografier öfver W. skrifna af Chr. Wordsworth (1851), F. W. H. Myers (1880), W. Knight (3 bd, 1889), W. Ealeigh (1903) och G. M. Harper (2 bd, 1916); vidare Coleridge, "Biographia literaria" (2 bd, 1817), "Letters" (1836) och "Table talk" (1846), J. Cottle, "Early recollec-tions" (2 bd, 1837-39), H. Taylor ("Works", 5:e bandet, 1878), "Proceedings of the Wordsworth society" (1880-89), Swinburne ("Miscella-nies", 1886), M. Arnold, "Essays in criticism" (II, 1888), W. Pater, "Appreciations" (1889), L. Stephen, "Hours in a library" (II, 1892), Th. De Quincey, "Memorials" (2 bd, 1891), Dorothy Wordsworth, "Recollections of a tour made in Scotland a. d. 1803" (1874) och "Journals" (2 bd, 1897), samt G. Brändes, "Hoved-strömninger" (bd IV, 1875). 2. John W., son till den föregåendes brorson, Christopher W. (f. 1807, biskop i Lincoln 1869, d. 1885), biskop, f. 21 sept. 1843 i Harrow, d. 16 aug. 1911 i Sa-lisbury. egnade sig åt klassiska språkstudier i Oxford, prästvigdes 1869 och utgaf bl. a. en inledning till latinska litteraturens historia (1870). Tillika bedref han forskningar i biblisk textkritik och blef samtidens främsta auktoritet för Vulgatas text, som han 1878 erhöll i uppdrag att utge i kritisk edition, hvil-ken han ock efter långa resor och handskriftsstudier i Frankrike, Spanien och Italien begynte i samarbete med H. J. White 1884 (alla evangelierna färdiga 1898, Apostlagärningarna 1905). W. utnämndes 1883 till Oriel professor för tolkning af den Heliga skrift, men kallades 1885 till biskop i Salisbury (Sarum). Han var då den yngste biskopen i England och fick snart anseende att vara den lärdaste. Bredvid det textkritiska arbetet intresserade han sig särskildt för liturgi och kyrkorätt och publicerade en lång rad texter och undersökningar (bl. a. Reordination 1908 och Ordination problems 1909). Han stod närmast den högkyrkliga riktningen, men blef aldrig partiman. Kristenhetens enande var hans ideal. Af gammalkatolikerna hoppades han en tid mycket härför och besökte dem två gånger. För den kyrkliga enhetens sak gjorde han 1894 en färd jorden rundt till Australien, Nya Zeeland och Canada. 1898 invigde han en nybyggd kyrka i Jerusalem och besökte de orientaliska patriarkaten. Till sist intresserade han sig mest för Sveriges kyrka och var en hufvudperson i den på grund af Lambethkonferensens 1908 beslut anordnade officiella beskickningen från ärkebiskopen af Canterbury till Uppsala i sept. 1909. Han icke blott bidrog kraftigt att bana väg för officiellt samförstånd mellan den anglikanska och den svenska kyrkan, utan kunde med sin oerhörda arbetsförmåga studera sig tillräckligt in i svensk litteratur för att under 1910 utarbeta en framställning af svenska kyrkans historia, The national church of Sweden (svensk reviderad öfv., "Den svenska kyr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free