Världskriget (Krigshändelserna 1917. östfronten. Rumänien. Östersjöprovinserna) 226 mot Sereth. Den 25 föll Tarnopol, och föl- jande dag nådde Sydarmén Sereth s. om sta- den. Från Sereth veko ryssarna tillbaka mot nedre Zbrucz, hvilken flod utgör gräns mot Po- dolien, där förföljningen af stannade i början af aug. Söder om Dnjestr framgingo 3:e och 2:a österrikiska arméerna, undandnfvande 8:e ryska armén. Efter hand togos (23 och 24 juli) Stanis- lau, Nadvorna och Halicz samt slutligen äfven Kimpolung och Czernowitz (3 aug.). Härmed afstannade offensiven. Undantagandes en smal remsa ö. om linjen Tarnopol-Brody och ett mindre område ö. om Kimpolung voro Galizien och Bukovina nu utrymda af ryssarna. Särskildt de österrikiska arméernas stridsvärde var dock så nedsatt, att en fortsatt offensiv in på ryskt och rumänskt område icke ansågs rådlig. Å andra sidan grep upplösningen af ryska hären alltmera omkring sig. General Kornilov, som l aug. efter- trädt Brusilov som öfverbefälhafvare, måste till- gripa sådana stränga medel som dödsstraffets åter- införande och massarkebusering för att återställa disciplinen, och detta lyckades äfven till en viss grad. Kornilov af sattes emellertid 12 sept. och efterträddes af Kerenskij som högste befälhafvare, hvilket medförde, att disciplinens band åter bör- jade lossna. En förnyad offensiv af denna här var därefter så godt som utesluten. - På fronten n. om Rokitnotr asken hade ryssarna, under det att hufvudstriden i Galizien utkämpats, utfört ett par isolerade anfallsstötar med större styrkor, nämligen s. om Smorgon vid Krewo 18-25 juli mot arméafdelningen D (omkr. 4 fördelningar under general v. Hutier), och s. v. om Duna- bur g 19-27 juli mot 10:e armén (v. Eichhorn). men dessa anfall hade afslagits. - Operatio- nerna i Rumänien. Vid årets början hölls den rysk-rumänska fronten mellan Karpaterna öfver Focsani och Galatz till Svarta hafvet besatt af (från v. till ö.) 9:e ryska armén längs Karpaterna till Oitozpasset, 2:a rumänska armén till Putna, 4:e ryska armén till Focsani, l:a rumänska armén till Nomolosa (Nemoloassa) och 6:e ryska armén till Svarta hafvet. Högste befälhafvare öfver samtliga trupper var konung Ferdinand. Under honom förde general Tjerbatjev befälet öfver de ryska trupperna. Kumänska hären räknade då 24 fördelningar. Som icke mindre än 18 af dessa hade ett mycket nedsatt stridsvärde, höllos dock de rumänska arméernas frontdelar, med undantag af 2:a arméns, hufvudsakligen besatta af ryska trupper. Kyska arméerna torde ha räk- nat tills. omkr. 18 fördelningar, men förstärk- ningar anlände oupphörligt. Mot 9:e ryska och 2:a rumänska armén stod l:a österrikiska armén (v. Arz) -, i hvilken den tyska arméfördel- ningen Gerok (omkr. 5 fördelningar) ingick - tillhörande ärkehertig Josefs armégrupp. Mot öfriga ryska och rumänska arméer stod Macken- sens härafdelning med 9:e armén på vänstra och Donauarmén på högra flygeln. Vid årsskiftet trängde Gerok ned genom Oitozpasset - medan andra delar af Arz' armé sökte forcera Gyimes- passet längre norrut - och framryckte mot Sereth- ställningens högra flank. Samtidigt gick 9:e armén fram till frontalt anfall mot Focsani. Ryssarna igångsatte ett motanfall, som dock strandade, T ryckt den1/! 2 21 livarpå gruppen Kuhne 8 jan. satte ,sig i besitt- ning af Focsani. Ryssarna drogo sig bakom Putna. Den 19 intogs slutligen det befästa bro- hufvudet vid Nomolosa. Ryssarna utrymde nu fullständigt Sereths högra strand. Under den följande delen af vintern, våren och försommaren, hvarunder ett relativt lugn rådde på denna front, reorganiserades rumänska hären under ledning af franske generalen Berthelot och franska officerare. I juli skulle härens styrka ha uppgått till 250,000 man. De ryska arméerna i Moldau skulle då ha räknat omkr. 500,000 man, dock i allmänhet med ganska reduceradt stridsvärde. Armégruppen Mac- kensen jämte den till dess vänstra flygel anslu- tande l:a österrikiska armén (v. Rohr) kunde häremot ställa 350-400,000 man. Med afsikt att underlätta Brusilovs offensiv i Galizien igångsattes under ledning af general Tjerbatjev 31 juli ett anfall med 4:e ryska armén vid nedre Sereth och med 2:a rumänska armén mot östra Karpater- fronten på båda sidor om Oitoz. Rohr måste vika tillbaka mot Karpaterna, men 9:e armén af visade anfallet vid Sereth. 6 aug. gick Mackensen till motanfall vid Focsani och kastade i en rad af stri- der, som varade ända till den 18, ryssarna tillbaka öfver Susita (biflod till Sereth, mellan Putna och Trotus), hvilket föranledde, att äfven 2:a rumänska armén gick tillbaka till sina gamla ställningar vid Trotusfloden. Efter dessa mot- gångar för den rysk-rumänska hären föreföllo inga strider af någon betydelse på ifrågavarande front. 9 dec. inträdde genom öfverenskommelsen i Focsani vapenhvila på den rumänska krigs- skådeplatsen. Vapenstilleståndet öfvergick 5 mars till en preliminärfred i Buftea. Den slutliga freden slöts i Bukarest 7 maj 1918. Rigas intagande, l slutet af aug. 1917, då genom revolutionens följder ryska härens motståndskraft afsevärdt försvagats, ansåg tyska krigsledningen tid- punkten vara inne att bemäktiga sig Riga, hvars besittning var af vikt ur såväl politisk som strategisk synpunkt, särskildt med hänsyn till det redan nu beslutade anfallet mot ryska flottans operationsbas i Rigaviken (se nedan). För detta ändamål för- stärktes den framför staden och norra Dunafron- ten liggande 8:e armén (v. Hutier) med trupper från Galizien till omkr. 13 inf.- och 3 kav.- fördelningar (omkr. 170,000 man). Den motstående 12:e ryska armén (Klembovski), som höll nämnda linje från Rigabukten till Jakobstadt besatt, räk- nade omkr. 200,000 man, dock med ganska ned- satt stridsvärde, l sept. tillkämpade sig Hutier genom ett öfverraskande anfall med 8:e arméns hufvudkrafter öfvergången öfver Diina vid Uxkull (nära Lennewaden, 30 km. ofvanför Riga), dref undan ryssarna österut och framryckte i nordvästlig riktning mot staden. Samtidigt anryckte vid Aa kvarlämnade svagare stridskrafter i östlig riktning mot denna. Ryssarna gjorde endast svagt mot- stånd, och den 3 föll Riga, hvarpå ryssarna ut- rymde äfven angränsande del af Diinafronten med Diinamiinde och drogo sig tillbaka till en ny för- svarslinje omkr. 60 km. n. ö. om Riga. 21 sept. eröfrades äfven det viktiga brohufvudet vid Jakob- stadt, hvarefter operationerna afstannade. Expeditionen till Ösel och Dagö. I tyska krigsledningens planer torde ha ingått en diver-