- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
291-292

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsåskådning - Värlingsö - Värmande medel - Värmbol (Vermbol) - Värmdö (Vermdö) - Värmdölandet - Värme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

291 Värlingsö-Värme 292 anta, att naturvetenskapen ensam löser världs- gåtorna är en ny öfvertro, som ej håller stånd inför den filosofiska kritiken och naturvetenskapens själfbesinning. - Om den mekanistiska världs- åskådningen se Mekanism 3. Se vidare Filo- sofi, Lifsåskådning, Poesi och Reli- gion. S-e. Värlingsö, bebodd, skogbevuxen ö i Stockholms norra skärgård, Hargs socken, Stockholms län, innanför Singöfjärden och omkr. l,5 km. n. om Hargs hamn. Ytinnehållet uppgår till omkr. 3 kvkm. G. Brgrn. Värmande medel, med., detsamma som upp- hettande medel (se d. o.). Värmbol (V e r m b o 1), trämassefabrik i Ka- trineholm, tillhörig V:s fabriks-a.-b., som bildades 1872 med 600,000 kr. aktiekapital, tillverkar årl. omkr. 6,500 ton torr sulfatmassa. Omkr. 100 arb. V. är genom järnväg förenadt med Stettins last- plats på Västra stambanan. E. A-t. Värmdö (Vermdö). 1. Den största af öarna i Stockholms skärgård, hörande till Upplandsdelen af Stockholms län och belägen s. om stora segelleden från Stockholm öfver Trälhafvet samt Saxar- och Grindafjärdarna, begränsas (se kartan) i v. af Skurusund, öfver hvilket leder en 1914--15 uppförd ståtlig betongbro (se om denna Skurusund), i s. af Lännerstasunden, Södra stäket, Baggensfjärden, Fisksundet, Kolström, Skeppdals ström, Tranaröfjärden, Strömma kanal och Brevikssund samt i ö. af Älgöfjärden. Areal omkr. 180 kvkm. Omkr. 6,000 inv. Af omgifvande öar må nämnas: i v. Skarpö, Rindö, Tynningö, Lidingö, i s. Ingarölandet och Fågelbrolandet, i ö. Vindö och i n. Vårholma (skildt från V. genom Lindalsundet). V. har liksom de flesta öar i Stockholmstrakten tillkommit genom uppgrundning mellan en del större och mindre holmar och skär, så att ön i själfva verket består af en stor mängd halföar mellan djupt inskjutande fjärdar med många förgreningar. Öns västligaste del, mellan Skurusund i v. och Torsbyfjärd i ö., kallas Ormingelandet. Detta afdelas genom Kilsviken (från Baggensfjärden) i s. samt Kummelnäsviken i n. och den mellanliggande Sågsjön i två hälfter, af hvilka den östra genom Farstaviken och Ösbyträsk i s. skiljes från Farstalandet, som på östra sidan endast genom den smala landtungan vid Ålstäket, mellan Torsbyfjärden i n. och Grisslingefjärden i s., sammanhänger med det egentliga Värmdölandet, hvilket åter, synnerligast i norra delen, sönderflikas af en mängd vikar, bland hvilka Värmdöviken från ö. har en längd af 9 km. Största delen af landet upptas af bergs- och skogsbackar af jämförelsevis obetydlig höjd. Högsta punkten, 71 m., träffas n. ö. om Kilsviken. Med bergbackarna omväxla insjöar och dalsänkor i alla riktningar samt oftast bördiga, om än ej stora åkerfält. Jorden är i allmänhet fördelad mellan herrgårdar. Den omväxlande skärgårdsnaturen, hvars fägring vid V:s stränder framträder med mildare drag än på de längre ut belägna öarna, lockar årligen tusental af Stockholms befolkning att i villorna kring de många vikarna tillbringa sommarmånaderna. Ön är delad mellan Värmdö socken (som omfattar hela det egentliga Värmdölandet och Vindön samt delar af Fågelbrolandet jämte en mängd mindre öar och skär), Gustafsbergs socken (som omfattar östligaste delen af Ormingelandet och norra delen af Farstalandet), Bo socken (som omfattar större delen af Ormingelandet) och Ingarö socken (som omfattar en del af Farstalandet och hela Ingarön). Vid Farstaviken, på Farstalandet, ligga Gustafsbergs porslinsfabrik och Farsta säteri, vid Baggensfjärden, i södra delen af Farstalandet, Beatelunds fideikommiss, på Ormingelandet, nära Stäket, Bo och Lännersta säterier, på dess östra del Velamsund samt på Värmdölandet Saltarö herrgård, Siggestads och Norrnäs säterier, Skägga by och herrgård samt det gamla Fredriksborgs fästningstorn. Förslag till järnväg till V. i anslutning till Saltsjöbadsbanan har uppgjorts, men koncession har ej ännu (1921) beviljats. Äfven förslag till anläggning af trafikkanaler genom V. för att förkorta infartsleden till Stockholm ha vid flera tillfällen framställts. Kanalkommissionen framlade 1917 utredning rörande dels en kanal genom Ålstäket, dels en farled från Kilsviken genom Sågsjön till Kummelnäsviken (den s. k. Sågsjökanalen). En ansökan af enskilda personer om anläggning af en farled med 4,5 m. vattendjup genom Ålstäket ligger (1921) under vederbörande vattendomstols pröfning. -- 2. Socken i Stockholms län, Värmdö skeppslag. 19,460 har. 3,565 inv. (1910). Häraf tillhöra endast 18,566 har, 2,963 inv., V. församling; återstoden tillhör Vaxholms förs. V. församling bildar med Djurö och Möja ett pastorat i Uppsala stift, Roslags östra kontrakt. -- 3. Skeppslag i Stockholms län, ingår i Södra Roslags domsagas tingslag och Värmdö fögderi samt omfattar socknarna Värmdö, Djurö, Möja, Gustafsberg, Ingarö och Bo. 44,487 har. 9,575 inv. (1919). Se F. De Brun, "Strödda bidrag till Värmdö skeppslags äldre historia" (i "Upplands fornm:sför:s tidskr.", 1920). 1. A. G.* Värmdölandet. Se Värmdö. Värme, fy s. Enligt nutida uppfattning består värmet i en rörelse hos kropparnas minsta delar (molekyler). Fordom antog man däremot, att värmeföreteelserna orsakades af ett särskildt ämne, "värmematerie", "värmeämne", hvaraf en varm kropp skulle ega mera än en kallare. Men denna åsikt måste öfverges, sedan man funnit, att värme kunde frambringas genom arbete. Så visade t. ex. Rumford, att man vid kanonborrning med slött borr kunde upphetta en större mängd vatten till ungefär 50°. En kropp kännes vid beröring varm, enligt den moderna uppfattningen, om dess mole- kylarrörelse är lifligare än den berörande handens; i motsatt fall kännes den kall. ökas molekylär- rörelsen hos en kropp, växer dennas temperatur; samtidigt erfordras större utrymme för moleky- lernas ökade rörelse, d. v. s. kroppar utvidgas vid värmetillförsel. De enda kända undantagen från denna lag bilda vattnet och lösningar af salter i vatten. Vattnet har sin största täthet och således sin minsta volym vid 4- 4° C. Denna utvidg- ning vid uppvärmning äfvensom motsvarande sam- mandragning vid afkylning sker, hvad fasta krop- par beträffar, med oemotståndlig kraft, d. v. s. volymförändringen måste försiggå trots hvarje yttre motstånd. Blir detta för stort, brister kroppen. Som exempel på denna utvidgning och dess följder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free