- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
345-346

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väst-Australien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

22° s. br.; King Leopold range, 17° s. br.) och resa sig med enstaka toppar till en något större höjd än i s. Hela statens kulminerande punkt är, såvidt man känner, Mount Bruce (1,200 m.); dock sägas ännu högre toppar finnas i dess outforskade inre. Kusten är på sina ställen, särskildt i n. v., ej så litet inskuren, men det råder dock en påfallande brist på verkligt goda hamnar; bland dylika förtjäna nämnas King Sound, Sharks bay och King George sound (Albany). Endast smärre öar eller ögrupper följa kusten: t. ex. Dampiers arkipelag i n. v., Dirk Hartogs ö vid Sharks bay, Abrolhos-öarna utanför Geraldton samt Rottnest- och Gardenöarna utanför Perth. De flesta floderna äro korta och ha oregelbunden vattentillförsel; i s. v., där nederbörden är något så när riklig, ger den nära intill kusten förskjutna platåranden blott tillfälle till uppkomsten af smärre strömmar: Blackwood, Murray och Swan (vid Perth), längre åt n. blir det utrymme för större vattendrag, och där finnas de ansenligare Murchison, Gascoyne, Ashburton, Fortescue och Fitzroy. Det inre eger ingenstädes något större flodsystem, icke ens något intermittent sådant; däremot förekomma, mest i s. v., många sjöar, hvilka på kartan te sig som betydande vattensamlingar, men i själfva verket endast sällan, efter något större regnfall, ge skäl för sitt namn; mestadels äro de torra saltstäpper eller sumpmarker, markerande den lägsta punkten af en sänka i terrängen (Lake Cowan, Lake Barlee, Lake Moore, Lake Austin o. a.). -- Klimatet är helt olika i n. och i s. Den nordliga delen hör till det tropiska bältet och har sommarregn (med nordvästmonsunen), den sydliga delen ligger inom subtroperna och har vinterregn. Ett gemensamt karaktärsdrag är, att årsnederbörden ingenstädes är öfverdrifvet stor; ej heller är sommarhettan tryckande. Den plägar alltid vid kusten dämpas af en kylande bris från hafvet; endast i det inre nås högre temperaturgrader. Medeltemperaturen för året utgör för Wyndham 29,4°, Cossack 26°, Geraldton 19,2°, Rottnest island 17,9°, Perth 18,3°, Bunbury 16,4°, Albany 15° och Eucla 17,2°. (Samtliga orterna äro kuststationer, räknade från n. till s.; från det inre finnas alltför få och osäkra uppgifter.) Den genomsnittliga nederbördsmängden är för Wyndham 723 mm., Cossack 252 mm., Geraldton 449 mm., Perth 846 mm., Bunbury 854 mm., Albany 860 mm., Eucla 258 mm. Ett väsentligt karaktärsdrag är emellertid, att den nederbörd, som faller, kommer i häftiga skurar och är fördelad på ett fåtal dagar. I ett kalkland som sydkusten (Nullarbor plain) uppsuges fuktigheten snabbt af marken, och trakten blir blottad, ej endast på träd, utan äfven på vattendrag. Vidare är fördelningen på årstiderna viktig. I n. förhärska sommarregn: Wyndham (15° 27' s. br.) har under dec.--febr. 504 mm. nederbörd (af 723 mm.), men redan vid 20° s. br. sker, åtminstone utmed kusten, öfvergången till vinterregnsområdet. Geraldton (28° 460 har 118 mm. under juni, men endast 2 mm. under dec. I Perth står juni med 168 mm. mot jan. med 8 mm. Nordvästra kusten härjas under sommarmånaderna stundom af tornados, s. k. "willy-willies". Kontinentens sydvästra hörn, skildt genom stäpper från det öfriga Australien och med säregna klimatiska inflytelser (subtropiska vinterregn), har äfven en högst egenartad flora (se Australien, sp. 455). Djurvärlden är den för världsdelen utmärkande. Befolkningen, som 1881 utgjorde endast 29,708 pers. och 1891 49,782, steg under närmast följande årtionde raskt till följd af de då gjorda guldfyndigheterna och uppgick 1901 till 184,124 samt 1911 till 282,114 pers. Sept. 1919 uppskattades den till 329,046 pers., hvaraf 174,268 män och 154,778 kvinnor. Immigranternas antal utgjorde 1918 24,262, emigranternas 24,511. 1911 funnos i de odlade distrikten 6,369 infödda af helblod, 1,475 af halfblod. Antalet infödda, som lefva kvar i naturtillståndet, är okontrolleradt, men uppskattas till omkr. 30,000. Af totalbefolkningen tillhörde 1911 109,435 (38,8 proc.) engelska högkyrkan, 56,616 voro romerska katoliker, 34,348 metodister, 26,678 presbyterianer, 6,203 kongregationalister, 4,801 baptister, återstoden tillhörde andra kristna sekter eller främmande trosbekännelser (däribland 1,790 judar och 1,795 buddister). -- Undervisningen är fri och obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år. Af hela den hvita befolkningen öfver 15 år voro 1911 1,7 proc. icke läskunniga. Inalles funnos 1918 667 statsskolor och 127 privatskolor. Sedan 1911 finnes i Perth ett universitet ("University of Western Australia"), som 1918--19 räknade 370 studenter. -- Brottslingarnas antal är i V. större än i andra delar af statsförbundet, beroende därpå, att guldfälten lockat till sig mindre eftersträvansvärda befolkningselement och verkat eggande på lidelserna. Antalet straffångar har dock på senare år varit i aftagande. Näringar. Alldenstund en så stor del af V. är stäpp med otillräcklig nederbörd, kan jordbruket endast i den bäst bevattnade och folkrikaste sydvästra delen inta ett något mera framstående rum. Åkerarealen uppgick 1916 till 867,782 har; till följd af Världskriget hade denna areal 1919 sjunkit till 642,035 har. Liksom i andra subtropiska vinterregnsområden har odlingen af hvete den största utbredningen med 1918--19 en areal af 458,441 har. Närmast kommer hafren med s. å. en areal af 56,589 har; korn odlades blott på 3,192 har. En ganska stor omfattning och ändå större utvecklingsmöjligheter har här liksom i trakter med likartade klimatiska betingelser fruktodlingen. Vingårdarna betäckte 1918--19 en areal af 1,174 har, öfriga fruktträdgårdar 8,164 har. Odlingen omfattar i främsta rummet äpplen, päron, plommon, persikor och aprikoser, men äfven sydfrukter, såsom apelsiner, mandlar, mullbär, t. o. m. oliver, och i de tropiska trakterna ananas. -- Skogsprodukter höra återigen framför allt tack vare den väl bevattnade subtropiska sydvästkanten till de värderikaste af statens exportvaror. Särskildt ge två Eucalyptus-arter godt virke, "jarrah" (Eucalyptus marginata), eftersökt därför, att träet icke angripes af insekter, samt "karri" (Eucalyptus diversicolor). Sandelträd (Santalum Cygnorum) exporteras till Sydöst-Asien. -- Boskapsskötsel. Större delen af V:s yta upptas af betesmark, och kreatursafveln, särskildt fårskötseln, har gjort raska framsteg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free