1175 Wright 1176 landskap af finska herrgårdar. Han utförde landskapsteckningar i blyerts och illustrationer till planschverket "Finland framstäldt i teckningar" (1845; text af Z. Topelius). Till något friare konstnärskap kom W. aldrig: i landskapet icke öfver utsikten, i fågelbilderna icke öfver den zoologiska planschen. Men handens eleganta säkerhet, förtrogenheten med naturen och den anspråkslösa troheten i utförandet göra hans arbeten tilldragande äfven för ett vid större fordringar vant öga. Han var en af den finska konstens första banbrytare, om än hans betydande gåfvor icke kunde utveckla sig under de ogynnsamma förhållandena. I Finland fortsatte W. äfven sitt ornitologiska författarskap. Finska vet. soc.3 hvars medlem han blef 1857. publicerade 1856 hans Anteckningar under en ornitologisk resa från Kuopio till Avasaksa samt 1859 l:a delen af ett större arbete öfver Finlands foglar, hvars 2:a del (i omarbetning af J. A. Palmen) utkom 1873. W. är godt representerad i Konstföreningens galleri i Helsingfors (porträttlandskap, utsikter från Helsingfors, fåglar). 2. Vilhelm von W., f. 5 april 1810 på Ha-minanlaks, nära Kuopio, d. 2 juli 1887 på Orust, kom på sin broder Magnus' kallelse till Sverige för att medverka i "Svenska foglar''. Han målade äfven fågelägg, fjärilar, däggdjur, fiskar, frukter, snäckor m. m. för gref-varna N. Bonde och P. van Suchtelen, liksom illustrationer till S. Nilssons "Illuminerade figurer till Skandinaviens fauna", till "Tidskrift för jägare och naturforskare" (1832-34) samt till Vet. akad:s publikationer. Berömda äro hans målade bilder till B. Fries', K. U. Ekströms och K. Sundevalls "Skandinaviens fiskar" (1836-38; 2:a uppl. 1892, 1895; se Smitt 2). Dess planscher visa till fullo, att konstnären stod oöfverträffad i vetenskaplig noggrannhet och mästerligt framställningssätt. 1838 blef W. kammarjunkare och 1839 led. af svenska konstakademien. Han utnämndes till inspektör för fiskerierna i Bohus län. Ett slaganfall 1856 bröt hans krafter, och han var därefter fjättrad vid sjukbädden ända till sin död. \V. var h. o. h. zoologisk målare äfven i sina sällsynta taflor, af hvilka några finnas i Finska konstföreningens samlingar. 3. Ferdinand von W., f. 19 mars 1822 på Haminanlaks, nära Kuopio, d. 1906. Han be-gaf sig 1837 till sina bröder i Sverige och stannade där till 1844, förnämligast sysselsatt med att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga ändamål (bl. a. för S. Lovens och P. F. Wahlbergs räkning). Oafsedt snart åter af brutna studier i konstakademien i Stockholm och för E. W. Ekman i Åbo samt en studieresa till Berlin och Dresden 1858, var han, liksom bröderna, autodidakt. W:s fågelbilder äro förträffliga zoologiska planscher. Han var dock den konstnärligt mest betydande af de tre brödsrna. Det är liffull karakteristik i hans fåglar. Anordningen är pittoresk, färgen frisk, föredraget ledigt och bredt; djur och landskap sammansmälta till en hel bild ur naturen. - Bland W:s många bilder må nämnas kungs- och hafsörnar från olika år, Berguf, som slår ned på en hare (1860), Skator kring en död tjäderhöna (1867), Landtlig idyll (svin och skator; 1875) och Kämpande tjädertuppar (1886), alla jämte några finska landskap i Finska konstföreningens galleri. W. erhöll 1885 lifstidspension af finska regeringen. l-3. J. J. T-n.* Wright [ráYt], Edward, engelsk matematiker och hydrograf, f. 1558 (?), d. 1615. Se Navigation, sp. 639. Wright [ráYt], Thomas, engelsk astronom, f. 1711 i üurham, d. 1786, utgaf An original theory or New hypothesis of the universe (London, 1750). I detta arbete, som är en direkt förelöpare till Kants berömda "Allgemeine naturgeschichte und theorie des himmels" (1755), f ramställes för första gången idén om världsalltet såsom ett afplattadt stjärnsystem med den största utsträckningen i Vintergatans plan. I samma arbete utvecklas äfven för första gången i mera bestämd form teorien om Saturnusringen såsom en svärm af kring planeten kretsande satelliter, en teori, hvars riktighet i våra dagar till full evidens fastställts genom observationsresultaten. B-d. Wright [ráYt], J o se p h, engelsk målare, f. 1734 i Derby (däraf kallad W. of Derby), d. där 1797, kom 1751 till London och blef elev af porträttmålaren Hudson, som äfven var lärare åt Keynolds och Mortimer. W. utförde genre- eller konversationsstycken och porträtt, men gjorde mest lycka med ljus- och eldeffekter. 1773-75 vistades han i Italien, målade bl. a. ett praktfullt utbrott af Vesuvius och ett effektfullt fyrverkeri, som al-brändes från Castel S:t Angelo i Kom. Han återvände till England 1775 och slog sig ned först i Bath, sedan 1777 i Derby. Af hans arbeten må nämnas Belsassars fest, Hero och Leander, Ciceros villa och Mœcenas' villa samt med eldeffekter: Gladiatorn, Eremiten, En indiers änka, Smedjan och Ett experiment med luftpumpen (National gal-lery). Mot slutet af sitt lif målade han mest landskap. Hans faktur berömmes som gammal solid engelsk metod, och hans taflor ha väl bibehållit sin friskhet. C. E. N.* Wright [ráYt], William, skotsk läkare och botanisk samlare, f. i mars 1735 i Crieff, Perth-shire, d. 19 sept. 1819 i Edinburgh, blef 1757 skeppsläkare för en hvalfångstexpedition till Grönland, begaf sig 1765 till Jamaica för läkarverksamhet och botaniska insamlingar, vistades 1777 -79 i Skottland, blef med. doktor, reste för andra gången till Jamaica 1779 och tillfångatogs därvid af spanjorerna, var 1782-85 generalläkare på Jamaica, där han med O. Swartz' bistånd hop-bragte nya samlingar, innehade 1796-98 samma befattning på Barbados och lefde därefter i Edinburgh, sysselsatt med läkarpraktik och sina stora västindiska växtsamlingar. C. Lmn. Wright [ráYt], Thomas, engelsk fornforskare och kulturhistoriker, f. 23 april 1810 i Tenbury i Shropshire. d. 23 dec. 1877 i Chelsea. blef 1834 master of arts i Cambridge och egnade sig från