- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
339-340

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värtan, Lilla och Stora - Värtsilä - Värån (Värnäsån) - Värälä (Värrälä, Verälä) - Värö - Væröy - Väsaberget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utförande beslöts af stadsfullmäktige 28 juni 1917 i anslutning till en af Stockholms stads frihamnskommitté aflämnad utredning 21 okt. 1916. Hamnen skulle utom sitt område på land komma att bestå af två utfyllda pirer och två bassänger samt få en sammanlagd kajlängd af omkr. 4,000 m. Kostnaderna, frånräknadt husbyggnader, spåranordningar, gator, ledningar, stängsel m. m., beräknades till omkr. 20 mill. kr. Arbetets utförande uppdrogs åt en särskild nämnd, Stockholms stads frihamnsnämnd, och påbörjades, i hvad den afsåg en första provisorisk del, 6 aug. 1917. 10 okt. 1919 invigdes och öppnades denna anläggning för trafik. Den omfattade 300 m. kaj med 8--9 m. vattendjup, ett varumagasin i två våningar samt ett annat under byggnad, järnvägsspår, en mindre rangerbangård, förvaltningsbyggnad, tullbevakningsbyggnad m. m. Efter sedermera verkställd utvidgning är kajsträckan numera ökad till 405 m. och det andra varumagasinet taget i bruk. 31 jan. 1919 beviljades staden tillstånd att inrätta den provisoriska frihamnen. (Tillståndet gäller endast 5 år.) Hamnen med samtliga byggnader, spåranordningar, maskiner och andra föremål utarrenderades enligt stadsfullmäktiges beslut 2 juni 1919 till ett bolag, Stockholms frihamns-a.-b., för en tid af 5 år. Af bolagets årsvinst skall, sedan afskrifning blifvit verkställd och afsättningar till reserv- och pensionsfonder egt rum, 6 proc. å det inbetalda aktiekapitalet utdelas till aktieegarna. All öfrig vinst skall tillfalla staden. I bolagets styrelse, som består af 5 led. och 3 suppleanter, eger staden utse 2 led. och 1 suppleant samt 1 revisor och 1 suppleant. Bolagets aktiekapital skall utgöra minst 1 mill. kr. och högst 3 mill kr. (Det är f. n. 1 mill. kr.). Sedan staden genom riksdagens beslut 11 maj 1918 kommit i besittning af hela det för den permanenta frihamnen erforderliga området vid Lindarängen, anvisade stadsfullmäktige 17 juni s. å. nödiga medel för påbörjande af denna anläggning. Arbetena härmed togo äfven sin början under sommaren 1918. Huruvida hela denna anläggning kommer att fullbordas under närmaste tiden, är numera tvifvel underkastadt. För ytterligare framtida utvidgning af hamnen har staden 1918 förvärfvat eganderätten till viss del af det s. om Lindarängen belägna Kaknäsområdet och stranden därutanför ned till den s. k. Lilla Hundudden. I södra delen af Lilla V. ligga Fjäderholmarna, som i samband med stadens förvärf af Kaknäsområdet öfverlätos till kronan. I närheten af Lilla V. innanför Värtahamnen ligger stadens elektricitetsverks hufvudcentral (första anläggning fullb. 1903; se Elektricitetsverk, sp. 220--222 samt fig. 8--11), numera, sedan stadens kraftverk vid Untra i Dalälfven tagits i bruk, använd såsom reserv- och spetsbelastningsstation. På Lidingösidan ligga vid Lilla V. Breviks, Skärsätra, Herseruds, Torsviks och Islinge villasamhällen, Mölna, Gångsätra, Bodals, Baggeby och Sticklinge egendomar samt industriella anläggningar, i främsta rummet Svenska a.-b. Gasaccumulators verkstäder. -- Stora V., n. om Lilla V., mellan Danderyd å västra sidan samt Bogesund och Rydboholm å den östra, har en längd af omkr. 6 km., en bredd af omkr. 3 km. samt ett djup af 10--25 m. I s. ö. ansluter Askrikefjärden. Vid Stora V. ligga Djursholms stad samt Näsby och Rydboholms egendomar. Sal. V-g. Värtsilä. 1. Socken i Kuopio län, Finland, Ilomants domsaga och härad, af skildes 1909 från Tohmajärvi till eget pastorat af 3:e kl., Karelens nedre prosteri, Nyslotts stift. 212,9 kvkm. 4,549 inv. (1919), finsktalande. I kommunalt hänseende är V. ännu förenadt med Tohmajärvi. -- 2. Järnbruk i ofvannämnda socken, med 3 martinugnar, valsverk, gjuteri, mekanisk verkstad, spikfabrik m. m.; såsom råmaterial används delvis sjömalm. Bruket anlades 1850 af N. L. Arppe (grundläggaren af östra Finlands fabriksindustri) och eges numera af Värtsilä a.-b. Omkr. 1,000 arbetare; det årliga utbytet af valsverks- och manufakturprodukter utgör omkr. 8,000 ton. 1--2. O. B--n. Värån (Värnäsån), biflod fr. v. till Klarälfven, upprinner af ett antal mindre vattendrag nära gränsen mellan Värmland och Dalarna. Ån, hvars vattenområde uppgår till omkr. 200 kvkm., bildar aflopp för sjöarna Värsjön (se d. o.) och Grysjön samt faller ut i Klarälfven vid Värnäs by i Norra Ny socken. J. V. E. Värälä (Värrälä, Verälä), by vid stranden af Kymmene älf i Elimä socken, Nyland, Finland, 24 april 1789 försvarades V. med framgång af en svensk postering mot ett ryskt anfall, men svenskarna drogo sig sedan tillbaka, hvarefter V. besattes af ryssarna, som dock redan den 25 bortkördes af öfverstelöjtnant Armfelt. 25 juni s. å. ankom Gustaf III med 2 fördelningar till V., där 3 batterier byggdes och en i skogen tillverkad bro framfördes och sedan på kvällen utlades, då äfven en broskans byggdes på andra stranden. 29 juni öfvergingo svenskarna älfven och framryckte mot Uttis (se d. o.). Efter den misslyckade striden vid Kaipiais besattes V. 18 juli af generalmajor Kaulbars, som sedan lät insvänga bron. Den 20 besköts han af ryssarna och måste den 21 återgå till Ummeljoki. Den 22 återbesattes emellertid V. af svenskarna under konungens eget befäl, hvarefter några batterier byggdes. Ett ryskt öfvergångsförsök 8 aug. tillbakaslogs af general Meijerfelt. 21 maj 1790 besattes det dagen förut af ryssarna efter deras nederlag vid Keltis brända V. af generalmajor Pauli, som intog ett befäst läger vid det strax i v. liggande Kungsberget. På "Värälä slott" emellan båda lägrens förposter afslöts 14 aug. (n. st.) 1790 den fred, som ändade 1788--90 års krig emellan Sverige och Ryssland. Freden ratificerades på Tsarskoje-Selo den 17 och i svenska lägret vid V. 19 s. m. Svensk underhandlare var G. M. Armfelt, rysk Otto Igelström. Genom freden återställdes allt på samma fot som före kriget. L. W:son M. M. G. S. Värö, socken i Hallands län, Viske härad. 6,467 har. 2,587 inv. (1920). V. bildar med Stråvalla ett pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. Væröy. 1. Härad och pastorat i Norge, det ytterst belägna i Lofoten, Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), utanför Moskenströmmen. 28,87 kvkm. 1,682 inv. (1918). Det består af två socknar: V. och Röst (se d. o.). -- 2. Ö i ofvannämnda pastorat, har ett ytinnehåll af 8,89 kvkm. 1--2. K. G. G. Väsaberget, ett 498 m. högt berg i Älfdalens socken, Kopparbergs län, som stupar brant ned

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free