- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
95-96

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vänern (Venern) - Vänersborg (Venersborg)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnes från ett svenskt vattendrag (se därom Vattenståndsförutsägelser, sp. 893). Fastställandet af vattenståndsperioderna har betydelse för V:s reglering. V:s reglering, som betingas af önskvärdheten att dels undvika de olägenheter, som äro förenade med alltför höga och alltför låga vattenstånd, dels utjämna den af rinnande vattenmängden och därigenom utvinna större nyttig effekt ur vattenfallen i Göta älf, har sedan länge varit föremål för utredningar. Det första fullständiga regleringsförslaget framlades 1902 af öfverstelöjtnant P. Laurell på uppdrag af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Då kronan sedermera blef egare till vattenfallen i Göta älf, kom regleringsfrågan i ett delvis nytt läge, hvarför Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Vattenfallsstyrelsen 1910 anbefalldes gemensamt utarbeta nytt förslag, hvilket afgafs 22 sept. 1916. 1917 bemyndigades Vattenfallsstyrelsen att vidtaga åtgärder i ändamål att erhålla laga tillstånd till genomförande af V:s reglering i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sistnämnda förslag och har i anledning däraf igångsatt detaljerade undersökningar rörande såväl de tekniska förutsättningarna för företaget som dess inverkan på jord- och skogsbruk, sjöfart och fiske m. m., hvilka undersökningar ännu pågå (1921). Den reglering af V., hvartill laga tillstånd torde komma att sökas inom en nära liggande framtid, går i korthet ut på att vid V:s utlopp, vid Vargön, bygga en damm för att kunna variera vattenståndet mellan nuv. lågvatten och ett vattenstånd 44,85 m. ö. h. Mellan dessa båda vattenstånd skulle således vinnas ett vattenmagasin, lämpadt för reglering efter kraftbehofvet. Medel vattenståndet är nu under vegetationsperioden 44,50 m. ö. h. Den minsta afrinningen är nu 300 kbm. i sek., under det att den reglerade lågvattentappningen beräknas till 405-465 kbm. i sek. Den nuvarande högvattenmängden är omkr. 830 kbm. i sek., under det att den största tappningen efter regleringen beräknas till omkr. 1,000 kbm i sek. H. A-nn. Vänersborg (Venersborg), uppstad i Västergötland, residens för landshöfdingen i Älfsborgs län, ligger vid södra ändan af Vänern, på nordvästra delen af den ö, som omslutes af nämnda sjö, sjön Vassbotten (i v.), kanalen emellan Vassbotten och Göta älf, den s. k. Karls graf (i s.), och Göta älf (i ö.). Stadsområdet är 1,364 har, hvaraf 189 har vatten, och tax.-värdet för fast egendom 19,181,303 kr., hvaraf 3,623,800 kr. för bevillningsfri samt 1,136,100kr. för jordbruksfastighet (1919). 8,699 inv. (1920; 1810 endast 1,750, 1860 4,076). Stadens tillgångar uppgingo till 3,219,793 kr. och dess skulder till 2,148,940 kr. (1919). Inkomsterna utgjorde 675,640 och utgifterna 587,421 kr. (1917). I kommunalskatt utdebiterades 1920 kr. 9,sa pr 100 kr. inkomst, den beskattningsbara inkomsten var s. å. 9,286 mill. Fig. 1. Vänersborgs vapen. kr. och den taxerade inkomsten af kapital och arbete 9,701 mill. kr. (1919). Staden har ett vackert läge mellan å ena sidan Dalslands kullar och å den andra Halle- och Hunnebergs branter, under det att Vänern utbreder sin vida vattenyta åt n. samt den lifligt trafikerade kanalen och Göta älfs öfversta fall och bördiga dalgång skänka omväxling åt den närmaste bygden. Den är synnerligen regelbundet byggd enligt en stadsplan, uppgjord efter eldsvådan 1834, som i grund härjade staden. De nästan kvadratformiga kvarteren begränsas af från n. till s. och från ö. till v. hvarandra skärande hufvudgator. Längst i v. märks utmed kanalen Södra Hamngatan, med Riksbankens hus (uppf. 1902), stadens vackraste hus, och Kanaltorget i n. Från detta, som i ö. begränsas af det 1754 byggda länsresidenset (fig. 3; skadadt vid branden 1834, 1843 tillbyggdt och sedan flera gånger restaureradt), leder åt ö. en mer än 100 m. bred och öfver 500 m. lång öppning, som delar V. i en nordlig och en sydlig del. Där ligga, ö. om residenset, salutorget med sparbankshuset, på norra sidan, den af planteringar omgifna, oansenliga kyrkan (byggd 1783-84), läroverkshuset (invigdt 1869) och, skildt från detta genom en park, längst i ö. V:s museum (fig. 4), en vacker tvåvåningsbyggnad (uppf. 1887), som innehåller en samling allmoge- och konstföremål, skänkta till staden af J. A. Anderssohn, samt en samling fåglar och etnografica från Afrika, af Afrikaresanden A. Eriksson skänkta till staden. Salutorget och planteringarna begränsas i s. af Kungsgatan med stadshuset, som bl. a. innehåller stadshotell och en 1910 restaurerad teater, samt kommunalhuset (uppf. 1914) med lokaler för stadens myndigheter m. m., och i n. af Drottninggatan, hvilka två hufvudgator skäras vinkelrätt af Edsgatan, med Residensgatan parallellt i v. samt Kyrko-, Vall- och östergatorna i ö. Söder om den nuv. staden är ett område på 118 har inköpt och indeladt efter en 1910 uppgjord stadsplan, med plats för egna hem, koloniträdgårdar m. m. Bland öfriga byggnader märkas Västgöta regementes kaserner i ö., på det forna Niklasbergs egor, folkskolan på den i Vänern utskjutande udden Skräcklan, i n. v. (uppf. 1917), länets döfstumskola, upprättad 1876 och sedan 1896 förlagd i en modern byggnad, och länslasarettet i s. (uppf. 1879 och tillbyggdt 1909) med plats för 150 sängar, järnvägsstationen, nära kanalen i s. v., samt länscellfängelset. I öfrigt äro husen i allmänhet af trä och anspråkslösa till sitt yttre. - Industrien omfattar 21 arbetsställen med 1,313 arb., 14,29 mill. kr. salutillv.-värde och l,is mill. kr. bevil Iningstaxerad inkomst (1919). Tegel, tändstickor, läder, skodon och maskiner äro de viktigaste produkterna. Tändsticksfabriken, som eges af A. O. Anderssons fabriks-a.-b. (stiftadt 1892 med 1,5 mill. kr. aktiekapital) hade 533 arb. 1919. Af tegelbruken är Nabbensbergs (stiftadt 1906 med 200,000 kr. aktiekapital) det största. Dessutom märkas a.-b. A. F. Carlssons skofabrik (stift. 1897 med l mill. kr. aktiekapital) med 455 arb. (1919), a.-b. Jungners elementarbelysning för tillverkning af galvaniska element (stift. 1917 med 1,5 mill. kr. aktiekapital), en mekanisk verkstad, en filtrerkolfabrik, en läderfabrik m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free