österrikiska armén framryckte mot Turobin--Krasnik--Josefow. Ryssarna blefvo slagna vid Krasnik--Studzianki (20 km. ö. om Krasnik), 2--4 juli. men en vidare framryckning strandade på ryssarnas motanfall. Först i slutet af månaden kunde ärkehertigen fortsätta offensiven mot Lublin, som intogs 31 juli. Till höger om nämnda armé framgick Mackensens egen (11:e armén) öfver Zamość och vidare mot den ryska fronten Cholm--Lublin. Denna genombröts 29-30 juli vid Biskupice, hvarefter båda arméerna inslogo riktning mot Brest-Litovski. På armégruppens högra flygel anslöt sig den i denna ingående Bugarmén (nybildad af bl. a. Beskidkåren och trupper ur Sydarmén, tills omkr. 9 fördelningar under general v. Linsingen) till den framåtgående rörelsen. Bugarmén slog ryssarna 1--3 aug. vid Cholm och 13--17 vid Włodawa, där dess hufvudstyrka gick öfver på högra Bugstranden, hvarefter densamma slog ryssarna vid Piszcza och framryckte i nordöstlig riktning mot Kobrin ö. om Brest-Litovski. Under tiden närmade sig den på vänstra Bugstranden kvarlämnade Beskidkåren i samband med 11:e armén Brest-Litovski från s., s. v. och v. 18 aug. började striderna om förterrängen framför fästningens västfront, och 25 s. m. voro försvararna tillbakaträngda inpå denna senare. Medan armégruppen Mackensen sålunda allt trängre omslöt Brest-Litovski från ofvan angifna håll, hade prins Leopolds armégrupp fortsatt sin framryckning i östlig riktning från linjen Łukow--Siedlce mot Bug nedanför fästningen för att omsluta denna från n. v. och n. 22 aug. hade den på armégruppens högra flygel framgående härafdelningen Woyrsch, i förbindelse med Mackensens vänstra flygel (Josef Ferdinands armé), efter hårda strider nått Rasna, n om fästningen invid järnvägslinjen till Białystok. Då sålunda Brest-Litovski med därvarande betydande stridskrafter råkade i fara att omringas, utrymdes på härledningens befallning fästningen, sedan försvarsverken demolerats och själfva staden stuckits i brand, af ryssarna, som, kvarlämnande starka arriärgarden, gingo tillbaka mot Kobrin. 26 aug. utkämpades de sista striderna om fästningen, och s. d. besattes denna af Bugarmén. -- På prins Leopolds armégrupps vänstra flygel tillkämpade sig 9:e armén 19--24 aug. öfvergångarna öfver Pulva och Nurzer (bifloder till Bug) samt kastade ryssarna (Smirnovs armé) tillbaka öfver Ljesna. Samtidigt slog den till vänster om 9:e armén framryckande 12:e armén (Gallwitz) ryssarna vid Bjelsk och besatte 25 aug. den viktiga järnvägsknuten Białystok. Längre norrut framgick 8:e armén (v. Scholtz) s. om fästningen Osovets, som sålunda blef kringgången, mot Grodno. 22 aug. föll ändtligen Osovets, som i elfva månader hållit stånd, spärrande öfvergången öfver Bobr och ringliggande sumptrakt, i tyskarnas händer. Tack vare det hårdnackade motstånd, som 8:e arméns hufvudkrafter mötte, då de s. om fästningen skulle öfvergå Narev, hann dock garnisonen dessförinnan spränga fästningsverken och aftåga österut. -- Omedelbart efter Kovnos fall framryckte den till vänster om 8:e armén opererande 10:e armén (v. Eichhorn) mot Njemen. Den motstående 10:e ryska armén (Pflug) utrymde under trycket af den s. ö. om Kovno framträngande kåren Litzmanns flankhot sina ställningar ö. om linjen Augustov--Suvalki--Kalwarija och gick under ständiga strider tillbaka öfver Njemen. Under de sista dagarna af aug. öfvergick, sedan Olita den 26 fallit, Eichhorns armé denna flod. -- Härmed var äfven den nordligaste delen af Polen i tyskarnas besittning. Hela landet, utom den sydligaste delen, blef ett tyskt generalguvernement med general v. Beseler som generalguvernör. Vilnas intagande och operationerna n. om Rokitnoträsken. Tyska härledningen på östra fronten afsåg nu att söka nå den från Polen tillbakavikande ryska härens högra flank och sålunda åstadkomma ett afgörande. Denna flankstöt skulle riktas mot linjen Kovno--Vilna--Minsk och utföras af den förstärkta 10:e armén, medan 8:e och 12:e arméerna skulle fasthålla fienden i fronten och Njemenarmén skydda 10:e arméns vänstra flank. -- I enlighet med denna plan framryckte 10:e armén från Njemen mot linjen Grodno--Vilna, men kunde endast långsamt vinna terräng emot ryssarna, som företogo upprepade motanfall. I samband med nämnda armé framgick 8:e armén mot och s. om Grodno, hvilken fästning togs genom ett öfverraskande, under 2 och 3 sept. utfördt anfall, som slutade med häftiga gatustrider i själfva staden. 4:e ryska armén, inom hvars försvarsområde Grodno var beläget, återtågade i nordöstlig och östlig riktning mot järnvägslinjen Lida--Vilna. 8:e och 12:e tyska arméerna följde efter. Den senare slog ryssarna vid Szczara och Lebioda (12--17 sept.) och gick därefter rätt mot Lida. Till höger om 12:e armén framryckte prins Leopolds armégrupp genom Białowież-skogen, slog ryssarna vid Slonim (13--18) och fortsatte mot Baranovitj. -- Medan de nämnda arméerna sålunda hotade Vilnas förbindelser söderut öfver Lida, försökte Eichhorn omfatta den ryska, v. och n. v. om Vilna stående, 10:e arméns högra flank genom att utsträcka fronten norrut öfver Vill mir. Dessa operationer ledde slutligen efter en följd af strider med ryska 10:e armén till Vilnas intagande 19 sept., hvarvid öfver 20,000 fångar gjordes. Den 20 togs äfven Lida. Ryssarna drogo sig tillbaka i östlig och sydöstlig riktning mot Smorgon och Beresina, förföljda af tyskarna (10:e, 8:e och 12:e arméerna). 25 sept. afbröts dock på härledningens order förföljningen, sedan planen att omringa ryska armén visat sig outförbar. De tyska arméerna hade då nått linjen Smorgon--Beresina--Baranovitj -- Rokitnoträsken, hvilken linje hölls under återstoden af året. -- Under 10:e arméns framryckning mot Vilna hade dess vänstra flank skyddats af en kavallerikår (under general von Granier) om 3 kav.-fördelningar och några jägarbataljoner. Denna kår hade äfven i uppdrag att afskära järnvägsförbindelserna mellan Vilna och Dünaburg samt mellan Vilna och Minsk, hvarigenom man hoppades kunna infånga 10:e ryska armén. Visserligen afskuros de båda järnvägslinjerna (13 och 14 sept.), och Smorgon besattes, men kavalleriet var för svagt att hålla denna framskjutna punkt, som efter en hård strid åter måste släppas (den 21). -- På tyska härens yttersta vänstra flygel grep Njemenarmén 9 sept. till offensiven mot den 5:e ryska armén vid Düna. Brohufvudena Liewenhof, Jakobstadt,