voro 34,4 och 48,2 proc. 1907 funnos 135,319 industriella företag (däri inbegripet handel och samfärdsel). I främsta rummet kom byggnadsindustrien, som 1907 sysselsatte 59,340 pers. Mycket betydande är maskinindustrien, som s. å. omfattade 6,207 företag och sysselsatte 55,222 pers. Inom denna industri finnas stora ångmaskinverkstäder i Esslingen, Berg, Kannstatt, Heilbronn, Ulm m. fl. städer samt elektrotekniska fabriker i Kannstatt och Stuttgart. Världsbekanta äro velocipedfabrikerna i Stuttgart och Neckarsulm. Matematiska och fysikaliska instrument tillverkas i Stuttgart, Ulm, Tübingen och Heilbronn m. fl., och urfabrikationen är betydande i Schwarzwald, där Schwenningen och Schramberg äro dess medelpunkter. Musikinstrument, särskildt orglar, förfärdigas i Ludwigsburg och munharmonikor i Trossingen. Näst Bajern står W. främst i Tyskland beträffande tegeltillverkning. Stora fabriker finnas för arkitektoniska lervaror, vattenledningar, dräneringsrör m. m. Stor porslinsfabrik finns i Schramberg. Den kemisk-tekniska industrien har stora fabriker i Heilbronn, Stuttgart, Feuerbach och Göppingen. Särskildt tillverkas tvål (i Untertürkheim och Heilbronn), soda (i Neckargartach), blanksmörja och olja (i Heilbronn), färger (i Stuttgart) och jaktkrut (i Rottweil). Träindustrien (14,752 företag med 36,853 sysselsatta 1907) representeras af stora sågverk i Schwarzwald och möbeltillverkning (i Stuttgart, Ulm, Reutlingen m. fl. platser). Papperstillverkning, som först i Tyskland började i Ravensburg, i W., och dithörande industri bedrifvas i Heilbronn, Dettingen m. fl. st., och boktryckeriet, samt i samband därmed bokhandeln, täflar med Leipzigs. Särskildt bekant är W. för sin sidenindustri, där det står främst i Tyskland, liksom för sin textilindustri i allmänhet (3,167 företag med 52,422 sysselsatta 1907). Bekanta ullfärgerier finnas i Kalw, Reutlingen och Esslingen, trikåfabriker i Ebingen, Balingen och Stuttgart, konststickerier och gardinfabriker i Ravensburg, plyschväfverier i Tübingen och Memmen samt en högt uppdrifven snörlifstillverkning i Stuttgart, Kannstatt m. fl. platser. Betsockerfabrikationen är mycket utvecklad och lämnade 614,810 dt. produkter (1910--11), hvaraf 428,086 dt. socker till förbrukning. Äfven cikorie- och öltillverkningen äro ansenliga (1910 funnos 3,315 ölbryggerier, som tillverkade 3,87 mill. hl. öl, för hvilket i maltskatt erlades 12,6 mill. mk). -- Handelns viktigaste centra äro Heilbronn, Stuttgart och Ulm. Hufvudsakligen importeras råvaror för industrien, kol, petroleum, spannmål, mjöl, malt, vin, öl och kolonialvaror. Utförseln utgöres af industrivaror, hafre, humle, trä, potatis, salt, sten, nötboskap, får och mejeriprodukter. Bank- och försäkringsväsendet, som ha sitt säte i Stuttgart, omfattar ej blott W., utan stora delar af det öfriga Tyskland. -- Samfärdsel. Sjöfarten är liflig på Neckar och i Bodensjön, där den handhas af staten. Den viktigaste hamnen är Friedrichshafen vid Bodensjön, som 1910 anlöptes af 10,139 ång- och motorfartyg i person- samt 1,355 i godstrafik och af 312 andra fartyg. Bland öfriga hamnar vid Bodensjön märkas Kressbronn, Langenargen, Eriskirch och Fischbach-Manzell. Handelsflottan bestod af 34 fartyg. Järnvägarna hade 1910 en längd af 2,306 km., hvaraf 2,039 voro statens. W. hade s. å. 740 järnvägsstationer, 863 lokomotiv, 2,229 person- och 12,832 godsvagnar. Elektriska spårvägar finnas i Stuttgart, Heilbronn och Ulm om sammanlagdt 116,7 km. längd. I W. funnos 1,173 post- och 2,177 telegrafanstalter, som befordrade 2,36 mill. telegram, 119 mill. tidningar, 9,9 mill. postanvisningar till ett belopp af 508 mill. mk samt för hvilka inkomsterna voro 29,8 och utgifterna 19,7 mill. mk (1910). Telefonnätet omfattade 27,699 km. trådlängd och 38,917 abonnenter, och statens landsvägar hade en längd af 3,153 km. (1909). Andlig kultur. Folkundervisningen är obligatorisk i folkskolorna för barn mellan 7 och 14 år samt i fortsättningsskolor till fyllda 16 år. Äfven religionsundervisning är obligatorisk. Enligt officiella uppgifter finnas inga analfabeter öfver 10 år gamla. De offentliga skolornas antal var 2,230 med 5,279 lärare, 784 lärarinnor och 366,602 lärjungar (174,615 gossar och 191,987 flickor), af hvilka 254,412 stodo under evangelisk och 112,190 under katolsk öfverledning (1912). För utbildning af lärare finnas 5 evangeliska och 2 katolska seminarier och för lärarinnor 1 evangeliskt och 1 katolskt seminarium. Utgifterna för folkskolorna voro 22,47 mill. mk, hvaraf staten bidrog med 8 mill. (1911). Dessutom funnos 1,929 industriskolor för utbildning i handarbete med 120,377 lärjungar (1896), 3 skolor för föräldralösa barn med 690 lärjungar (1912), 3 statens och 4 privata döfstumskolor, 3 blindinstitut samt läroanstalter för mindre vetande barn. För elementarundervisningen funnos 212 lärda skolor, realskolor och offentliga elementarskolor med tills. 1,299 lärare och 31,233 lärjungar. Dessutom funnos 23 högre flickskolor med 401 lärare och 6,776 lärjungar samt l flickgymnasium med 76 lärjungar (1912). W. har ett universitet i Tübingen (se d. o.); en teknisk högskola i Stuttgart, en landtbrukshögskola i Hohenheim, en veterinärhögskola, en konstakademi, en konstslöjdskola och ett musikkonservatorium, alla i Stuttgart. Af andra fackskolor märkas: 3 landtbruksskolor, vinodlarskolan i Weinsberg, 8 landtmannaskolor och en mängd tekniska fortsättningsskolor. Ett stort antal föreningar verkar för vetenskap och konst, bl. a. W:s antropologiska förening, föreningen för historia och fornkunskap samt föreningen för fosterländsk naturkunskap, alla i Stuttgart. Författning och förvaltning. Enligt författningen af 25 sept. 1919 är W. en republik (Freier volkstaat W.). Högsta statsmakten innehas af landtdagen (landtag), som ensam utöfvar lagstiftningen, tillsätter regeringen, hvars president kallas "statspresident" och är ansvarig inför landtdagen, och vakar öfver lagarnas upprätthållande. Den består af en kammare om 150 medl., valda för 4 år medelst allmän rösträtt i proportion af 1 medlem för hvart 25,000-tal invånare. Regeringen består af 13 medlemmar: utrikes-(statspresidenten), justitie-, inrikes-, arbets-, finans-, kyrko- och undervisnings- samt lifsmedelsministrarna, understatssekreteraren för kommunikationsväsendet och 5 andra ministrar. -- I administrativt hänseende indelas W. i 4 kretsar (kreise), 64 distrikt (oberämter) och 1,902 kommuner (gemeinden). I spetsen för hvarje krets står en kretsregering och för hvarje distrikt en oberamtmann (i Stuttgart, som är eget distrikt, en