öppna sig högslätterna hufvudsakligen mot s. och afbördas genom Green river till Colorado; en mindre areal hör genom Snake river till Columbias flodsystem, medan ett helt obetydligt område ytterst i s. v. tillhör Stora saltsjöns afloppslösa bäcken. Klimatet är kontinentalt, men temperaturgrader och nederbördsmängd variera mycket, alltefter höjden öfver hafvet. I dalgångarna i ö. når genomsnittstemperaturen för året upp till 10°, men sjunker till 4,4° på platåerna i v. Nederbörden är ringa, endast 380 till 200 mm. om året, utmed bergssluttningarna tvifvelsutan mera; dock saknar man ännu materiel för att fälla ett bestämdt omdöme. Mesta nederbörden faller om våren. De förhärskande vindarna komma från v. På grund af den ringa nederbörden kan åkermark vinnas endast genom konstgjord bevattning. Den stora höjden ö. h. gör också, att åkerarealen kan bli blott ringa. 1910 funnos dock 10,987 farmer med en sammanlagd areal af 3,418,000 har, hvaraf likvisst 6/7 betesmark. Till öfvervägande grad odlas hafre, därjämte majs och potatis. Boskapsskötseln har gifvetvis vida bättre förutsättningar; särskildt har fårafveln under senaste årtionden betydligt utvecklats. I jan. 1920 räknade staten omkr. 4 mill. får, 1,18 mill. nötkreatur, 70,000 svin och 235,000 hästar. Skogsarealen utgjorde 1917 33,450 kvkm. W. har ganska rika naturtillgångar i sina berg; dock ha dessa resurser ej kunnat rätt väl utnyttjas till följd af dåliga kommunikationer. Bland bergverksprodukter står kolet främst; det lämnade 1915 6,5 mill. ton till ett värde af 9,5 mill. doll. Koppar och guld komma därnäst bland mineralskatterna; viktigare har likväl på senare tid utvinnandet af petroleum visat sig vara (1915 ett värde af 2,2 mill. doll.). Industrien (kvarnindustri, sågverk m. m.) har betydelse endast för den lokala konsumtionen. 1916 funnos järnvägar till en längd af 3,050 km. Befolkningen utgjorde 1870 9,118 pers., 1880 20,789, 1890 60,705, 1900 92,531, 1910 145,965 (däraf 2,497 svenskar) samt uppskattades 1918 till 190,380 pers. Antalet indianer utgjorde 1915 1,829, negrer 609. Till trosbekännelsen äro de fleste af statens bebyggare romerska katoliker, därnäst komma mormoner (omkr. 22 proc.), episkopaler, metodister och presbyterianer. För skolundervisningen är väl sörjdt; alla barn mellan 7 och 14 år äro skolpliktiga. Sedan 1887 har staten ett universitet ("University of Wyoming") i Laramie, hvilket 1918--19 hade 56 professorer och 913 studenter. Hufvudstad är Cheyenne (11,320 inv. 1917); största staden är Sheridan (13,407 inv. 1917). W:s område var inneslutet i territoriet Louisiana, som unionen 1803 genom köp förvärfvade af Frankrike. Det organiserades som territorium 1868. Koloniseringen gick likvisst långsamt på grund af landets ogästvänliga beskaffenhet. Som stat upptogs W. 1890. Enligt då antagna, ännu gällande författning utgöres representationen af en senat (senate) om 27 medlemmar, valda för 4 år, och ett representanternas hus (house of representatives) om 57 medlemmar, valda för 2 år. Rösträtt ega alla, män och kvinnor, som uppnått 21 år, kunna läsa och bott i staten ett år. Guvernören, som måste vara minst 30 år och ha vistats 5 år i staten, väljes för 4 år. Till unionskongressen sänder staten 2 senatorer och 1 representant. -- Litt.: Chatterton, "The state of W." (1904), Raine, "W. a story of the outdoor West" (1909), och Coutant, "History of W." (1899). A. N-d. Würmsjön. Se Starnberg. Württemberg l. Würtemberg, republik i Tyska riket, till storlek den tredje, till folkmängd den fjärde och till befolkningstäthet den fjortonde i ordningen af dess stater. Det är beläget i sydvästra delen af Tyskland (se kartan till d. o.) och sträcker sig mellan 47° 35' och 49° 35' 30" n. br. samt mellan 8° 12' 36" och 10° 29' 52" ö. lgd fr. Gr. W., som med ringa undantag utgör ett sammanhängande område, begränsas i v. af Baden, i ö. af Bajern och i s. af Bodensjön. I s. v. intränger det Hohenzollernska landet djupt in i W., och i n. v. begränsas W. af den hessiska exklaven Wimpfen. Med undantag af Bodensjön och floden Iller på gränsen mot Bajern saknar W. naturliga gränser. Till W. höra dessutom 3 exklaver i Baden (tills. 1,005 har), 3 i Hohenzollern (tills. 3,228 har), en by mellan Baden och Bajern (Bowiesen, 102 har), tills. 7 exklaver om 4,335 har. I W. har Baden 3 och Hohenzollern 2 enklaver om tills. 3,749 har. W:s hela område (med enklaverna, men utom exklaverna) är 19,508 kvkm. och dess andel af Bodensjön 538 kvkm. Största längden, från n. till s., är 222 km. och största bredden, från v. till ö., 169 km. W. tillhör helt och hållet sydtyska höglandet. Medelhöjden öfver hafvet är omkr. 500 m. Högsta punkterna äro Katzenkopf på Hornisgrinde i norra Schwarzwald, vid gränsen till Baden (1,152 m.), Schwarzer Grät, på Adelegg, vid gränsen till Bajern (1,119 m.), och Lemberg, på Schwäbische alb (1,015 m.), och lägsta punkten bildar Neckars yta vid Bottingen, i n. v. (136 m. ö. h.). I orografiskt hänseende bildar W. fyra naturligt afgränsade partier, nämligen: Schwarzwald längs gränsen mot Baden, som med sin mindre, östra, del tillhör W. och som långsamt höjer sig från Neckardalen, men stupar brant ned mot Rhendalen, täckt af väldiga skogar och fårad af djupa dalar; Schwäbische alb. som går från s. v. till n. ö. genom W. med branta sidor samt vatten- och skogfattiga platåer; W:s lågland, som är inkiladt mellan de förstnämnda, omfattar Neckardalen och fortsätter i Frankiska kullarna och Odenwald; schwabiska högslätten, som bildar en oregelbunden massa flacka kullar och mellan dem en mängd sjöar och mossar och som i s., mot Bodensjön, och i n., mot Donau, öfvergår till utprägladt slättland. Hufvudfloden är Neckar, som flyter genom landets midt en sträcka af 276,3 km. Dess nederbördsområde vid Böttingen utgör 12,416 kvkm. Dess viktigaste bifloder äro Enz (107,5 km.), med Nagold, Zaber och Ammer. fr. v. samt Jagst (202,i km.), Kocher (184,i km.), Murr, Rems, Fils, Lauter, Enns, Echaz och Steinlach, fr. h. Donau flyter från sin källa vid Briglrain till Ulm genom W. en sträcka af 262,8 km. Dess viktigaste biflod i W. är Iller. Till Rhens (Neckars) flodområde höra i W. 13,663 kvkm. (omkr. 70 proc. af landet), till Donaus 5,851 kvkm. (omkr. 30 proc.). Till Bodensjön flyta Argen (667 km.) samt Schussen (62,8 km.) och till Main Tauber (83,2 km.). I W. finns ett stort antal små insjöar, af hvilka den