Wiklund, "Ett besök i V:s finnskogar" (i "Ymer" 1895) och "Finska språkets nuvarande utbredning i V." (ibid. 1902), "V. förr och nu" ("Meddel." från ofvannämnda förening, I--XVIII) samt "En bok om V. af värmlänningar" (utg. af H. H. Hildebrandsson och S. Samuelsson, I--III, 1917--21) och i detta arbete särskildt för landskapets historia: E. Nygren, "V:s fornminnen", S. Samuelsson, "V:s historia", H. Kjellin, "Kyrkliga minnesmärken", V. Vendel, "Skolväsendet", C. Nygren, "V:s krigsfolk", A. Dahlman, "V:s städer och köpingar", A. Kunestam och S. Samuelsson, "Den värmländska allmogens liv under gångna tider", och E. Falk, "Finnarna i V. intill 1600-talets slut". Flera af uppsatserna innehålla litteraturhänvisningar och källöfversikter. Under utarbetning är en uppsats "Värmlandslitteratur", afsedd att inflyta i tidskr. "Biblioteksbladet", af S. Samuelsson. Se ock "Wermland i teckningar" (utförda af J. A. Winquist), utg. af Fr. von Schéele 1858--67. S. Smn. Värmland, hertig af, titel, som burits af hertig Karls (Karl XIII:s) son, Karl Adolf (f. 3 juli 1798, d. 10 s. m.), och af konung Gustaf V före hans tronbestigning (1858--1907). Värmlandsberg l. Vermelandsberg, äfven kalladt Järnberget i Värmland, omtalas från medeltidens slut och räknades då som egen kommun, motsvarande nuv. Färnebo härad, som då bildade en enda socken, Färnebo. Grufvor började brytas där redan på 1300-talet, 16 april 1413 fingo inbyggarna i V. sina första privilegier, 1540 omtalas 12 hyttor för järntillverkning hörande till V., och 1919 bearbetades där 2 gruffält (Persbergs odalfält med 3 och Långbansfältet med 5 grufvor), vid hvilka brötos sammanlagdt 105,022 ton berg och malm. Däraf erhöllos 31,601 ton prima malm och 1,165 ton andra kvaliteter till 568,187 kr. värde (s. å.). E. A-t. Värmlands Eda, sanatorium. Se Eda 1. Värmlands fältjägarkår (n:r 26) uppsattes 1788 under namnet Värmlands fältjägarbataljon till en styrka af 600 man och till försvar af gränsen mot Norge. Styrkan minskades 1792 till 300 man, och bataljonen ställdes under chefen för Närkes och Värmlands regemente. 1812 uppsattes en ny bataljon om 300 man och förenades med den förra till Värmlands fältjägarregemente. 1875 minskades nummerstyrkan till 500 man, med bibehållande af indelningen i 6 kompanier, och namnet ändrades till Värmlands fältjägarkår. En ytterligare minskning skedde enligt 1892 års urtima riksdags beslut, hvarvid kåren med 400 man sattes på 4 kompanier. 1 jan. 1902 ingick kåren i det nybildade Vaxholms grenadjärregemente (se d. o.). Manskapet var värfvadt, men tjänstledigt mellan de årliga vapenöfningarna. Kårens chefsstation var Karlstad, dess mötesplats Trossnäs fält, vid Norsälfven, nära Edsvalla järnvägsstation. Regementets (kårens) historia är tecknad af A. Kindberg, "Anteckningar om Värmlands fältjägare" (2 dlr, 1918--19). C. O. N. Värmlandshäst. Se Hästafvel, sp. 168--169. Värmlands län omfattar hela Värmland med undantag af den till Örebro län hörande Karlskoga bergslag och är beläget mellan 58° 46' (sydligast i Lurö skärgård) och 61° 3' n. br. samt 6° 22' och 3° 35' v. lgd från Stockholms observatorium. Länets största längd, n.--s., är 250 km. och största bredd, ö.--v., 150 km. Ytinnehållet är 19,324 kvkm., hvaraf 17,549 kvkm. land och 1,775 kvkm. vatten. Till land äro här räknade öar och holmar i Vänern, 60 kvkm. I vattnets areal är icke inräknad länets andel af sjön Vänern, i hvilken f. ö. gränsen mellan de här sammanstötande tre länen icke är bestämd. Folkmängden vid 1921 års början utgjorde 268,675 personer (133,352 mankön, 135,323 kvinnkön), hvaraf 226,146 å landsbygden och 42,529 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 15 personer på 1 kvkm. land. I afseende på folkmängden intar detta län, som har 4,55 proc. af rikets befolkning, 5:e rummet och i afseende på folkmängdstätheten det 18:e af rikets län (frånsedt Stockholms stad). Folkökningen under de senaste tio åren har utgjort endast 3,3 proc. emot i hela riket 6,9 proc., beroende på stark utflyttning från länet. -- I judiciellt hänseende är landsbygden fördelad i 7 domsagor, omfattande 12 tingslag (14 härad), under Svea hofrätt, och i administrativt hänseende i 6 fögderier och 21 landsfiskalsdistrikt. Dessa domsagor äro Östersysslets (omfattande Färnebo, Ölme, Visnums och Väse härad, af hvilka de 3 sistnämnda bilda ett tingslag), Mellansysslets (omfattande de till ett tingslag förenade Kils, Karlstads och Grums härad), Södersysslets (omfattande Gillbergs och Näs härad), Nordmarks (omfattande Nordmarks härad), Jösse (omfattande Jösse härad och staden Arvika), Fryksdals (omfattande det i två tingslag, ett nedre och ett öfre, delade Fryksdals härad), Älfdals och Nyeds (omfattande det i två tingslag, ett öfre och ett nedre, delade Älfdals härad samt Nyeds härad). Fögderierna äro Östersysslets och Mellansysslets, motsvarande de liknämnda domsagorna, Södersysslets omfattande Södersysslets och en del af Nordmarks domsaga, Västersysslets omfattande Jösse och återstoden af Nordmarks domsaga, Fryksdals motsvarande den liknämnda domsagan och Älfdals motsvarande Älfdals och Nyeds domsaga. Landsfiskalsdistrikten äro i de olika fögderierna resp. 4, 4, 3, 3, 3 och 4. Städerna äro 4: Karlstad, landshöfdingens residens, Kristinehamn, Filipstad, alla med rådhusrätt, samt Arvika, som tillhör Jösse domsaga. Köpingarna äro 2, Säffle och Sunne, och landskommunerna i öfrigt 87. Municipalsamhällena äro 5: Kil, Forshaga, Åmot, Charlottenberg och Torsby. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet till Karlstads stift samt omfattar 7 hela och delar af 2 kontrakt. Pastoraten äro fr. o. m. 1 maj 1921 51 (hvaraf ett med annex i Älfsborgs län), stadsförsamlingarna 4, landsförsamlingarna 84 (hvaraf en är annex till moderförsamling i Skaraborgs län och en är delad på Värmlands och Örebro län) och kapellförsamlingarna 8. -- Länet tillhör femte arméfördelningsområdet. Värmlands regemente är sedan 1912 förlagdt till Karlstad. Vidare tillhör länet Västra postdistriktet, Andra telegrafdistriktet, Andra järnvägsdistriktet, Västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Västra bergmästardistriktet och i afseende på skogsväsendet Bergslagsdistriktet (med 5 revir) samt bildar 3 justeringsdistrikt och 13 landtmäteridistrikt. -- För hälso-