- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
325-326

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands län - Värmlands läns tuberkulossjukhus - Värmlandsmila - Värmlandsnäs l. Näset - Värmlands regemente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och sjukvården är länet deladt i 13 provinsialläkardistrikt, hvartill komma 6 extra provinsialläkardistrikt. Hospital för sinnessjuka finns i Kristinehamn, länslasarett och kurhus i Karlstad och Filipstad, tuberkulossjukhus i Arvika och sjukstugor på 8 platser inom länet. 2 länsveterinärer finnas inom länet. -- Af undervisningsanstalter kunna nämnas högre allmänt läroverk i Karlstad, realskolor i Kristinehamn och Arvika, (statens) samskola i Filipstad, kommunal mellanskola i Säffle, folkskollärarseminarium i Karlstad, folkhögskolor i Molkom och Arvika, bergsskolan i Filipstad, handtverksskolan (i Kristinehamn) för blinda, landtbruksskola på Varpnäs samt landtmannaskolor i Molkom, Kristinehamn och Älgå. -- För valen till riksdagens Första kammare utgör länet l valkrets med 7 representanter; för valen till Andra kammaren likaledes 1 valkrets med 10 representanter. -- Länets hufvudnäring är jordbruket, med hvilket likväl industri och bergsbruk täfla i betydelse. Af länets hela landareal, 1,754,867 har, uppgåfvos 1919 1,788 som trädgård, 195,155 som åker och annan odlad jord, 30,785 som naturlig äng och 1,376,276 som skogbärande mark. 1920 utgjorde åkerarealen 195,189 har, hvaraf användes för hvete 3,951, råg 19,687, korn 647, hafre 50,462, blandsäd 2,122, baljväxter 853, potatis 5,727, foderrotfrukter 1,546, vall 83,720, säd till grönfoder 3,379, andra växtslag 22,329, träda (och obrukad jord) 22,766 har. I medeltal skördades 1916--20 af spannmål 99,095, potatis 69,547, foderrotfrukter 36,977, hö 230,598 och halm 153,369 ton. Antalet husdjur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1919: hästar 29,028, kor 91,559, andra nötkreatur 50,202, får 74,410, getter 2,793 och svin 24,908. Antalet fjäderfän (kycklingar o. s. v. ej inräknade) utgjorde samtidigt 195,309 och antalet bisamhällen 7,153. -- Länet är Sveriges skogrikaste s. om Dalälfven, de förnämsta industrierna äro också direkt eller indirekt baserade på skogens afkastning. Af hela antalet i industri och bergsbruk 1919 inom länet sysselsatta arbetare, 17,102, kommo på sågverk och hyflerier 2,949, annan trävarutillverkning 645, pappersmassefabriker 1,826 samt pappersbruk och pappfabriker 1,164, tills. för dessa industrier 6,584. I fråga om såväl sågverks- som pappersmasseindustri intar länet den främsta platsen s. om Dalälfven, beträffande den sistnämnda industrien öfverträffar länet jämväl de norra länen utom Västernorrlands och Gäfleborgs. Äfven i fråga om malmbrytning och metallindustri intar länet en af de främsta platserna i landet med 7,118 arbetare (1919). Järnmalmsbrytningen (inom Färnebo och Nordmarks socknar) utgjorde 1911--15 i medeltal årligen 74,003 ton. Därjämte kommer största delen af landets produktion af manganmalm på länet. Af tackjärn framställdes 1911--15 i medeltal årligen 56,893 ton. Beträffande såväl järnmalmsbrytning som tackjärnsproduktion intar länet femte platsen bland rikets län. En än mer framskjuten ställning intar länet i fråga om tillverkningen af smidbart järn och stål, särskildt martingöt. Länets största industriella företag är Uddeholmsverken (se d. o.). Hela antalet industriella arbetsställen (bergverk inräknade) inom länet utgjorde 1919 431 med 17,102 arbetare, en använd drifkraft af 96,048 hkr och ett värde för salutillverkningarna af 255,174,020 kr. -- Handelsflottan omfattade vid 1919 års slut 75 ång- och motorfartyg om 13,928 nettoton och 27 segelfartyg om 1,401 nettoton. Länets viktigaste hamnar äro Karlstad och Kristinehamn, båda efter Trollhätte kanals ombyggnad tillgängliga för sjögående fartyg. Genom Säffle kanal (se d. o.) är äfven Arvika tillgängligt för sjöfart, ehuru endast med mindre fartyg. Järnvägarnas längd inom länet var vid 1920 års utgång 753 km., hvaraf statens 288, enskilda normalspåriga 267 och enskilda smalspåriga 198. Af statens järnvägar falla inom länet större delen af Nordvästra stambanan och en del af banan Kristinehamn--Mora (intill 1917 enskild). De normalspåriga enskilda järnvägarna äro Bergslagernas (endast en del), Kil--Fryksdalens och Nora bergslags järnväg (endast en del); de smalspåriga äro Karlstad--Munkfors och Nordmark--Klarälfvens järnvägar jämte ett par småbanor af endast lokal betydelse. -- Länets mantal utgjorde 1910 1,787. Taxeringsvärdet var 1920 för bevillningsskyldig jordbruksfastighet 368,513,500, för bev.-skyldig annan fastighet 192,685,600 och för bevillningsfri fastighet 43,375,000 kr. Inhemska aktiebolag innehade 1919 jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 114,055,800 kr., 30,8 proc. af taxeringsvärdet för all bevillningsskyldig jordbruksfastighet. Fideikommissen voro 6 år 1910 med ett taxeringsvärde af 582,200 kr. -- V:s län bildades 1779, då det såsom eget län afsöndrades från Örebro län, med hvilket det varit förenadt under namn af Närkes och Värmlands län. L. Wll. Värmlands läns tuberkulossjukhus, öppnadt 1912, med 110 platser, är förlagdt till Arvika. Värmlandsmila, kem. tekn. Se Kol n in g, sp. 570. Värmlandsnäs l. Näset, en i Vänern från Värmland mot s. utskjutande halfö, som tillsammans med den utanför liggande Lurö skärgård och Kållands härad i Västergötland afskiljer Dalbosjön från den öfriga Vänern (se kartblad IV till "Nordisk familjeboks karta öfver Sverige" i bd XXIX). Halfön är en enformig och skogfattig slättbygd med endast obetydliga höjder och vattendrag, men den är bördig och tätt befolkad och hör till landskapets äldsta och först uppodlade trakter, bebyggd redan under stenåldern, hvarom de många jordfynden man där gjort vittna. Hufvudnäringar äro jordbruk och ladugårdsskötsel, med en afkastning vida öfver det egna behofvet, samt fiske i Vänern. Halfön, som i judiciellt hänseende hör till Södersysslets domsaga, Näs härad och tingslag samt i ecklesiastikt till Nors kontrakt, omfattar socknarna Eskilsäter, Millesvik, Ölserud, Botilsäter samt By och Södra Ny. Värmlands regemente (n:r 22) kom vid delnin- gen af Närkes och Värmlands regemente 1812 (se Närkes regemente) att utgöras af 908 num- mer i Värmlands län, hvilket antal 1894 ökades till 1,000 därigenom, att ett kompani från Närkes regemente öfverfördes. Som understöd för roterin- gen åtnjöt regementet årligen omkr. 13,260 kr., utgörande årliga räntan af de åttingar, som vid knektekontraktens uppgörande anslogos till hjälp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free