- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
57-58

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfning - Väfskolor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liksom äfven vid andra haute-lisse-arbeten sker väfningen alltså nedifrån uppåt. Vid tillverkning af väfda tapeter, ofta kallade gobelängtapeter (se d. o.), inväfvas inga inslag öfver hela bredden, utan hvarje olika färgadt inslag framdrages med fingrarna i skälet endast så långt, som motsvarande figur på den bakom den glesa varpen sittande mönsterbilden (kartongen) utvisar. Vid denna väfart, hvars bindning alltid är tvåskaftad, används vanligen blott 1 skaft eller, rättare sagdt, halfskaft. Detta möjliggöres på så sätt, att hälften af varptrådarna (t. ex. de udda) löper framför en tämligen tjock tvärslå, under det att de öfriga eller jämna gå bakom samma slå. Redan därigenom är det ena skälet bildadt och kan mottaga sitt inslag. Det motsatta skälet åstadkommes genom framdragning af halfsolf, som ett stycke nedanför tvärslån gå in mellan de främre varptrådarna och omfatta de bakre med sina öglor. Dessa halfsolf, som framtill äro fästa vid en solfkäpp eller ett starkt snöre, dragas knippvis fram med sina varptrådar för ungefär så stor bredd, som inplockning af nästkommande inslag fordrar. Inslagen nedpackas efter hand med en kam. Det fordras säkert färgsinne och stor skicklighet att utvälja och till sitt rätta omfång inplocka de särskilda inslagen, så att mönstrets former och färgöfvergångar framkomma rätt och harmoniskt, i all synnerhet som väfvens bästa sida blir vänd bakåt och endast kan kontrolleras med en liten spegel, som inskjutes mellan väfven och kartongen. Motsvarande väfart kan också utföras i väfstolar med horisontal varp (basse-lisse-tapeter, se Haute-lisse) och blir synnerligast för smalare bredder (för möbeltyg o. d.) till en viss grad bekvämare att framställa, i det att man med ett par trampor kan sköta skälbildningen, så att båda händerna bli lediga till inslagens inplockning. Det förekommer äfven

illustration placeholder Fig. 21. Ställbar gobelängväfstol.

väfställningar, hvari man kan ge varpen just den lutning, som för den väfvande är bekvämast (se fig. 21, ställbar gobelängväfstol). Litt.: T. F. Bell, "Jacquard weaving and designing" (1895), Schams, "Ausführliches handbuch der weberei" (3:e uppl. 1900), Lamoitier, "Traité théorique et pratique de tissage" (s. å.), Kinzer och Fiedler, "Technologie der handweberei" (4:e uppl. 1904--06), och Utz, "Die praxis der mechanischen weberei" (1907). G. A. W. Väfskolor. Utom många skolor, som undervisa i kvinnlig hemväfning och äro afsedda antin- gen enbart för denna handaslöjd eller ock kombi- nerade med andra handarbets- eller hushålls- och bokliga lärokurser, finnas i vårt land två för väf- nadsindustrien 1. den yrkesmässiga väf ningen och dess tillhörande för- och efterarbeten (fr. o. m. spånadsämnenas behandling t. o. m. väfnadernas appretering) afsedda läroverk, nämligen Väfskolan i Borås och John Lennings väf skola i Norrköping. Undervisningen är i båda dessa skolor dels teore- tisk, dels praktisk och omfattar: råämneslära och spinning, förarbeten till väf ningen, handväf stolar och konstväfnadsredskap, maskinvävstolar af olika konstruktioner, mönsteranalys med garnberäknin- gar, bindningslära, ritning och mönsterkomposi- tion, uppsättning, reglering och skötsel af i sko- lorna förefintliga väfstolar och andra maskiner, be- skrifning på olika appreteringsförfaranden och där- vid använda maskiner samt uppgörande af planer till väfveribyggnader. I Boråsskolan tillkommer därjämte allmän mekanik och beskrifvande maskin- lära samt tricotageväfning, i Lenningska väfberäk- ningar samt kalkylation och fabriksbokföring. Väfskolan i Borås, den äldsta i Sve- rige, började sin verksamhet 1866, då direktionen för Tekniska elementarskolan därstädes lyckades förmå jacquardväfveriföreståndaren S. F. Krebs att på egen risk och för egen räkning inrätta en väfskola mot fri lokal och uppvärmning i en del af tekniska skolans byggnad. Företaget blef emel- lertid förlustbringande för egaren och hade sanno- likt måst nedläggas, om ej staten på framställning af tekniska skolans styrelse trädt hjälpande emel- lan. Väfskolan ställdes under tekniska skolans sty- relse, såsom ännu är förhållandet, och kunde 1877 flytta in i egen byggnad. Undervisningen, som från början afsåg handväfning, utvidgades 1884 till att omfatta äfven tillverkning af trikåväfnader, och 1894 inrättades dessutom en afdelning för meka- nisk drift. I samband därmed uppdelades skolan i sina nuv. två af delningar: A) för manliga lärjun- gar, som ämna utbilda sig till verkmästare, mön- stertecknare och fabrikanter inom väfnadsindu- strien, och B) för kvinnliga elever, som önska egna sig åt konstväfnad och textil hemindustri. Under- visningen är i afd. A tvåårig, i B ettårig. Skol- afgiften är i afd. A 10 kr. inskrifningsafgift samt 25 kr. terminsafgift, i afd. B 10 kr. inskrifnings- och 10 kr. terminsafgift. För inträde fordras att ha fyllt 15 år och ega fullständig folkskoleunder- byggnad. Skolan förfogar öfver 33 handväf stolar, l mek. trampväfstol och 12 maskinväfstolar jämte nödiga hjälpmaskiner och annan undervisningsma- teriel. Maskinerna drifvas med en 5 hkr elektrisk motor. 1905 inrättades i samband med väfskolan en mönsterateljé och kortslagningsanstalt, som utför beställningar af mönsterritningar för textilindu- strien och tillverkar därtill behöfliga jacquardkort- kedjor. Skolans och mönsteranstaltens föreståndare är sedan 1898 ingenjören Arthur Krebs, en son till skolans upphofsman. John Lennings väfskola i Norrköping har tillkommit genom donation å 300,000 kr. efter den framstående fabriksidkaren John Lenning (se denne) och handhas af en styrelse, som utses af Norrköpings fabriksförening. Skolan började sin verksamhet 1887 i en för ändamålet uppförd bygg- nad (se fig. 13 å pl. II till art. Norrköping), hvartill Norrköpings stad upplåtit fri tomt vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free