- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
93-94

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vändskifva - Vändteg - Vändvåg - Väne härad - Väne kontrakt - Vänerlots - Vänern (Venern)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underrede på så sätt, att skifvan kan vridas rundt ett centrum i spårets midt. Vändskifva använder man för att vända lokomotiv, antingen då dessa skola in- eller utföras vid cirkulära lokomotivstallar eller då de skola vändas för återgående tåg. Dylika vändskifvor äro på normalspåriga banor i hufvudsak af fyra olika storlekar, med 12, 15, 18 och 20 m. diameter. Vändskifvor, afsedda för vändning af endast vagnar, äro af enklare konstruktion, och deras diameter växlar från 4,5 till 6,7 m. - 2. Landtbr. Se Plog, sp. 1079, och Växel. 1. H. o. Vändteg, landtbr. Se Plöjning, sp. 1106. Vändvåg, fys. Se Torsionsvåg. Väne härad, i Älfsborgs län, ingår i Flundre, Väne och Bjärke domsagas tingslag och i Väne fögderi samt omfattar socknarna Västra Tunhem, Norra Björke, Väne-Asaka, Gärdhem, Vassända- Naglum, Väne-Ryr. 38,678 har. 12,565 inv. (1920). Väne kontrakt, i Skara stift, omfattar de tio pastoraten Vänersborg; Vassända-Naglum och Väne- Ryr; Västra Tunhem, Gärdhem, Väne-Asaka och Norra Björke; Trollhättan; Stora Mellby, Magra, Erska och Lagmansered; Tengene, Trökörna, Hyringa, Malma och Längnum; Särestad, Bjärby, Täng, Håle och Flakeberg; Flo, As och Sal; Främmestad och Bäreberg; Vänersnäs. 1,073 kvkm. 5S, 134 inv. (1920). Vänerlots. Se Lots, sp. 1139. Vänern (Venern), Sveriges största insjö, näst Ladoga och Onega den största i Europa; dess areal beräknas till 5,568 kvkm. oberäknadt öarna; dess höjd ö. h. är 44 m. Den intar en ytterst flack depression i berggrunden och torde bäst betraktas som blott ett öfversvämmadt parti af det stora slättområde, som utbreder sig öfver Skaraborgs län af Västergötland samt de närmast V. belägna delarna af Dal samt Värmland. Denna slätt utgör den s. k. subkambriska denudationsytan, ett slättplan, som bildades under långa tidsrymder före den första fossilförande geologiska formationens -- den kambriskas -- afsättning. På det subkambriska denudationsplanet hvila nu Västgötabergens horisontellt liggande kambrisk-siluriska aflagringar. Inom de områden, där dessa bergarter nu äro bortdenuderade, kan det subkambriska denudationsplanet fastställas genom berggrundens jämnhet och genom närvaron af sandstensgångar af kambrisk ålder i sprickor. Sådana kambriska sandstensgångar äro nu funna på Djurö midt i V., vid Karlstad, på Värmlandsnäs och vid stranden s. om Åmål, tydligen visande på det subkambriska denudationsplanets utsträckning öfver hela V.-området. Genom en rad parallellförkastningar med nord--sydlig hufvudriktning har denudationsplanet, särskildt inom V.-området, uppdelats i ribbor med östra sidan skarpt och brant markerad, med ytan lutande åt v. och med västra sidan oregelbundet begränsad. Den största förkastningslinjen förlöper på östra sidan af Värmlandsnäs, Kållandsö och udden v. om Lidköping och delar V. i två skilda hälfter, Östra l. Stora V. samt Dalbosjön. Den förra delens längd i n.--s. är omkr. 108 km., största bredden 56 km.; bottnen är flack och belägen på omkr. 40 m., men sänker sig mot förkastningslinjen vid Värmlandsnäs till 60--80 m.; där anträffas också den djupast lodade punkten, 92 m. Genom Djurö skärgård, Bromö, Torsö m. fl. afskiljes den sydligaste delen af sjön till en särskild del. Äfven i Dalbosjön ligga djupen öfver 60 m., maximum 83 m., i den västra delen, ehuru ej så utprägladt som i Stora V. -- Klippor och skär förekomma i mängd, i synnerhet längs kusterna, men större öar äro få. De anmärkningsvärdaste äro Hammarö och Arno längst i n., Bromö, Torso och Kållandsö i s. ö. och s. Med undantag af östra kusten af Värmlandsnäs äro V:s stränder sönderskurna af många, ehuru icke synnerligen stora vikar. De större bland dessa äro i Stora V., räknadt från n. v.: As- och Grumsfjärdarna med Borgvikssjön, hvilka uppta Värmelens utfallså och Norsälfven, Kattfjärden, v. om Hammarö och öfriga öar vid Klarälfvens utlopp, Säterholmsfjärden, mellan Hammarö och Arnö, Ölmehäradsviken och Varnumsviken vid Kristinehamn i n. ö., den klippuppfyllda Åråsviken, i hvilken Gullspångsälven utmynnar på östra kusten, Kinneviken, längst i s. mellan Kållandsö och Kinnekulle, upptagande Lidan. I likhet med Stora V. har Dalbosjön en stor mängd fjärdar på sin norra kust. Den största är Byviken, som upptar Byälfven. I s. träffas Branfjorden med sjön Dettern, hvilken upptar Nossan, samt den afsmalnande vik, som slutar med sjöns utlopp. V. utgör en samlingsbassäng för största delen af södra Mellan-Sveriges dräneringssystem. V. och Göta älfs flodområde omfattar sålunda ej mindre än 48,510 kvkm. Största tillflödet är Klarälfven; bland de öfriga märkas Gullspångsälfven, Tidan, Lidan och Nossan från Västergötland, Dalbergsån, Åmålån från Dalsland, Byälfven, Värmelens utfallså och Norsälfven från Värmland. Utloppet, Göta älf, sänker sig ej långt efter utflödet från V. 33 m. vid Trollhättefallen (se d. o.). -- Genom Göta kanal, som vid Sjötorp utmynnar i V., och den kanaliserade Göta älf med slussarna vid Trollhättan står V. i förbindelse med Östersjön och Kattegatt. Genom Trollhätte kanals (se d. o.) ombyggning och betydande utvidgning kunna upp till V. komma fartyg af ända till omkr. 730 reg. ton eller 1,350 lasttons dräktighet, hvilket kommer att ha den största betydelse för städerna vid V., särskildt Värmlandsstäderna, framför allt Kristinehamn. Genom Dalslands- och Säffle kanaler står V. i förbindelse med de inre delarna af Dal och västra Värmland. Vid V:s stränder ligga Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping, Vänersborg och Åmål. Sjöfarten är också liflig och underlättas genom den stora mängd smärre fyrar, prickar och andra säkerhetsanstalter, som underhållas af Direktionen för segelfartens förbättrande å sjön Vänern, ett till hälften privat, privilegieradt sällskap, som varit i verksamhet sedan 1813. V. har under en viss tid under postglacialtiden utgjort en vik af hafvet, efter den synnerligen väl utbildade strandlinje att döma, som med endast obetydliga afbrott kan följas rundt sjön. V:s senare historia har med afseende på vattenståndsvariationerna noga studerats af A. Wallén på grund af den serie af vattenståndsobservationer, som föreligger från Sjötorp från 1810 och hvilken är den fullständigaste långt tillbaka i tiden gående, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free