- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
263-264

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigsteknikens utveckling under Världskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263 Världskriget 264 d. o.) och började i primitiv form användas redan under rysk-japanska kriget 1904-05. De i Världs- kriget använda granatkastarna hade en skottvidd af endast 500-1,000 m. Därigenom kunde de göras mycket lätta, oaktadt de utslungade projek- tiler af betydande vikt och med stor sprängladd- ning. En granatkastare (tysk) med 100 kg. projek- til (50 kg. sprängladdning) och 500 m. skottvidd väger sålunda endast 600 kg. Efter kriget ha kraf framträdt på en stark utveckling af detta vapen och i samband därmed på en ökning af dess skottvidd. Luftstridsmedlens växande bety- delse gaf upphof till stark utveckling af det artil- leri, som var specialiseradt på luftfartygens be- kämpande från marken, det s. k. luftvärnsartilleriet (se d. o. Suppl.). Detta anses nu som ett ound- gängligt artillerislag. - På artilleriammunitionens område medförde kriget en omvärdering af de båda hufvudprojektilerna granat och granatkartesch (se dessa ord samt Nedslagseld och L u f t k r e- v a d). Granatkarteschen var förut den förhärskande vid det lätta fältartilleriet, men måste efter hand uppge denna företrädesställning, enär dess skrot ej hade tillräcklig genomslagningskraft för att kunna skada skyddade trupper. Granaten förbätt- rades, särskildt därigenom, att den försågs med ett synnerligen känsligt nedslagsrör, genom hvars . inverkan den bragtes till krevad omedelbart vid markytan (äfven i sank mark). Detta medförde stark förhöjning af granatens splitterverkan, enär nu samtliga sprängstycken blefvo kringslungade i luften, under det att förut en stor del kvarstan- nade i marken. Gasgranaten, af sedd att vid kre- vaden sprida en tung giftig gas, var en nyhet från kriget, som stod i samband med användning af giftiga gaser i allmänhet som anfallsmedel (se sp. 265). Gasgranatelden går ut på förgasning af ett terrängområde, vanligen af betydande storlek. För l kvkm. anses vid 15 cm. pjäser omkr. 4,000 skott erforderliga, vid lättare pjäser proportions- vis mer. Förutom gasgranaterna kom under kri- get äfven en del andra för speciella ändamål af- sedda granater i bruk, såsom lysgranater för strids- fältets belysning nattetid samt rökgranater för alstrande af skylande rökslöjor mellan fienden och egna trupper. - Med afseende på medlen och metoderna för artilleriets eldledning har kriget medfört genomgripande förändringar. Redan före kriget hade utvecklat sig det system, att elden leddes per telefon från en utsiktsplats (eldlednings- plats), som ofta var långt aflägsen från den väl dolda plats, där de skjutande pjäserna stodo (bat- teriplatsen). För den händelse eldledningsplatsen ej kunde framskjutas så långt, som för erhållande af bästa möjliga utsikt var behöfligt, upprättades därjämte särskilda, mera exponerade, men för eldens observerande bättre egnade observations- platser, hvarifrån rapport ang. eldens läge kunde erhållas. Detta system utvecklades under kriget ytterligare och blef det normala. Då målen ofta voro så väl dolda, att de icke från någon utsikts- punkt på marken kunde iakttagas, måste man i stor utsträckning tillgripa observationer äfven från fast ballong eller flygplan (luftobservationer). An- vändas flygplan, förmedlas förbindelsen till det skjutande batteriet genom radiotelegraf till en till artilleriets förfogande stående radiostation, från hvilken telefonförbindelse finnes till batteriet eller till dess eldledningsplats. Sådan eldledning fordrar skickliga flygobservatörer och en väl genomarbetad samverkan mellan dessa och artilleriets eldledare. I samband med flygplans användning för artilleriets eldledning erhöllo de från flygplanen tagna flyg- fotografierna stor betydelse. Genom dessa har det blifvit möjligt att noga bestämma läget och be- skaffenheten ai mål, som äro fullständigt undan- dragna insyn från marken. - För artilleriets eld- ledning äro noggranna och i stor skala utförda kartor ett viktigt hjälpmedel (jfr Beskjut- ningsplan). Då tillgång på kartor i tillräck- ligt stor skala ej kan påräknas redan i fredstid, har man insett behofvet af att upprätta särskilda till artilleriet hörande truppaf delningar, s. k. artillerimätaf delning ar, hvilkas personal är spe- ciellt utbildad i fältmätning (se d. o.) och hvad därtill hör. Dylika mätafdelningar kunna endast i ställningskriget tänkas medhinna sitt tidskräf- vande arbete, men då ställningskriget var det för- härskande under Världskriget, erhöllo de där myc- ket stor användning. Småningom togos artilleri- mätafdelningarna i bruk äfven för bestämning af målens läge och för eldregleringen. Detta skedde i samband med införandet af de s. k. syft- och ljudmätningarna. Båda gå ut på att noga be- stämma punkters (måls eller krevaders) läge på kartan eller ännu bättre på en med kartan of verens- stammande mätplan. Syftmätningen i sin enklaste form, den s. k. planmätningen (se d. o. Suppl.), innebar intet nytt, ehuru man förut icke ansett den kunna tagas i bruk för krigsändamål. Den grundar sig helt enkelt på punkters bestämmande genom afskärning från två eller flera på mätplanen noga inmätta mätpostställen. Används syftmätnin- gen för inmätning af luftkrevaders lägen, kallas den höjdmätning (se d. o. Suppl.) samt utgör en kombination af planmätning och uppmätning af krevadens höjd öfver vågplanet genom mätpost- stället. Ljudmätningen (se d. o. Suppl.) grundar sig på de olika tider ljudet behöfver för att från en eldgifvande fientlig pjäs eller från en krevad nå fram till ett antal (minst 3) på olika platser upprättade mätpostställen. Till de på eldlednin- gens område införda nyheterna kunna räknas äfven de meteorologiska anstalter, som upprättas för upp- mätning af lufttäthet, vindstyrka och vindriktning. På artilleriets skjutning (kulbanorna) ha de atmo- sfäriska förhållandena stort inflytande. Under kri- get erhöll artilleriet dagliga meddelanden från dessa anstalter och kunde med hjälp däraf göra noggranna beräkningar öfver de riktmedelsinställ- ningar m. m., som måste användas vid målens beskjutning. - Ovisst kan anses vara, huruvida det under kriget införda stridsmedlet tanken 1. pansarvagnen (se Tank 2) bör räknas som artil- leristridsmedel eller ej. I hvarje fall har pansar- vagnen gett uppslag, som ligga till grund för den omdaning, som nu förestår vid artilleriet genom öfvergången från anspända till motordrifna bat- terier (se Artilleri. Suppl.). G. af Wdt. På infanteriteknikens område märkes tillkomsten af särskilda stridsmedel, afsedda att användas af infanteriet eller i närmaste samband med dess strid. Ett dylikt stridsmedel är infanterikanonen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free