Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 367-368 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerbotten ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt Degerfors tingslag. 5,872 kvkm. 25,864
inv. (1 jan. 1921).

Västerbottens södra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar de tio pastoraten Nordmaling; Hörnefors;
Bjurholm; Umeå stad; Umeå landsförsamling;
Holmsund; Säfvar och Holmö kapell; Vännäs;
Degerfors; Bygdeå och Robertsfors kapell. 9,358
kvkm. 68,857 inv. (1920).

Västerbottens västra domsaga, i Västerbottens
län, omfattar (fr. o. m. 1922) Lycksele lappmarks
tingslag samt Åsele och Vilhelmina tingslag.
38,434 kvkm. 41,888 inv. (1920).

Västerbygden, del af Grönland (se d. o.,
sp. 501).

Västerbygdens vattendomstol. Se Vatten-
domstol, sp. 845.

Västerbådan, en samling obebodda kobbar och
skär i yttersta hafsbandet i Södra Kvarken, omkr.
18 km. ö. n. ö. om öregrund, Gräsö socken, Stock-
holms län. G. Brgrn.

Västerdalarnas domsaga, f. d. domsaga i Kop-
parbergs län, 1902 delad i två: Nås och Ma-
lungs och nuv. Västerbergslags dom-
saga (se Västerbergslags tingslag).

Västerdalarnas revir, af Gäfle-Dala distrikt,
omfattar af Kopparbergs län Malungs tingslag
med undantag af Transtrands socken, samt Nås,
Grangärde, Norrbärke och Söderbärke tingslag
med undantag af de delar af Norrbärke, Söder-
bärke och Malingsbo socknar, som tillhöra Klotens
kronopark. Reviret, indeladt i tre bevaknings-
trakter, omfattade 1915 73,982 har allmänna
skogar, hvaraf 5 kronoparker med en areal af
17,141 har (1915). S-r.

Västerdals kontrakt, i Västerås stift, omfattar
de sju pastoraten Flöda, Nås, Järna, Äppelbo,
Malung med Tyngsjö kapell, Lima, Transtrand.
6,340 kvkm. 26,026 inv. (1920). Jfr Västra
Dals kontrakt.

Väster-Dalälfven. Se Dala liven.

Väster-Dalälfvens kraftaktiebolag. Se Mock-
fjärd.

Västerfärnebo. 1. Kontrakt i Västerås stift, i
allmänhet benämndt Färnebo kontrakt,
omfattar de åtta pastoraten Västerfärnebo,
Norberg, Västanfors, Romfartuna, Haraker, Fläckebo,
Västervåla, Karbenning. 1,359 kvkm. 25,912
inv. (1920). – 2. Socken i Västmanlands län,
Vagnsbro härad. 30,923 har. 4,331 inv. (1920).
V. bildar ett pastorat i Västerås stift, Färnebo
kontrakt.

Västergarn. 1. Socken i Gottlands län, Södra
häradet. 1,322 har. 278 inv. (1920). Annex till
Sanda, Visby stift, Medelkontraktet. - 2. Lastage-
plats i nämnda socken, vid den mot s. öppna Väster-
garnsviken innanför Utholmen. Hamnen, som är
tillgänglig för 2,6 m. djupgående fartyg, har endast
obetydlig trafik och besöktes 1919 af 3 fartyg om
723 nettoton. I hamnafgifter uppburos s. å. 156 kr.

Västergarns skans, på Västergarns inre holme,
vid Gottlands västkust, 24 km. s. om Visby, bygg-
des 1712-13 och bestyckades med 8 kanoner mot
hamnen och redden. 1719 bestämdes, att V. skulle
allt fortfarande underhållas, men den lämnades det
oaktadt snart att förfalla. L. W:sonM.

Västergötland, landskap i Götaland, beläget
mellan 57° 9’ och 59° 1’ n. br. samt 6° 13’ och

Västergötlands vapen.

3° 21’ v. lgd från Stockholms observatorium,
gränsar i n. till Dal, Vänern och Värmland, i n. ö.
till Närke, i s. ö. till Vättern och Småland, i s.
till Halland samt i v. till Halland, Kattegatt och
Göta älf, som till största delen skiljer V. från Bohus
län. (Se Öfversiktskarta öfver Sverige i
art. Sverige, bd XXVII, och "Nordisk
familjeboks karta öfver Sverige", blad III
och IV, bd XXIX.)
Arealen är 17,613,56
kvkm., hvaraf 16,581,30
kvkm. land och 1,032,26
kvkm. vatten, utom
inräkning af Vänern
och Vättern.
Folkmängden är 728,761
inv., 44 på 1 kvkm.
(1920). V. är sålunda
med hänsyn till storlek det åttonde af Sveriges,
det andra af Götalands, till folkmängd det första
af såväl Sveriges som Götalands och till
folkmängdstäthet det femte af Sveriges och det tredje
i ordningen af Götalands landskap. Dess största
utsträckning, från n. ö., på gränsen till Närke,
till s. v., på gränsen till Halland, är omkr.
230 km. och största bredden, på Tidaholms latitud,
130 km. från ö. till v. Kuststräckan vid Kattegatt
har vikarna Älfsborgsfjorden, s. om Hisingen,
hvars södra del tillhör V., och Askimsfjorden, s.
därom, samt omges af stor skärgård, som af Vinga
sand delas i "Norra" och "Södra skärgården",
den förra tillhörande Bohus län, den senare, med
öarna Brännö, Styrsö, Känsö, Donsö, Vrångö m. fl.
samt längst ute i hafsbandet Vinga, räknad till V.
Äfven Vänerskusten är rik på stora inskärningar:
Vänersborgsviken i v. mellan V. och Dal, i ö.
begränsad af halfön Vänersnäs; Dettern, ö. om denna;
Kinneviken, mellan Kållands halfö och den
därifrån genom Björn- och Ullersunden, i n. skilda,
af en rik skärgård i v. och n. omgifna Kållandsö,
i v. samt Kinnekulle i ö.; Mariestadsviken, med de
n. därom liggande öarna Torso, Onsö, Dillo och
Bromö samt, n. v. om denna, Djurö med omgifvande
skärgård; och längst i n. ö., på gränsen till
Värmland, Åråsviken, med den lilla Fågelön utanför.
V:s hela Vänerskust är omkr. 330 km. Dess omkr.
130 km. långa Vätterskust, med syd–sydvästlig
riktning från n. till s., har i n. skarpt utskjutande
uddar, en mängd smala vikar, flera öar nära
stranden och Rödesund, som är utlopp för Bottensjön
och sjön Viken i Karlsborgsviken, med de små
öarna Pukön och Lindön, men s. om denna vik
endast svagt bågformiga bukter med rundade, föga
utskjutande uddar.

Ytbildning. V. är i s. ö. en fortsättning af
sydsvenska höglandet, med högsta punkten
Galtåsen (358 m.), ö. om Ulricehamn, samt de
närbelägna Hattåsen (345 m.), Stutaröret (347 m.) och
Backgårdsplatån (338 m.), alla i Redvägs härad,
och längst i s. en bergig, af dalgångar genomdragen
skogstrakt. Åt v. öfvergår landskapet i ett
kuperadt slättland, med här och där stora slättbygder,
såsom Tunhemsslätten,, hvilken i n. begränsas af
Hunneberg och Svältorna (som dock delvis äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>