223 Världskriget (Krigshändelserna 1917. östfronten. Öst-Galizien) ',jö}000 man till Frankrike, där trupperna re mentsvis uppdelades på en fransk armékårs fördel- ningar. I aug. utsträcktes värnplikten till att om- fatta 18-45-åringar, och i sept. voro icke mindre än 24 mill. man rullförda. Vid årsskiftet 1917 -18 hade 6 fördelningar (omkr. 170,000 man) öfverförts till Europa och fördelats på de franska arméerna. Det stora flertalet af dessa trupper sak- nade emellertid ännu tillräcklig utbildning för att kunna användas i fronten. Tyskarna underskattade tvifvelsutan åtminstone till en början denna För- enta staternas insats i kriget, hvilken genom den ständiga tillströmningen af slutligen öfver 200,000 man friska trupper i månaden dock fick ett afgö- rande inflytande på krigets utgång. östfronten. Ryska revolutionen och dess inverkan på krigshändelserna. Enligt den förut omnämnda för 1917 års operationsplaner grund- läggande konferensen i franska högkvarteret i Chantilly i nov. 1916 skulle äfven Ryssland del- taga i den stora våroffensiven 1917. Nödvändig- heten att reorganisera armén och fullständiga dess utrustning gjorde dock, att ryska härledningen icke ansåg sig kunna utföra någon offensiv i större skala förr än på sommaren sistnämnda år. Under förbe- redelserna härför utbröt ryska revolutionen. 15 mars abdikerade kejsar Nikolaus. Högste befäl- hafvare blef till en början storfurst Nikolaus, men efter 24 mars förutvarande generalstabschefen Alexejev. General Ewerth af gick som chef för "västra fronten" och efterträddes af general Gurko. F. ö. bibehöllo de dittillsvarande armé- gruppscheferna (Ruzskij och Brusilov) sina befäl. Revolutionen hade ett mycket ogynnsamt inflytande på andan inom hären. Genom soldatrådens inrät- tande, dödsstraffets afskaffande och andra för krigs- tuktens upprätthållande högst menliga åtgärder af den under den socialistiska sovjetförsamlingens in- flytande stående regeringen, försvagades discipli- nen i betänklig grad. Särskildt blef detta fallet, när radikal-socialisten Kerenskij 12 maj blef krigs- minister. Huruvida den planerade offensiven un- der sådana förhållanden skulle kunna företagas, var ganska osäkert. Med undantag af ett försök af 12:e ryska armén (Dmitriev) att vid Aa v. om Riga genombryta tyska fronten, hvilket dock efter flera dagars strider (23 jan.-3 febr.) mot 8:e tyska armén (v. Scholtz) misslyckades, hade, ända tills revolutionen utbröt, ett relativt lugn rådt på den ryska fronten, och sedermera låg det icke i cen- tralmakternas intresse att genom ett anfall göra arméns sammanhållning fastare. Sedan Brusilov 4 juni blifvit högste befälhafvare, började dock i samråd med den likasinnade för ententens sak vunna Kerenskij planer utarbetas för en större offensiv under sommaren. Åtskilliga förändringar vidtogos inom det högre armébefälet. Sålunda afske- dades Ruzskij och Gurko, och i stället utnämndes general Dragomirov till chef för norra och general Denikin till chef för västra fronten. Som chef för Brusilovs egen armégrupp (sydvästra fronten) för- ordnades general Gutor. - Vid österrikiska armén hade kejsar Karl själf öfvertagit öfverbefä- let 11 febr. Fältmarskalk Conrad hade 2 mars ut- nämnts till arméchef på italienska fronten och ge- neral Arz v. Straussenburg i hans ställe förordnats till generalstabschef. Operationerna i östra Galizien och kroiilandcls utrymmande af ryssarna. Enligt den af Brusilov uppgjorda operationsplanen skulle, medan "norra" och "västra fronterna" sysselsatte och fasthöllo motstående arméer, "sydvästra fronten", under be- fäl af general Gutor, framgå offensivt mellan Brody och Tartarpasset (på ungerska Karpaterfronten) mot Lemberg. Sistnämnda armégrupp utgjordes af (från n. till s.) 11 :e armén (Erdeli), n. v. om Tarnopol; 7:e armén (Belkovitj), s. v. om denna stad; och 8:e armén (Kornilov) s. om Dnjestr i höjd med Stanislau. Arméerna räknade tillsammans 54 fördelningar (750,000 man). På de allierades sida hölls motsvarande front af armégruppen J3öhm-Er- molli bestående af 2:a österrikiska armén (armé- gruppschefen), från Brody till n. om Brzezany vid Zlota Lipa; Sydarmén (v. Bothmer), s. om den förra till Dnjestr; och 3:e österrikiska armén (Kritek) s. om Dnjestr till Karpaterna, där 7:e armén (v. Kö- vess) vidtog. Armégruppen räknade omkr. 30 fördel- ningar (140,000 man) och var följaktligen mycket underlägsen motstående ryska armégrupp med af- seende på styrkeförhållandena. - Brusilov började offensiven 29 juni med en våldsam artillerield på hela fronten n. om Dnjestr, hvarefter 7:e och 11 :e arméerna l och 2 aug. framgingo till anfall mot Sydarméns och 2:a österrikiska arméns ställ- ningar i Zlota Lipa-linjen och n. därom samt vunno en del lokala framgångar (vid Kontuchy, 15 km. n. ö. om Brzezany, och Zborów). Där- emot lyckades icke Belkovitj betvinga Bothmers ställningar vid Brzezany. S. om Dnjestr fram- gick Kornilovs armé 7 juli på ömse sidor om Stanislau, slog österrikarna (3:e armén) och trängde dem i en följd af strider tillbaka öfver Lom- nica samt eröfrade Halicz (den 10) och Kalusz (den 11). Höjdpunkten af den ryska offensiven var nu uppnådd. Antalet tagna fångar uppgick till 36,000, hvarjämte en mängd krigsmateriel fallit i ryssarnas händer. Anmärkningsvärdt nog hade en brigad tjecho-slovakiska fångar kämpat på den förra fiendens sida. - Från 16 juli började motgångarna för Brusilovs arméer, i väsentlig mån beroende på den börjande upplösningen äfven inom ifrågavarande armégrupp. Under de närmast föl- jande dagarna utbröt myteri inom 11 :e armén, där en hel fördelning - sedermera flera fördelnin- gar - vägrade lyda order. Trupperna öfvergingo massvis till fienden eller gåfvo sig af hemåt "för att få vara med om jordens delning". 18 juli ent- ledigade Brusilov Gutor som chef för sydvästra fronten, och Kornilov förordnades till chef för armé- gruppen. Befälet öfver 8:e armén öfvergick till ge- neral Tjeremisov. Emellertid hade på prins Leo- polds af Bajern hemställan tyska krigsledningen skyndsamt transporterat 6 fördelningar från väst- fronten till Galizien. Dessa bildade en särskild an- fallsgrupp (under general Winckler), som den 19 in- sattes till en motoffensiv mellan Zborów och Sereth mot Tarnopol, hvars bibehållande var af särskild vikt för ryssarna. 11 :e ryska armén blef (21 juli) i grund slagen och kastad tillbaka i sydöstlig riktning mot Sereth. Den påbörjade offensiven fullföljdes nu af de allierades arméer n. om Dnjestr. 7:e ryska armén kunde efter 11 :e arméns af tåg icke hålla stånd vid och s. om Brzezany,