Kreatursstocken utgjorde 1918 180,094 hästar, 943,847 hornboskap, 85,863 svin, 7,183,747 får, 35,821 getter, 6,413 åsnor och mulåsnor samt 5,722 kameler. Ullexporten värderades 1915--16 till 1,27 mill. pund, 1916--17 till 1,42 mill., 1917--18 till 535,819 och 1918--19 till 1,95 mill. -- Fisket är särskildt af värde på grund af den rika pärlemorfångsten (främst i världen) i n. v. (Cossack) och i Sharks bay. Ostronodling bedrifves med framgång i s. v. -- Som bergverksstat är V:s ställning anmärkningsvärd, emedan V. ger den största mängden guld bland förbundets stater. Redan på 1600-talet hade guldfyndigheter gjorts in. v., där ett land på en äldre holländsk karta bär namnet "provincia aurifera" ("den guldrika provinsen"). Det var emellertid först mot slutet af 1880-talet, som de första betydande guldfynden gjordes, och en verklig rusning blef det ej förrän 1892 och 1893, då de båda fält upptäcktes, där städerna Coolgardie och Kalgoorlie hastigt uppväxte. Det samlade värdet af allt utvunnet guld intill slutet af 1918 utgjorde 137,611,514 pund st.; ensamt 1918 vanns för 3,723,183 pund (samtidigt för 674,655 pund i Victoria, för 567,371 pund i Queensland och för 369,743 pund i Nya Syd-Wales). Andra mineral träda starkt i bakgrunden. Tidigast (redan på 1840-talet) bearbetades bly- och koppargrufvor mellan Geraldton och Murchison, men de ha aldrig vunnit någon större betydenhet. Något viktigare äro tennförekomsterna vid Blackwood river och i n. v. (värde 1918: 76,952 pund); små kvantiteter silfver och antimon brytas äfven. Af kol hämtades 1918 337,039 ton. -- Industrien är ännu outvecklad. Handelsomsättningen har sedan de stora guldfyndens tid ansenligt stegrats och utgjorde 1918--19 7,9 mill. pund i import och 5,9 mill. i export. Främsta exportvaror äro guld, timmer, ull, pärlemor, hudar, silfver, sandelträd, hvete och frukt. Industrialster importeras. 1918 utgjordes handelsflottan af 59 ångare om 22,800 ton och 362 segelfartyg om 12,111 ton. S. å. hade staten 63,824 km. järnvägar. Hufvudstad är Perth med en folkmängd, som 1919 uppskattades till 133,000, inberäknadt hamnstaden Fremantle. Historia och författning. Australiens västra kust besöktes under 1600-talet ofta af holländska fartyg -- holländska namn som C. Leeuwin, Dirk Hartogs ö o. a. härstamma från denna tid --, men eftersom det var kontinentens ogästvänligaste sida, gjordes inga försök att ekonomiskt utnyttja de nya länderna. Den första kolonien -- en förbrytarkoloni från Port Jackson -- anlades 1826 vid King George sound (Albany), men hade ingen framgång och upphäfdes 1829. S. å. grundlades emellertid ett mera utvecklingsdugligt nybygge vid Swan river, där senare Perth uppväxte. På 1870-talet tog framsteget hastigare fart, och 1890, kort innan de stora guldfynden gjordes, blef V. själfständig koloni med egen ansvarig styrelse. Enligt den senast 1911 ändrade författningen utöfvas lagstiftande makten af ett parlament, sammansatt af två kamrar, Legislative council och Legislative assembly. Den förra består af 30 för 6 år valda medlemmar, den senare af 50, valda för 3 år. Rösträtt är allmän, för både män och kvinnor. Litt.: Hart, "Western Australia in 1893" (1894), och "The cyclopedia of Western Australia" (1912). A. N-d. Wästberg. 1. Anna W., född Anderson, vitter författarinna under signaturen Anna A., f. 27 dec. 1832 i Vidtsköfle socken, Kristianstads län, d. 7 mars 1905 i Vänersborg. Hon visade i de tidiga barnaåren mycken lätthet att lära och fick sedermera tillfälle att inhämta skolbildning i Kri- stianstad och Karlskrona. Därefter hade hon tjänst som lärarinna i enskilda hem i Blekinge, tills hon 1857 trädde i äktenskap med filos. doktorn, seder- mera kyrkoherden i Vänersborg H. E. Wästberg. 1885 vardt hon änka. "Anna A." debuterade 1857 med Sty f morsblommorna, en föga originell dikt- samling, till hvilken Onkel Adam (K. A. Wetter- bergh) skrifvit förord. Samma milda, svärmiska och tämligen abstrakta idealism och samma okonst- lade, lättflytande diktion, som man där finner, ut- märka äfven hennes följande alster, bland hvilka må framhållas diktsamlingarna Mitt döda barn (1862), "C." Några höstblommor (1865), En bu- kett (1868) och I svart och rödt (1885) samt be- rättelsesamlingarna Utan namn (1884) och Slägtin- gar och andra noveller (1886). Se F. Vetterlund i "Skissblad om poeter" (1914). - 2. Karin Helena W., den föregåendes dotter, textilkonst- närinna, f. 5 juni 1859 i Vänersborg, studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1880-85. Som textil mönsterriterska vann hon snart ett ansedt namn ge- nom de arbeten, som hon utförde både privat i sam- arbete med fröken Maria Cecilia Widebeck (f. 1858) och för Handarbetets vänner, där hon blef konstnärlig ledare 1904 och föreningens högsta chef 1910. Hennes mest betydande alster äro bonader till Gustaf Adolfs-kapellet vid Ltitzen samt den textila utsmyckningen af Stockholms nya råd- hus. Vid Baltiska utställningen 1914 planerade och ordnade hon kvinnornas byggnad. Likaså har hon ordnat ett flertal hemslöjdsutställningar i Sverige och utlandet. I skrift har vid flera tillfällen hen- nes genomkultiverade syn på det konstnärliga tex- tilarbetet kommit till orda. Västberga, egendom i sydvästra delen (Årstaroten) af Brännkyrka församling, Stockholm, omfattar 430 har, hvaraf 125 har åker, 180 har skog samt 125 har impediment, med 1,018,000 kr. tax.-värde (1921). V., som är bebyggdt med ett mindre corps-de-logis, tillhör fastighets-a.-b. Västberga, som dels själft, dels genom arrendatorer brukar egendomen som landtbruk. Sedan 1918 har omkring V. bildats ett bostads- och ett industrisamhälle. Det förra, österut vid Liseberg, nära Brännkyrka kyrka, har fastställd stadsplan och är f. n. (1921) bebyggdt med ett 30-tal bostadshus, och i det senare, längre åt v. belägna, finnas flera stora industrianläggningar. Samhället har elektriskt ljus samt står från det närbelägna Midsommarkransen i förbindelse med stadens spårvägsnät, hvarjämte från Nyboda, nära Liljeholmens station, ett stickspår är utlagdt till V. E. A-t. Väst-Beskiderna, berggrupp. Se Beskiderna och Karpaterna, sp. 1145. Västbo. 1. Härad i Jönköpings län, ingår i Östbo och Västbo domsaga och utgör Västbo fögderi samt omfattar socknarna Södra Unnaryd, Jälluntofta, Femsjö, Långaryd, Färgaryd, Södra Hestra, Gryteryd, Burseryd, Sandvik, Bosebo,