municipalsamhällen: Nordmalings kyrkovall, Djupviken, Vännäs, Lycksele, Åsele och Vilhelmina. Landskommunernas antal är 27. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet till Luleå stift och omfattar 3 hela och större delen af 1 kontrakt, med 2 stads-, 27 lands- och 4 kapellförsamlingar. -- Länet tillhör VI:e arméfördelningsområdet. Inom länet äro förlagda Västerbottens infanteriregemente och Norrlands dragonregemente, båda till Umeå. -- Vidare ingår länet i Norra postdistriktet, Sjätte telegrafdistriktet, Femte järnvägsdistriktet, Västerbottens väg- och vattenbyggnadsdistrikt och Norra bergmästardistriktet, bildar 2 justeringsdistrikt och 13 landtmäteridistrikt samt omfattar Umeå, större delen af Skellefteå och en del af Härnösands skogsdistrikt med tills. 25 revir. -- För hälso- och sjukvården är länet deladt i 18 provinsialläkardistrikt, hvartill komma 3 extra provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i Umeå och Skellefteå och sjukstugor på 10 olika platser. Länsveterinärerna äro 2 och distriktsveterinärerna 8. -- Af undervisningsanstalter kunna nämnas högre allmänt läroverk i Umeå, samskola (statens) i Skellefteå, folkskollärarinneseminarium i Umeå, folkhögskola och landtmannaskola i Degerfors samt landtbruksskola i Brattby (Vännäs socken). -- I fråga om valen till riksdagens Första kammare utgör länet tills. med Norrbottens län en valkrets med 9 representanter; för valen till Andra kammaren är länet en valkrets med 7 representanter. -- Jordbruk och boskapsskötsel samt skogshandtering äro länets hufvudnäringar. Af hela landarealen, 5,557,087 har, uppgåfvos 1919 65 har vara trädgård, 91,631 åker, 222,450 äng (mera än i något annat län) och 3,085,531 har skogbärande mark. För 1920 beräknas den odlade jorden till 92,080 har, hvaraf använda till råg 881, korn 14,622, hafre 1,968, blandsäd 3,288, potatis 2,595, foderrotfrukter 364, vall 62,697, säd till grönfoder 3,496, andra växtslag 119 samt träda (och obrukad jord) 2,050 har. Skörden kan för åren 1916--20 beräknas till i medeltal årligen: korn 20,858, annan spannmål 7,641, potatis 34,192, foderrotfrukter 10,927, hö 235,184 och halm 41,045 ton. Antalet kreatur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1919: hästar 19,903, kor 67,119, andra nötkreatur 25,738, får 101,194, getter 9,298 och svin 7,285. Af fjäderfän (kycklingar o. s. v. ej inberäknade) funnos samtidigt 48,671. Renarna uppgåfvos vid slutet af 1911 till 65,077. Af ladugårdsprodukter, särskildt ost, har länet öfverskott till afsalu, hvaremot spannmålsskörden är otillräcklig för länets behof. -- Tack vare den betydande skogsarealen, som dock i kustlandet intill de sista åren varit föremål för en synnerligen dålig hushållning, är produktionen af timmer betydande, och jämväl sågverksindustrien är af vikt. I öfrigt är industrien tämligen betydelselös; bergsbruk bedrifves numera ej inom länet. Värdet af industriens samtliga salutillverkningar uppgafs för år 1919 till 64,474,235 kr., hvilket är mindre än i något annat län utom Jämtlands och Gottlands. -- Handelsflottan omfattade 1919 endast 8 fartyg om öfver 20 nettoton. -- Längden af järnvägarna inom länet, samtliga tillhörande staten, utgjorde vid 1920 års slut 399 km., hvaraf största delen tillhörande statsbanan Bräcke--Boden med bibanor från Vännäs till Umeå och från Bastuträsk till Skellefteå--Kallholmen. Dessutom är för trafik öppnad en mindre del af Inlandsbanan (till Vilhelmina). Beslut har fattats om Inlandsbanans fortsättning norrut samt om byggande af tvärbanor från densamma till linjen Bräcke--Boden. -- Länets mantal utgjorde 1910 1,240. -- Taxeringsvärdet 1920 var för jordbruksfastigheter 202,289,500 kr. på landsbygden och 1,233,300 kr. i städerna samt för annan fastighet 43,450,400 kr. på den förra och 24,235,000 kr. i de senare. Därtill kommer värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad på landsbygden till 87,242,200 kr. och i städerna till 9,616,600 kr. Inhemska aktiebolag innehade 1919 jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde af 50,713,800 kr., 25 proc. af taxeringsvärdet för all bevillningsskyldig jordbruksfastighet. En till 20,000 kr. (1910) taxerad egendom af fideikommissnatur finns i länet. -- Västerbottens län omfattade urspr. (sedan 1637) hela landskapet Västerbotten (och hela Lappland), men 21 maj 1810 afsöndrades norra delen (jämte Torne och Lule lappmarker) som eget län (Norrbottens län), hvaremot Nordmalings tingslag i Ångermanland lades till Västerbottens län. Genom k. br. 20 maj 1868 afskildes Pite lappmark från V. och lades till Norrbottens län. L. Wll. Västerbottens mellersta domsaga, i Västerbottens län, omfattar två tingslag, Nysätra och Burträsks. 3,876 kvkm. 25,588 inv. (1920). Västerbottens norra domsaga, i Västerbottens län, omfattar Skellefteå tingslag samt Norsjö och Malå tingslag. 8,174 kvkm. 50,556 inv. (1920). Västerbottens norra kontrakt, i Luleå stift, omfattar de åtta pastoraten Nysätra; Löfånger; Skellefteå landsförsamling; Skellefteå stad; Byske och Fällfors; Norsjö; Jörn; Burträsk och Kalfträsk kapell. 9,414 kvkm. 68,194 inv. (1920). Västerbottensost. Se Ost, sp. 1043. Västerbottens regemente (n:r 20) var urspr. uppsatt, roteradt af eller i hela landskapet Västerbotten. 1841 delades regementet i två kårer, Norrbottens och Västerbottens fältjägarkårer. Västerbottens fältjägarkår blef då roterad inom Västerbottens län och utgjordes af 460 nummer. Med tillägg af "fast anställda volontärer" ökades styrkan vid den till regemente på två bataljoner genom 1892 års urtima riksdags beslut s. å. utvecklade kåren till 700 man. Genom 1901 års härordning blef regementet till styrka och sammansättning likställdt med öfriga infanteriregementen. Mötesplatser ha varit Gumboda hed, 24 km. n. om Bygdeå, och (från 1898) Vännäs läger. Regementet erhåller sitt värnpliktiga manskap från Västerbottens län (utom Skellefteå rullföringsområde) samt från Örnsköldsviks rullf.-omr. af Västernorrlands län. Det är sedan 1908--09 förlagdt till Umeå. -- Regementets historia är tecknad af C. G. A. Bergenstråhle i "K. Västerbottens regementes krigshistoria" (1917). C. O. N. Västerbottens södra domsaga, i Västerbottens län, omfattar, sedan Umeå tingslag utom den till detta hörande delen af Hörnefors socken 1 jan. 1921 afskilts till egen domsaga, Umeå domsaga, två tingslag Nordmalings och Bjurholms, omfattande äfven nyssnämnda del af Hörnefors,