förlagd länets döfstumskola samt Drottning Sofias stiftelse för blinda med komplicerade lyten, som 1886 började i Skara, men 1892 flyttades till V. och enligt riksdagens beslut 1914 skall öfvertas

Fig. 3. Länsresidenset i Vänersborg.

af staten och flyttas till Lund, när nödiga lokaler där uppförts. Vid Rostad, s. ö. om V., ligger dessutom V:s hospital och asyl med plats för 520 manliga och 530 kvinnliga patienter (1919).

Fig. 4. Vänersborgs museum.

För fattigvården är sörjdt genom ett tidsenligt försörjningshem (uppf. 1914) s. ö. om staden. Vänersborgs söners gille, en sammanslutning hufvudsakligen för välgörenhet mot behöfvande äldre medborgare af medelklass, har 1921 ett ålderdomshem färdigt. Sandmarkska stiftelsen, en af läkaren G. Sandmark gjord donation, afser att bereda billiga bostäder åt arbetare, och ung. samma ändamål afser A.-b. Bostäder. Sedan 1865 har V. eget gasverk för gatbelysning och hembehof, sedan 1905 elektricitetsverk för innerbelysning och sedan 1882 vattenledningsverk med på Skräcklan förlagdt uppfordringsverk för ångkraft och ett vattentorn, med cistern på stadens högsta punkt åt ö., och kloaksystem. I V. finnas vidare länslasarett och det länet tillhöriga Dalbobergens sanatorium för lungsjuka, hvarjämte ett epidemisjukhus är under byggnad. Sedan 1911 har V. s. k. "halffast" brandkår. I V. utges tidningarna "Vänersborgsposten", "Elfsborgs läns annonsblad", "Västgöta-Dals tidning" och "Trollhätte-bladet", alla 2 ggr i veckan. Genom Uddevalla--V.--Herrljunga järnväg, som vid V. öfvergår Göta älf på en 42 m. lång klaffbro (se Strauss-bro), står V. i förbindelse med svenska järnvägsnätet. Ångbåtsförbindelse eger under seglationstiden rum med Stockholm, Göteborg, Karlstad och Jönköping samt andra af ångbåtarna anlöpta hamnar vid Vänern och Vättern samt vid Göta, Säffle och Dalslands kanaler. V. utgör sedan 1919 eget pastorat, sedan Vassända-Naglum och Väne-Ryr utbrutits och blifvit särskildt pastorat. För val till riksdagens Andra kammare tillhör det Älfsborgs läns mellersta valkrets, som utser 4 riksdagsmän. Stadens vapen föreställer en röd seglande bojert. Historia. En liten stad, benämnd Brätte, först omtalad 1551 som marknadsplats och omkr. 1590 som stad, hvars privilegier utfärdades 1603 och konfirmerades 12 dec. 1619 (enligt vanlig, antagligen oriktig, uppgift 4 jan. 1620), låg fordom vid södra stranden af sjön Vassbotten omkr. 4,5 km. från V. Efter Lödöses plundring af danskarna 1612 flyttade en del borgare därifrån till Brätte. Detta låg dock ej väl till på grund af sjöns uppgrundning, hvarför borgarna 1642 eller 1643 flyttades till det nuv. V., som anlades på det Banérska säteriet Hufvudnäs' egor och erhöll sitt namn efter en till det nya samhällets skydd 1644 uppförd skans. Knappt hade dock den nya staden börjat bebyggas, förrän den intogs och ödelades af norrmännen 19 juni (s. å.). Efter deras aftåg började en skans byggas vid V., och ett nytt norskt anfall mot staden i febr. 1645 afslogs. En stadsbefästning, utstakad af Wärnschiöld, påbörjades, men fullbordades ej, hvarför provisoriska verk 1657

Fig. 5. Vänersborg i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.