Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Väderlåda. 1. Bergsmek. Se Blåsmaskin.
– 2. Mus., äldre benämning på luftlådan
i orglar. Se Orgel, sp. 865.
Vädermakeri, hist. För en vetenskapligt bildad
nutidsmänniska är det själfklart, att vädret liksom
andra naturfenomen lyder naturlagarna och att det
alltså för en fullkomlig intelligens skulle vara
möjligt att förutberäkna det framtida vädret med
samma säkerhet, hvarmed astronomen
förutberäknar himlakropparnas banor. Böner om god och
tjänlig väderlek äro därför numera väl att anse
som en from kvarlefva af gamla tiders
naturåskådning. Ty enligt denna bero väderlekens växlingar
på öfvernaturliga väsens godtyckliga ingripande
i naturens ordning, och spådomskonsten bestod
då mestadels endast i försök att utforska och
beveka dessa väsens vilja genom trolldom och
besvärjelser. Väderleksspåmannens yrke var då
vanligen detsamma som regn-, storm- och
hagelmakarens. Å ena sidan var regnmakaren visserligen,
liksom ännu i dag hos de vilda folken, en ansedd,
omtyckt och mycket anlitad man, men som
afvärjandet af storm och hagel också tillhörde yrket,
så var detta alltför ofta i hög grad otacksamt och
farligt. Så snart en dylik olycka inträffade, blef
han oftast grymt misshandlad och dödad, så
mycket snarare, som luften alltsedan forntiden haft
rykte om sig att vara de onda andarnas
älsklingstillhåll och spåmannen därför ansågs stå i förbund
med dessa onda makter. Vetenskapens historia
förtäljer om en mängd af de mest afskyvärda
förföljelser mot föregifna trollkarlar och häxor, som genom
besvärjelser af dylika andar framkallat oväder.
Kristendomen har ingalunda räddat från denna
vidskepelse. Enligt kyrkofadern Augustinus kunna
de gudlöse med demonernas hjälp förstöra skörden
genom hagel och oväder. Kejsar Konstantin förbjöd
med stränghet allt sådant vädermakeri. Samma
vidskepelse har emellertid, oaktadt den grymmaste
förföljelse, frodats under senantiken, medeltiden
och ända in på 1700-talet, ej endast bland den
okunniga hopen, utan äfven bland de mest
framstående lärde och statsmän. Först
"upplysningstidehvarfvet" gjorde ett slut därpå. I synnerhet
medeltiden är härutinnan sorgligt bekant, och den
beryktade "Häxhammaren" af 1487 (se
Häxeriprocesser, sp. 195) har särskilda föreskrifter
mot vädermakare. Rannsakningsmetoden var tortyr,
straffet att å båle brännas. Reformationen förmådde
ej utrota vidskepelsen. Under 1500- och
1600-talen blefvo i Europa hundratals manliga och
kvinnliga vädermakare torterade och brända (se härom
J. van Bebber, "Handbuch der ausübenden
witterungskunde; I. Geschichte der wetterprognose",
1885).
N. E-m.
Vädermånar, meteor., detsamma som bimånar
(se d. o.).
Väder-ria. Se Ria.
Vädersegel, sjöv., ett slags rörledning (trumma)
af segelduk, hvarmed man ventilerar fartygets olika
rum (jfr Ventil 1, Ventilator 2).
Väderseglet, som utspännes genom insydda tunnband, är
öppet i den nedre ändan och på ena sidan i den
öfre, hvarest finnas två armar, hvilka kallas
"vingar" och i hvilkas ändar linor (brassar) äro
fästa. "Seglet" upphissas medelst en göling (tåg)
på lämplig plats ofvanför den lucka eller öppning,
genom hvilken det skall nedgå, hvarvid den öfre
öppningen brassas mot vinden, så att luften fritt
kan spela ned genom seglet.
R. N.*
Vädersjön, sjö i Boteå socken, Ångermanland,
186 m. ö. h., har en areal af 2 kvkm. och afrinner
till Ångermanälfven genom en omkr. 20 km.
lång å.
J. V. E.
Väderslukare, veter. Se Krubb-bitare, sp. 74.
Vädersolar, meteor., detsamma som bisolar (se
d. o.).
Vädersolstaflan. Se Nikolai församling, sp. 997, och
Stockholm, fig. 47.
Väderstad, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. 4,327 har. 1,323 inv. (1920). V. (förenadt
med Harstad till en kyrkosocken) utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Kyrkan (uppf. 1827–37), gemensam för V. och
Harstad, heter Oskar Fredriks kyrka.
Väderstreck betecknar numera ej blott
vindriktning, utan i allmänhet riktning i
horisontalplanet, angifven genom dennas vinkel mot
nord–syd- (eller öst–väst-)linjen (detsamma som asimut,
se d. o.). Det vanliga sättet att ange väderstreck,
då ej stor noggrannhet erfordras, är, att horisonten
delas i 8, 16 eller 32 lika delar. De senare kallas
af sjömannen streck (se Kompass). De gamla
latinska namnen på väderstreck och vindar voro
så obestämda och obekväma, att de nyare romanska
folken allmänt antagit de germanska folkens namn
och indelning. Dock användas äfven, mera
undantagsvis, de långa namnen af romansk härkomst:
| fr. | boréal | oriental | austral | occidental |
| it. | boreale | levante | australe | ponente |
| oriente | occidente | |||
| orientale | ||||
| sp. | boreal | levante | austral | poniente |
| oriente | occidente |
| fnod. | norðr, | austr, | suðr, | vestr |
| sv. | norr, | öster, öst, | söder, | väster |
| nord, | ost, | syd, | väst | |
| eng. | north, | east, | south, | west |
| ty. | nord, | ost, | süd, | west |
| fr. | nord, | est, | sud, | ouest |
| it. | nord, | est, | sud, | ovest |
| sp. | norte, | este, | sud, | oeste |
| nord, | sur, | |||
| lat. | septentrio, | oriens, | meridies, | occidens |
| septentrionalis, | orientalis, | meridionalis, | occidentalis | |
| borealis, | australis, | |||
| ry. | sje’fver, | vosto’k, | jug, | sa’pad |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
