- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
341-342

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väsaberget - Väsby - Väsbyholm - Väse - Väsen (Väsende) - Vässarö - Wässelius, 1. Marie Jeannette - Wässelius, 2. Justina Kristina - Wäsström, 1. Per - Wäsström, 2. Elof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot Öster-Dalälfvens högra strand midt emot Gåshvarfs järnvägsstation på Gäfle--Dala järnväg. V. är bekant för den vackra utsikten öfver Siljans- dalen. Ur en källa vid dess fot berättas Gustaf Vasa ha druckit på sin flykt från Mora 1520. E. A-t. Väsby. 1. Socken i Malmöhus län, Luggude härad. 4,006 har. 2,745 inv. (1919). V. bildar med Viken ett pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt. -- 2. (Stora Väsby) Egendom i Hammarby socken, Stockholms län, nära Väsby station på statsbanelinjen Stockholm--Krylbo, 24 km. n. n. v. om Stockholm, omfattar 5 1/2 mtl med 181 har och 181,500 kr. tax.-värde (1920). Hufvudbyggnaden

illustration placeholder Manbyggningen på Stora Väsby sedd från parksidan.

är ett tvåvånings stenhus af förnäm hållning med obetydligt framspringande midtparti, som indelas af pilastrar i två våningar öfver hvarandra, krönes af en lågspetsig antik gafvel med ätterna De Geers och Ribbings vapen samt prydes med ett par byster samt girlander och festoner i sandsten. Innerväggarna prydas med pannåer med oljemålade arkitekturmotiv inom guldramar samt dörröfverstycken föreställande amoriner. Gården omges af fyra flyglar, och slottet har på motsatta sidan en stor trädgård i fransk stil, begränsad af en hög mur, från hvilken en gatuliknande gång leder till en bred, från järnvägen synlig stentrappa. Slottet uppfördes på 1760-talet efter ritningar af arkitekten J. E. Rehn och är en af rokokotidens bäst bibehållna byggnader i Uppland. -- V. var under medeltiden sätesgård, egdes 1485--1506 af den uppländske underlagmannen Knut Karlsson af Forstenasläkten, tillhörde på 1600-talet riksrådet J. Kurck (se d. o. 3), hvars son Knut 1668 sålde V. till brukspatron E. De Geer till Löfsta (f. 1624, d. 1692). 1730 blef V. fideikommiss inom denna släkt och innehas f. n. af kammarherren frih. L. De Geer. -- 3. Egendom. Se Väsbyholm. 2. E. A-t. Väsbyholm (Väsby), förr egendom om 3 mtl vid stranden af Mälarfjärden Blacken, n. om Torshälla, tillhörde på 1600-talet och till 1746 släkten Gyllenankar och köptes af löjtnant D. von Schedvin för de 100,000 dal. kmt han fick af ständerna för upptäckten af sammansvärjningen 1756. Det har sedan ofta bytt egare och köptes 1899 af A.-b. Mälarbaden (se d. o.) för utstyck- ning till villatomter. E. A-t. Väse. 1. Socken i Värmlands län, Väse härad. 25,873 har. 3,864 inv. (1920). V. bildar med Östra Fågelvik ett pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. -- 2. Härad i Värmlands län, ingår i Östersysslets domsaga, Ölme, Visnums och Väse härads tingslag och Östersysslets fögderi samt omfattar socknarna Väse, Alster och Östra Fågelvik. 47,251 har. 7,669 inv. (1920). Väsen (Väsende), filos. 1. Varelse (om "det högsta väsendet" se Gud). 2. Det själfständigt varande, den i högsta bemärkelse sanna verkligheten (essentia) i motsats mot fenomenen eller de för vår sinnliga erfarenhet gifna företeelserna (existentia). Kant lärde, att vår kunskap endast når fenomenen ("tingen för oss"), under det att "tinget i sig" måste för oss förbli ovetbart. Men om detta är grund för "tinget för oss", så måste vi därom kunna erhålla en medelbar kunskap eller åtminstone uppställa hypoteser om dess beskaffenhet. Vetenskapen vidgar endast steg för steg vårt vetande om fenomenvärlden; då vi därifrån skola sluta oss till väsendet, så är den fullständiga kunskapen därom ett oupphinneligt mål, som vi endast småningom kunna närma oss. 3. Sammanfattningen af någots väsentliga bestämningar, som sammanfattas i sakens begrepp och hvilka icke kunna ändras eller vara borta, utan att saken upphör att vara denna sak, i motsats mot de tillfälliga bestämningarna, hvilkas växling väl innebär sakens förändring, men ej leder till, att den upphör att vara samma sak. S-e. Vässarö, bebodd, af smärre bergshöjder uppfylld, skogbevuxen ö i Södra Kvarken, Gräsö socken, Stockholms län, omkr. 20 km. n. n. v. om Grisslehamn. Omkr. 1,75 kvkm. G. Brgrn. Wässélius, operasångerskor. 1. Marie Jean- nette W., f. 23 aug. 1784 i Stockholm, d. 3 dec. 1853, blef elev vid K. teatern 1793 och var 1800-20 där anställd som aktris och sångerska samt utnämndes 1815 till hofsångerska. Med en ovanligt skön och klangfull stämma lär hon ha förenat en utmärkt förmåga som skådespelerska och var på sin tid den mest firade sångerskan vid teatern. Bland hennes bästa partier nämnas Armide, Juliette i Ségur-Steibelts "Romeo och Juliette", Laura i "Slottet Montenero", Sophie i "Sargines", Constance i "Vattendragaren" och Antigone i "OEdip i Athen". - 2. Justina Kristina W., den föregåendes syster. Se Casagli. Wäsström. 1. Per W., författare i ekonomi, kamrerare vid De Geerska brukskontoret, f. 1711, d. 1792, utgaf i Vet. akadrs handlingar äfvensom i Fysiografiska sällskapets handlingar och annor- städes ett flertal afh. och uppsatser rörande landtbruk och landthushållning, af hvilka några bibehållit ett visst värde för vår kulturhistoria. Han öfversatte och bearbetade äfven på Vet. akadrs uppdrag E. Fleischers "Åkerbruks-Cate- ches" (1783). Bland hans uppfinningar förtjänar omnämnas ett slags damaskerade pipor för jakt- gevär, hvilka tillverkades vid Norrtälje gevärsfak- tori. För Kungl. modellkammaren (se d. o.) utförde han ett antal modeller af malthus m. m. W. blef 1773 led. af Vet. akad. och var 1774 dess preses. Jfr Schering Rosenhane, "Anteckningar hörande till Kongl. Vet. akad:s historia" (1811). - 2. Elof W., den föregåendes brorson, författare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free