- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
159-160

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1914. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framryckning. Sedan de flesta forten tystats, kapitulerade Liège 16 aug. Kommendanten, general Léman, som hållit stånd till det yttersta, blef fången. Af fästningens urspr. 30,000 man starka besättning hade fälttrupperna (omkr. 20,000 man) då aftågat mot floden Gette. Efter Lièges fall upplöstes Maas-armén. -- Emellertid hade belgiska arméns mobilisering och strategiska uppmarsch afslutats. Högste befälhafvaren var konung Albert med (efter 20 aug.) general Wielemans som generalstabschef (och egentlig ledare af operationerna). 16 aug. hade armén intagit en försvarsställning i linjen Wavre--Louvain (s. ö. om Bruxelles), som enligt planen skulle hållas, tills den väntade fransk-engelska armén uppmarscherat i linjen Givet--Namur--Antwerpen. -- Medan Maas-armén var sysselsatt med Lièges betvingande, hade tyska härens hufvudkrafter fullbordat sin strategiska uppmarsch. Högste befälhafvare var kejsar Vilhelm med general von Moltke som generalstabschef (och egentlig ledare af operationerna). 17 aug. var läget följande: 1:a armén (von Kluck), 200,000 man, på yttersta högra flygeln vid Gette framför belgiska arméns ställning; 2:a armén (von Bülow), 200,000 man, vid och s. om Liège; 3:e armén (von Hausen), 140,000 man, vid Ardennernas nordöstra kant, s. v. om Malmedy; 4:e armén (hertig Albrekt af Württemberg), 175,000 man, i norra delen af storhertigdömet Luxemburg; 5:e armén (tyske kronprinsen), 185,000 man, i södra delen af Luxemburg med vänstra flygeln vid Diedenhofen; 6:e armén (kronprins Ruprecht af Bajern), 185,000 man, mellan Metz och Saarburg; 7:e armén (von Heeringen), 190,000 man, mellan Saarburg och Weiler (s. v. om Strassburg) samt på yttersta vänstra flygeln från Sennheim till schweiziska gränsen härafdelningen Gaede, 6 brigader landtvärnstrupper. Framför 1:a och 2:a arméerna framryckte 2:a och 1:a kav.-kårerna med tills. 12,000 man. Medan tyska arméernas uppmarsch pågick, framgingo delar af 1:a franska armén från trakten af Belfort och satte sig 8 aug. i besittning af Mülhausen, men efter en förbittrad strid 9 och 10 aug. återtogs staden af 7:e tyska armén. -- Inför faran att bli kringgången i vänstra flanken af 2:a kavallerikåren utrymde belgiska armén 18 aug. sin ställning vid Gette och drog sig tillbaka mot Antwerpen, dit regeringens säte förlagts och där armén var samlad 20 aug. Dess arriärgarden, som anföllos af v. Klucks armé den 18 och 19 vid Tirlemont och Aerschot, lyckades uppehålla de förföljande tyskarna så länge, att armén jämförelsevis ostörd kunde intaga sin nya ställning (s. om Antwerpen med stöd af fästningens yttre fortgördel). 20 aug. besatte tyskarna Bruxelles utan motstånd. Mot Antwerpen afdelades en belägringsarmé om 90,000 man (hufvudsakligen reserv- och landtvärnstrupper med belägringsartilleri, luftskepp och flygafdelningar) under befäl af general von Beseler. Hufvuddelen af tyska hären fortsatte sin svängande rörelse med 1:a armén på yttersta högra flygeln öfver Louvain och Bruxelles mot Roubaix samt öfver Nivelles (s. om Bruxelles) mot Mons och 2:a armén i Maas’ dalgång öfver Huy, som intogs den 20, mot Namur. Denna fästning, försvarad af 20,000 man under general Michel, bombarderades 21--26 aug. --, hvarvid de viktigaste forten demolerades eller tystades --, hvarefter fästningen kapitulerade sistnämnda dag. Innan dess hade dock fälttrupperna (omkr. 12,000 man) dragit sig tillbaka öfver franska gränsen. De transporterades sedan sjöledes till Antwerpen. Öfriga tyska arméer nådde under tiden i stort sedt fram till franska gränsens närhet. -- De allierade arméernas uppmarsch. Franska armén uppmarscherade med 1:a armén (Dubail), 280,000 man, i trakten af Épinal med en detacherad arméafdelning (sedermera förstärkt till 6 fördelningar och under en kortare tid benämnd Elsassarmén) på yttersta högra flygeln vid Belfort och 2:a armén (de Castelnau), 260,000 man i franska Lothringen. Dessa båda arméer voro afsedda för den planerade offensiven in i Tyskland s. om Metz. Vidare (från höger till vänster) 3:e armén (Ruffey), 260,000 man, utom Verduns besättning, mellan Pont-à-Mousson och Montmédy; 4:e armén (de Langle de Cary), 180,000 man, mellan Montmédy och Mézières (till en början, bakom 3:e armén, i Argonnerna), 5:e armén (Lanresac), 169,000 man, mellan Mézières och Aubenton (v. om Mézières), 4:e reservfördelningsgruppen (de Valabrègue) i trakten af Hirson samt på yttersta vänstra flygeln en territorialfördelningsgrupp (d’Amade) vid Lille. Det själfständiga kavalleriet (”kavallerikåren”, 3 kav.-fördelningar) upprätthöll sambandet med belgiska armén. Högste befälhafvaren var dittillsvarande chefen för generalstaben general Joffre. Uppmarschen var fullbordad 15 aug. Emellertid föranledde tyskarnas inmarsch i Belgien vissa ändringar i krigsplanen och följaktligen äfven i truppdispositionerna. Sålunda beslöts, att hufvuddelen af hären (midten och vänstra flygeln, således 3:e, 4:e och 5:e arméerna) skulle gripa till offensiven i nordlig riktning på fronten Longwy--Charleroi, d. v. s. på ömse sidor om Maas, mot tyska hufvudhärens förbindelser, medan högra flygeln (1:a och 2:a arméerna) skulle utföra offensiven i Elsass-Lothringen. 21 aug. var 5:e armén samlad i södra Belgien s. om Charleroi med front mot n., 4:e armén (förstärkt med 4 fördelningar) uppmarscherad mellan Montmédy och Sedan med front mot n. ö. (Neufchâteau) och 3:e armén samlad mellan Conflans (v. om Metz), Étain och Montmédy med front mot n. (Longwy). Tyskarnas framryckning genom Belgien skulle direkt mötas dels af belgiska armén (denna befann sig dock nu under samling vid Antwerpen), dels af engelska armén (under frammarsch från Valenciennes mot Mons), dels ock af ett franskt detachement (territorialfördelningsgruppen om 3 fördelningar och Lilles garnison) vid Roubaix, således af trupper ur tre olika arméer utan gemensam ledning. Af 2:a armén (i Lothringen) hade redan förut en kår måst skyndsamt transporteras till Belgien, där den 12 aug. hejdade en mot Givet framryckande tysk kavallerikår (1:a kav.-kåren, tillhörande 2:a armén). -- Af engelska armén samlades 2 armékårer (om 2 inf.-fördelningar) och 1 kav.-fördelning (omkr. 70,000 man) efter transporten öfver Kanalen vid Valenciennes, hvarifrån styrkan efter hand under tiden 14--21 aug. framryckte mot Maubeuge--Mons. Högste befälhavare var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free