största, Federsee, är 248 har. Mer än 70 mineralkällor finnas; ryktbarast äro de alkaliska vid Liebenau och Wildbad i Schwarzwald samt svafvelkällorna i Reutlingen, Sebastiansweiler och Bolt. Klimatet är tempereradt, kallare bland bergen i s. än i norr. De vinodlande trakterna, låglandet och trakten kring Bodensjön, ha på grund af sin ringa höjd öfver hafvet och sitt sydliga läge mildt klimat. De omfatta omkr. 15 proc. af landet. De medelhöga trakterna (Mittelland, Oberland och Neckarområdet), omkr. 50 proc. af W., ha ett klimat, som möjliggör odling af frukt och vintersäd. Årsmedeltemperaturen växlar från 4,8° till 10,8° C. Januaritemperaturen i Stuttgart och i Friedrichshafen (vid Bodensjön) är resp. -0,2° och -1,6° och julitemperaturen resp. 19,2° och 18,2° C. Nederbörden växlar med höjdläget. Den är rikligare i de högre trakterna och på bergens västsidor än i de lägre och på östsidorna. I dalarna utgör den 650--800 l. vatten per kvm. om året, i Schwäbische alb 700--1,050 l. och i Schwarzwald 1,000--2,000 l. Befolkningen utgör 2,518,773 pers. (1919), hvaraf 1,195,144 män och 1,323,629 kvinnor, d. v. s. en ökning af 81,199 pers. sedan 1910. På 1 kvkm. kommo 129 inv. Befolkningens fördelning på W:s fyra kretsar s. å. och dessas storlek framgå af följande tabell: <table> <td c>Kretsar <td c>Areal kvkm. <td c>Folkmängd <td c>På 1 kvkm. <td>Neckarkreis <td r> 3,330 <td r> 929,848 <td r>276 <td>Schwarzwaldkreis <td r> 4,776 <td r> 583,216 <td r>122 <td>Jagstkreis <td r> 5,141 <td r> 420,636 <td r> 82 <td>Donaukreis <td r> 6,261 <td r> 585,073 <td r> 94 <td>Württemberg <td r>19,508 <td r>2,518,773 <td r>129 </table> Af Tysklands hela folkmängd, 60,900,197 pers. (1919), kommo på W:s del 4,148 proc., hvilket visar en tillbakagång sedan 1871, då den var 4,429 proc. Däremot ökades tillväxtprocenten från 3,46 proc. perioden 1871--75 till 5,88 proc. 1905--10. Med af seende på religion voro 1910 mer än 2/3 (1,671,183 pers.) evangeliska, 739,995 romerska katoliker, 12,863 kristna af annan bekännelse och 11,982 judar. På 1,000 inv. kommo 32,2 födda och 19 dödsfall (1909). Af hela antalet födda (77,012 s. å., hvaraf 39,600 gossar och 37,412 flickor) voro 8,2 proc. (6,303) af oäkta börd. Dödsfallen voro s. å. 43,500 (26,351 män och 22,209 kvinnor), hvaraf 484 själfmord. Utvandringen, företrädesvis till Förenta staterna, uppgick under 5-årsperioden 1906--10 till 5,507 pers. årligen, men var 1910 endast 1,014 och 1911 920 pers. I W. funnos 1,902 kommuner 1910, hvaraf 48 med 5,000 inv. eller mer, 119 med 2,000--5,000 och 1,735 med mindre än 2,000 inv. Af hela befolkningen bodde 37,1 proc. i kommuner med 5,000 inv. eller mer och 62,9 proc. i andra kommuner. Materiell kultur. Jordbruk är hufvudnäring tack vare jordens i allmänhet fruktbara beskaffenhet och det gynnsamma klimatet. Den utnyttjade jordens areal utgjorde 1,239 mill. har (1911), hvaraf åker och trädgårdsland upptogo 0,863 mill. har (69,7 proc.), ängsmark 0,305 mill. (24,61 proc.) och vinberg 19,846 har (1,60 proc.). Jordbrukets utveckling hämmas dock genom jordens alltför starka sönderstyckning. Antalet jordlotter mindre än 2 har utgjorde 53,3 proc. af hela antalet; 26,6 proc. omfattade 2--5 har, 17,9 proc. 5--20 har, 2,1 proc. 20--100 har och endast 0,04 proc. 100 har och mer. Af åkerjorden upptogos 129,382 har (18,1 proc.) af spält-, 40,524 har (5,7 proc.) af hvete-, 126,435 har (17,7 proc.) af hafre-, 37,630 har (5,3 proc.) af råg-, 85,376 har (12 proc.) af korn-, 4,061 har (0,6 proc.) af sockerbets-, 70,187 har (9,9 proc.) af potatis- och 129,924 har (18,2 proc.) af foderväxtodling. Af hvete skördades 0,7 mill., af spalt 1,7 mill., af råg 0,5 mill., af korn 1,8 mill., af hafre 2,3 mill., af potatis 7,6 mill., af sockerbetor 0,9 mill., af klöfver 5 mill. och af hö 15,3 mill. dt. 1911. Vin odlas sedan gammalt, framför allt i större delen af Neckars och dess omkr. 30 bifloders dalar, i Taubers dal och i trakten af Bodensjön. Vingårdarna omfattade 19,845 har och lämnade 165,597 hl. vin till ett värde af 13,19 mill. mark (1911). Vin odlas på omkr. 500 platser i W. Till de mest kända württembergska vinsorterna höra Rothenberger, Türkheimer, Lämmler, Brodwasser, Käsberger, Elpinger, Schalksteiner, Weinsberger, Markelsheimer, Verrenberger och Lindelberger. Af stor vikt är fruktodlingen. 1911 funnos i W. 9,1 mill. fruktträd, och fruktskörden beräknades s. å. till ett värde af 6,55 mill. mk. De viktigaste alstren äro äpplen (5 mill. träd, 0,2 mill. dt. frukt), päron (2 mill. träd, 0,19 mill. dt.), plommon (1,76 mill. träd, 24,158 dt.) och körsbär (0,37 mill. träd, 75,323 dt.). Fruktodlingen är utbredd öfver hela landet, t. o. m. i Schwarzwald och i Alb och omfattar äfven nötter och kastanjer. Tobak odlades 1911 i 191 kommuner i 7,336 odlingar om tills. 379,63 har och inbragte 6,550 dt. till ett värde af 0,5 mill. mk (1910). Äfven humle (21,580 dt.), lin (1,320 dt.), hampa (830 dt.) och cikoria (nästan uteslutande i Neckarkreis; 0,23 mill. dt. 1911) odlas i stor utsträckning. Skördens totalvärde beräknades 1910 till 453,7 mill. mk, hvaraf enbart för jordbruket 424 mill. -- En viktig näring är också boskapsskötsel. I W. funnos 108,651 hästar och 1,031,068 nötkreatur (1911). 1907 räknades dessutom 235 åsnor och mulåsnor, 278,337 får, 537,185 svin, 88,201 getter, 138,493 bikupor och 3 mill. fjäderfä, hvaraf 5,211 kalkoner. Boskapens värde (med undantag af bin och fjäderfä) beräknades till 369,8 mill. mk. -- Fisket i Bodensjön beräknades 1911 ge 14,109 kg. med 58,311 mk. värde. -- Skogarna omfattade 600,415 har (30,8 proc. af hela landet), hvaraf nästan 1/3 tillhörde staten, 38,49 proc. voro löf- och 61,51 proc. barrskog. Bruttoinkomsterna för statsskogarna öfverstego utgifterna med 12,7 mill. mk (1911). -- Bergsbruket omfattar nästan uteslutande brytning af salt och järnmalm. I W. finnas 2 saltgrufvor, vid Kochendorf och Heilbronn, ur hvilka 1910 uppfordrades 398,581 ton salt, och 5 saliner, som lämnade 52,876 ton salt, tills. värda 3,6 mill. mk (1910), samt 1 järngrufva, 52 gjuterier och 7 andra järnbruk. Vid dessa producerades 1910 sammanlagdt 65,000 ton järn till 14,8 mill. mk värde. -- Industri. W. har under de sista 40 åren alltmer utvecklats till industriland från att förut ha varit öfvervägande jordbruksland. 1907 hade 40 proc. af befolkningen (934,971 pers.) sin utkomst af industri, men blott 37,7 proc. (882,421) af jord- och skogsbruk. Motsvarande tal för 1882