- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
281-282

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Litt. - Världskroppar. Se Solen (pl.) - Världskulturhistoria. Se Historia, sp. 769 - Världsligt frälse. Se Frälse, sp. 25 - Världslitteratur. Se Litteratur - Världsmonarki, detsamma som universalmonarki (se d. o.) - Världsmästerskap, idrottst. - Världsomsegling (Jordomsegling) - Världsordning, filos. - Världspol, astron. Se Pol 1 - Världspostföreningen, postv. Se Postförening, sp. 15 - Världspressen. Se Pressen - Världsrekord - Världsrymden. Se Världsalltet - Världssamfärdsel. Se Samfärdsel - Världssjäl, filos.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

281 Världskroppar-Världssjäl 282 under W i l s o n, W., och N a, t i o n e r n a s för- bund (i Suppl.) anförd litteratur. V. Söderberg (sp. 129-153, 270-277 och 279 -281), H. Jungstedt (sp. 154-253, 264-270 och 277-278), D. Landqvist (sp. 253-261) och G. af Wetterstedt (sp. 261-264). Världskroppar. Se Solen (pl.). Världskulturhistoria. Se Historia, sp. 769. Världsligt frälse. Se Frälse, sp. 25. Världslitteratur. Se Litteratur. Världsmonarki, detsamma som universal- monarki (se d. o.). Världsmästerskap, idrottst., seger, vunnen i täfling, som af gör h vem som är att betrakta som den bäste (världsmästare) inom en viss idrottsgren i alla länder. Då det är synner- ligen svårt att anordna en täfling så, att denna förutsättning föreligger, förekomma endast i ett fåtal idrottsgrenar erkända världsmästerskapstäf- lingar. För att ett världsmästerskap skall erkän- nas fullgiltigt, fordrar man numera, att tan1 ingen anordnas genom ett allmänt erkändt internatio- nellt idrottsförbund. Ett sådant förbund är Inter- nationella skridskoförbundet, som sedan 1896 an- ordnar världsmästerskapstäflingar i såväl konst- söm hastighetsåkning på skridskor. Ett annat är Internationella brottningsförbundet, som anordnar världsmästerskapstäflingar i brottning. Utom dessa två idrottsgrenar finnas inga, hvari täflan om världsmästerskap för amatörer anordnas. Några större internationella täflingar benämnas stundom i tidningarna världsmästerskapstäflingar, ehuru de hvarken äro pålysta som sådana eller anordnas genom något internationellt förbund. Exempel på sådana äro lawntennistäflingarna i Wimbledon. Professionella världsmästerskapstäflingar ha sedan länge anordnats i rodd och boxning. På senare tiden har föreslagits, att de hvart fjärde år anord- nade moderna olympiska spelen skulle anses som världsmästerskapstäflingar. Ett formligt beslut här- om har också fattats af Internationella simför- bundet. E- B-11. Världsomsegling (Jordomsegling) Sedan Columbus ledts till upptäckten af Amerika af tron på en västlig sjöväg till Indien, söktes denna en tid förgäfves, tills den i spansk tjänst stående Magalhäes (se d. o.) 1519 genom det efter honom benämnda sundet kringseglade den amerikanska kontinenten och 1521 anlände till Filippinerna, där han själf dödades. Han är dock den förste världsomseglaren, då han tidigare västerifrån på fartyg nått Molukkerna. Af hans 5 skepp hem- kom blott ett, under ledning af Seb. del Cano. Detta var den l:a varidsomseglingen (beskrifven af Pigafetta, tr. först omkr. 1524). Af Loaysas 1525 utsända expedition nådde blott några spillror hemlandet. Den 2:a verkligt fullbordade världs- omseglingen genomfördes af engelsmannen Fr. Drake 1577-80, den 3:e af Th. Cavendish 1586-88. den 4:e af holländaren 0. van Noorf 1598-1601, den 5:e af J. Spielbergen 1614-17, den 6:e af J. Le Maire och C. v. Schouten 1615-17, den 7:e af L'Hermite och hans efterträdare i befälet G. H. Schapenham 1623-26 och den 8:e af Dam- pier, Cooke och Cowley 1683-91. Från 1700- talets början bli färderna vida talrikare. Bland dem, som haft största betydelse i geografiskt hän- soondo, må nämnas Shelvooko. 1722, Anson 1744, Byron 1766, Bougainville 1769, James Cook (med tre berömda resor 1771, 1775 och den sista, under hvilken han själf dödades, 1776-80), och på 1800- talet von Krusenstern, von Kotzebue och Dumont d'Urville. Jordomseglingar på höga sydliga bred- der utfördes tidigast af J. Cook och af von Bel- lingshausen; n. om kontinenterna har ännu ingen kringseglat jorden. Bland svenska världsomseglin- gar äro särskildt anmärkningsvärda fregatterna "Eugenies" (under kommendörkapten Virgin 1851 -53) och "Vanadis'" (under kommendören 0. Lagerberg 1883-85) färder. Synnerligen resul- tatrika ha några på senare tider utförda oceano- grafisk-geografiska Jordomseglingar \arit, främst den österrikiska å "Novara" 1857-59, den en- gelska å "Challenger" 1872-76 och den tyska å "Gazelle" 1874-76. Med Sues- och Panamakana- lernas fullbordande har en ny väg öppnats för jord- omseglingen, hvarvid af ståndet London-Panama- Malakkasundet-Sues-London utgör omkr. 24,000 sjömil, något mer än ekvatorns längd. En för- teckning på de tidigaste världsomseglingarna finnes i A. E. Nordenskiölds "Periplus". Äldre franska världsomseglingar skildras af E. W. Dahlgren i "Voyages fra^aises à destination de la Mer du sud" (Paris, 1907). O. N-d. Världsordning, filos., det lagbundet bestämda, allsidiga sammanhanget mellan allt, som är i världen och inom hela världsförloppet. Detta be- stämmes å ena sidan af förhållandet mellan orsaker och verkningar, å den andra af ändamålsenlig- hetens fordringar. Naturforskningen betonar sär- skildt den förra sidan af denna lagbundenhet, all religiös världsåskådning däremot den sistnämnda, den teleologiska synpunkten. "Moralisk världsord- ning" är ett sådant världssammanhang, att den goda viljan finner sin belöning utan att sträfva efter den och allt slutligen leder till det bästa. Kant påvisade tron på en sådan världsordning som en förutsättning för moralens möjlighet, i det att man annars icke kunde handla "endast af plikt", utan hänsyn till handlingens följder med afseende på lyckan. Som grunden till denna moraliska världsordning antog Kant en personlig Gud. Fichte utvecklade denna åsikt i panteistisk riktning, i det att han identifierade Gud med den moraliska världsordningen och religionen med tron på denna ordning. Till denna uppfattning närmar sig ock Höffding genom sin lära om religionen såsom tron på "värdenas bestånd". s~e- Världspol, astron. Se Pol 1. Världspostföreningen, postv. Se Postför- en i n g, sp. 15. Världspressen. Se Pr ess e n. Världsrekord (se Rekord) betecknar inom sport väsendet den bästa tid, som uppnåtts och inregistrerats vid offentlig täfling af visst slag. B. C-m. Världsrymden. Se Världsalltet. Världssamfärdsel. Se Samfärdsel. Världssjäl, filos., den själ, som af flera filosofer tillägges världsalltet och antas vara verksam i alla enskilda ting. Platon antar en världssjäl, som är skapad af demiurgen och har världen till kropp. Äfven stoikerna och Plotinos anta världssjälen såsom alltets andliga princip. Giordano Bruno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free