Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Woynarowski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Woynarowski-Vraavand
1116
utvald krets, berömd för spirituell
konversation. Af ven som diplomat åtnjöt han anseende.
F. U- w-*
WoynarVwski (Yojnarovskyj, -skij), Sta-nislaus
Andreas, ukrainsk militär, politiskt offer,
systerson till kosackhetmanen Mazepa, hade på dennes
bekostnad studerat i Tyskland, var öfverste för
ett kosackregemente, följde efter Poltavaslaget
(1709) Mazepa till Bender och kom efter hans död
där s. å. genom arf i besittning af dennes stora
förmögenhet. Den omsattes hastigt i form af betydande
lån till konung Karl XII och män i hans omgiíning. I
Bender ingick W. äktenskap med Anna Mirowicz, en
syster till den nye kosackhetmanen Orliks gardeschef
Feodor Mirowicz, och där föddes honom sonen Stanislaus
och dottern Karolina Eleonora. Det hat, som tsar Peter
icke längre kunde tillfredsställa på Mazepa, gick
ut of ver hans släkt: dess egendomar konfiskerades;
W:s svärmoder, svågrar och svägerskor bortfördes
från Ukraina, och själf blef han, efter att samtidigt
med Karl XII ha lämnat Turkiet (1714), 12 okt. 1716
på öppen gata i Hamburg försåtligt öfveifallen
af den ryske residen-ten och hans handtlangare
samt förd till Petersburg. Där fick han, nästan
bragt från förståndet, försmäkta i svårt fängelse
ända till 1723, då han förvisades till Jakutsk i
Sibirien, där han framsläpade sitt lif i elände
och dog antagligen på 1740-talet. Den ryske skalden
Kylejev har poetiskt behandlat W:s sorgliga öde. -
W:s hustru, Anna Woynarowska, kom 1717 till Sverige
för att utkräfva mannens fordran och arbeta för hans
befrielse. Hon lefde här länge i misär, ty de medel,
som Karl XII och sedermera rikets ständer (1719 och
1720) anslogo, voro otillräckliga eller utföllo ej
till fulla belopp. Hon bestormade regeringen med böner
att rädda mannen och med kraf på betalning. Svenska
beskickningen i Petersburg fick också flera
gånger befallning att lägga sig ut för honom, men
dessa framställningar blefvo utan resultat. Med
betalningen dröjde det. Omsider fann regeringen
farligt att längre lämna hennes fordran öppen, ty
hon kunde möjligen öfverlämna sin j revers åt någon
främmande makt. 1725 steg hennes kronofordran med
räntor till omkr. I1/2 mill. kronor. Då ingicks med
henne en provisorisk uppgörelse, enligt hvilken hon
bl. a. genast erhöll 20,000 dal. smt och Tynnelsö
kungsgård. I nov. 1731 kom en slutlig öfverenskommelse
till stånd, enligt hvilken hon i ett för allt erhöll
4 tunnor guld (omkr. 800,000 kr.). I denna summa
ingingo bl. a. Tynnelsö kungsgård med säterifrihet,
Eskilstuna bruk, det hus vid Kungsträdgården i
Stockholm, som hon 1742 sålde till änkhus, m. m. På
1750-talet lämnade öfverstinnan W. Sverige. Hennes
son Stanislaus W. sökte 1743 förgäf-ves erhålla
svensk grefvevärdighet som erkänsla för faderns
beredvillighet som långifvare åt Karl XII. Jfr
Th. Westrin, "Anteckningar om Karl XILs orientaliska
kreditorer" (i "Hist. tidskrift", 1900), och
A. Jensen, "Mazepa" (1909) och "Eodina Vojnarovskych
v Sjvetsii" (i "Zapiski naukovogo tovaristva imeni
Sevcenka", 1910).
Voyron [vwarä7], Émile Jean Franpois Regis, fransk
militär, f. 5 aug. 1838 i Dieu-le-Fit (dep. Dróme),
underlöjtnant vid marininfanteriet 1860, deltog som
kapten i 1870-71 års krig, där han utmärkte sig vid
Bazeilles (l
sspt. 1870), samt som bataljonschef i kriget i
Sudan (Franska Väst-Afrika) 1881, hvarunder han
intog Goubanko. Som brigadchef utmärkte han sig
i kriget i Indo-Kina 1891 samt i all synnerhet i
kriget på Madagaskar 1895,, där han förde befäl öfver
marininfanteribrigaden, som utgjorde kärnan i general
Duchesnes flygande kolonn, hvilken intog Antananarivo
(30 sept.). 1896-1900 var han öfverbefälhafvare
öfver de franska trupperna på ön. Under tiden
utnämndes han (1899) till divisionsgeneral. 1900
(under boxar-upproret, se Kina) förde han befälet
öfver franska expeditionskåren i Kina. Efter
återkomsten blef han led. af högsta krigsrådet. Ännu
(1921) kvarstår V. i generalstabens kader.
H. J-dt.
Woyrsch, Remus von, tysk general, f. 4
febr. 1847. d. 6 aug. 1920 på sitt gods Pilsnitz
vid Breslau, inträdde 1866 i krigstjänst vid l:a
gardesregementet till fot och gjorde med detta
kriget mot Österrike. Officer 1867. öfverfördes
W. 1882 som kapten till generalstaben, som han med
ett afbrott tillhörde till 1896. då han förflyttades
som chef till gardesfysiljärregementet. Chef för
12:e infanteridivisionen 1901 och för 6:e armékåren
1904, blef \V. 1906 general af infanteriet och
lämnade 1911 aktiv tjänst. Vid krigsutbrottet 1914
kallades W. åter till verksamhet, som chef för
schlesiska landtvärnskåren, med hvilken han tryggade
Schlesiens gräns. Vid första anfallet in i Polen
okt. 1914 bildades af landtvärnskåren och andra
trupper en arméafdelning under W:s befäl, hvilken
mellan de österrikiska och tyska stridskrafterna
deltog i fortsättningen af kriget mot ryssarna till
framryckningens afbrytande 1915 och i det fortsatta
ställningskriget. Särskildt togo W.s trupper
verksam del i eröfringen af fästningen Ivangorod
aug. 1915 och i afvisandet af de ryska anfallen
vid Baranovitje juni och juli 1916. W. öfvertog
i slutet af aug. s. å. hertig Leopolds af Bajern
armógrupp och bibehöll med denna sin plats i främsta
linjen. W., som under tiden blifvit generalöfverste,
återgick, med generalfältmarskalks grad, efter krigets
slut till skötseln af sitt gods i Schlesien. - Se
"Generalfeldmarschall v. W. und seine schlesier"
(1919). C. O. N.
Woyrsch, Felix, tysk tonsättare, f. 1860 i Troppau,
dirigent och organist i Altona, med professors
titel sedan 1901, berömmes för frisk fläkt i sina
kompositioner, bland hvilka märkas oratorierna
Die geburt Jesu, Passionsoratorium och Totentanz,
symfonisk prolog till Dantes "Divina commedia", 2
symfonier, uvertyr till "Hamlet", 3 Böcklinfantasier,
operorna Der pfarrer von Meu-don, Der weiberkrieg
och Wikingerfahrt, en mängd körsånger och visor,
en stråkkvartett, en violinkonsert och pianostycken.
E. F-t.
V. pv förkortning för lat. verbum passivum, passivt
verb.
V. P., förkortning för lat. vir perfectìfssìmus, en
rangbeteckning i den konstantinska statsförfattningen.
V. Q., förkortning för lat. vir quœst?rius,
f. d. kvestor, med kvestors rang.
Vraavand [vråvann], långsträckt vatten, 20,s kvkm.. i
sydvästliga delen af Telemark, Norge. Vid västra
ändan den vackra forsen Lilla Kjukan (34 m.), nära
det utmärkta fjällhotellet Yraaliosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
