- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
89-90

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vämmö (Vämö) - Vända - Vända genom vind - Vändare, Vändarvalsar - Vända undan vind - Vändelrot - Vänderot (Vendelrot l. Vändelrot)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89 Vämmö-Vänderot 90 Vämmö (V ä m ö), en omkr. 2,s km. lång och lika bred ö, med areal af 558,5 har, n. om Karls- krona mellan Pantarholmen och fastlandet (se si- tuationsplan till art. Karlskrona). På V. på höjden strax s. om bron öfver till fastlandet an- lades 1709-10 ett hornverk "å höga horizonten". Detta verk iståndsattes på 1880-talet och ingår nu i Karlskrona landbefästning (seHvita Krogs befästning och Oskarsvärn). Vid det på V. liggande Oskarsvärn är ett mindre kustar- tillerietablissemang uppfördt, och på öns södra del ligga epidemisjukhus, länslasarett och Göta ingenjörkårs fästningskompanis kasern; på västra stranden ligger Karlskrona grenadjärregemen- tes kasernetablissemang; och i öns inre ligga det forna Marinregementets exercisplats Näkter- galsdalen och Karlskrona stads begrafningsplats. En del af östra strandområdet är anordnad till stadspark. L- W:soii M. Vända, sjöv., att medelst roder och segel för- ändra ett fartygs läge så, att det ifrån att ligga bidevind med vinden in på ena sidan kommer bidevind med vinden in på den andra. Detta kan utföras genom flera olika slags manövrer; valet mellan dem bestämmes af vindstyrkan, sjöhäf- ningen, sjöutrymmet, fartygets manöverfärdighet, de tillsatta seglen m. m. it& under normala för- hållanden mest använda manövrerna benämnas genomvindsvändning (stagvändning) och undanvindsvändning (fördevinds- eller kovändning, på handelsfartyg stundom - ehuru orätt - kallad drejvändning), på hvilka andra mer eller mindre sammansatta vändningsmanövrer grunda sig. - Då man skall vända genom vind (s tagvänd a), upplofvas med affirade förstagssegelskot, tills vinden kommer rätt för ifrån, då akterrårna ombrassas. Sedan fartyget fallit af på andra bogen och akterseglen börjat fyllas, ombrassas förrårna. När fartyget ånyo börjar skjuta fart, upplofvas bidevind, hvarefter försegelsskot och boliner anhalas. Skulle fartyget under upplofningen gå baklänges, "dejsa" (se d. o.), omlägges rodret under manövern. De van- ligaste kommandoorden under denna manöver äro för ett fullriggadt fartyg följande: Klart att vända genom vind! (på handelsfartyg: "klart att vända"!), lofva - hal upp på bommen! fir af för! (i st. f. de båda senare: "ror i lä"!), halsar och skot! (underseglens halsar och skot lyftas, "stickas upp"), hal dör - loss akterboliner! ("ak- terna!"!), loss förboliner! ("brassa om för"! eller "förhål"! eller "rund för"!), skärp för! Om far- tyget under en genomvindsvändning "vägrar i vändningen", d. v. s. icke går öfver stag, kan man, då utrymmet är knappt, med fördel utföra en drejvändning (se d. o.). Skulle i storm med hög sjö - då vanlig genomvindsvändning är omöjlig att utföra - ett fartyg befinna sig i lägervall och ej ha sjörum att vända undan vind, kan man företaga en s. k. grundvän d- n i n g med ankarets tillhjälp, om djupet så med- ger. Man lofvar upp som vid en vanlig stagvänd- ning, och då fartyget stannar i upplofningen, f allés lä ankare (hvarvid kättingen på förhand blifvit lossklammad på lämplig längd från ankaret och ett kortare groft tåg blifvit ibändt och betadt), och samtidigt ombrassas akterseglen. När fartyget svajat vindrätt, kapas det vid ankar- kättingen ibända tåget; rodret lägges för dejsning (fart akter öfver), hvarigenom fartyget tvingas att falla rätta vägen, och förrårna ombrassas som van- ligt. - När omständigheterna icke tillåta stag- vändning, brukar man i allmänhet - då sjörum finnes - vända undan vind (vända förde vind, ko vänd a). Därvid låter man fartyget falla af, tills vinden kommer rätt akter in, och därefter lofva upp med vinden in på andra sidan. Affallningen underlättas därigenom, att man bärgar de aktre snedseglen och storseglet samt ombrassar akterrårna så, att vinden blåser längs med seglens yta. När vinden kommit rätt akter in, bidraga akterseglen till lofning, hvarvid förrårna brassas först tvärs och sedan så, att seglen underlätta upplofningen. De mest före- kommande kommandoorden vid denna manöver äro följande: klart att vända undan vind! (på handels- fartyg: "klart att vända fördevind"!), räck store gigtåg och gårdingar, mesane brok och gigtåg! hal dör - upp storseglet, in mesan! ("giga storssglet, in mesan'M), räck lovarts brassar! loss akterboliner - falla! ("upp med rodret"!), skefra akterseglen! ("hala lovarts akterbrassar"!), focke hals och skot! loss förboliner - fyr- kant för! stå i förbrassarna! räck mesanut- halare! hal ut mesan! hala förbrassarna! skärp för! - För båtar utföras vändningsmanövrerna efter samma grunder, men bli naturligtvis betyd- ligt enklare. R- N.* Vända genom vind, sjöv. Se Vända. Vändare, Vändarvalsar, text. Se K a r d- n i n g, sp. 922. Vända undan vind, sjöv. Se Vända. Vändelrot, farm. Se Vänderot. Vänderot (i sv. farmakopén Vendelrot 1. Vändelrot), Rhizoma (radix) Valeriano, farm., en drog, som består af den torkade jordstammen och birötterna af Valeriana officinalis (se Val e- riana). Den omkr. 2-4 cm. långa, 2-3 cm. tjocka knölstammen hos god drog är vanligen alldeles öfvertäckt af smala, spröda birötter 'omkr. l-2 mm.), som ha växlande längd (8-12 cm.). Den torkade drogens färg växlar mellan grågul- brunt (den vanligaste) till nästan svartbrunt. Väl behandlad och bevarad drog har en egen aroma- tisk, sötaktigt bitter smak och en stark, genom- trängande lukt, erinrande om vissa slag af gam- mal ost. Vänderot kunde mycket väl insamlas i tillräcklig mängd i Sverige, men denna insamling försummas så att drogen måste införas utifrån, mest från mellersta och södra Tyskland. Sedan äldsta tider bär vänderoten namnet radix Vale- riano minoris, till skillnad från den mycket gröfre r. V. majoris af V. Phu L., som har en lång och tjock knölstam med ensidigt på undre delen af omkretsen ordnade gröfre rottågor. Drogen af V. celtica L. är i alla hänseenden lätt skild från de förra genom sin smala rotstock och sin olika lukt (se vidare om denna drog Valeriana). De verksamma beståndsdelarna i vänderoten före- komma i dess flyktiga olja, den förr officinella (rtheroleum Valeriano, valerianaolja, van- ligen 0,5-l proc., i japansk drog ända till 7 proc. Denna olja har en blekgul eller gulbrun, stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free