samt Degerfors tingslag. 5,872 kvkm. 25,864 inv. (1 jan. 1921). Västerbottens södra kontrakt, i Luleå stift, omfattar de tio pastoraten Nordmaling; Hörnefors; Bjurholm; Umeå stad; Umeå landsförsamling; Holmsund; Säfvar och Holmö kapell; Vännäs; Degerfors; Bygdeå och Robertsfors kapell. 9,358 kvkm. 68,857 inv. (1920). Västerbottens västra domsaga, i Västerbottens län, omfattar (fr. o. m. 1922) Lycksele lappmarks tingslag samt Åsele och Vilhelmina tingslag. 38,434 kvkm. 41,888 inv. (1920). Västerbygden, del af Grönland (se d. o., sp. 501). Västerbygdens vattendomstol. Se Vatten- domstol, sp. 845. Västerbådan, en samling obebodda kobbar och skär i yttersta hafsbandet i Södra Kvarken, omkr. 18 km. ö. n. ö. om öregrund, Gräsö socken, Stock- holms län. G. Brgrn. Västerdalarnas domsaga, f. d. domsaga i Kop- parbergs län, 1902 delad i två: Nås och Ma- lungs och nuv. Västerbergslags dom- saga (se Västerbergslags tingslag). Västerdalarnas revir, af Gäfle-Dala distrikt, omfattar af Kopparbergs län Malungs tingslag med undantag af Transtrands socken, samt Nås, Grangärde, Norrbärke och Söderbärke tingslag med undantag af de delar af Norrbärke, Söder- bärke och Malingsbo socknar, som tillhöra Klotens kronopark. Reviret, indeladt i tre bevaknings- trakter, omfattade 1915 73,982 har allmänna skogar, hvaraf 5 kronoparker med en areal af 17,141 har (1915). S-r. Västerdals kontrakt, i Västerås stift, omfattar de sju pastoraten Flöda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung med Tyngsjö kapell, Lima, Transtrand. 6,340 kvkm. 26,026 inv. (1920). Jfr Västra Dals kontrakt. Väster-Dalälfven. Se Dala liven. Väster-Dalälfvens kraftaktiebolag. Se Mock- fjärd. Västerfärnebo. 1. Kontrakt i Västerås stift, i allmänhet benämndt Färnebo kontrakt, omfattar de åtta pastoraten Västerfärnebo, Norberg, Västanfors, Romfartuna, Haraker, Fläckebo, Västervåla, Karbenning. 1,359 kvkm. 25,912 inv. (1920). -- 2. Socken i Västmanlands län, Vagnsbro härad. 30,923 har. 4,331 inv. (1920). V. bildar ett pastorat i Västerås stift, Färnebo kontrakt. Västergarn. 1. Socken i Gottlands län, Södra häradet. 1,322 har. 278 inv. (1920). Annex till Sanda, Visby stift, Medelkontraktet. - 2. Lastage- plats i nämnda socken, vid den mot s. öppna Väster- garnsviken innanför Utholmen. Hamnen, som är tillgänglig för 2,6 m. djupgående fartyg, har endast obetydlig trafik och besöktes 1919 af 3 fartyg om 723 nettoton. I hamnafgifter uppburos s. å. 156 kr. Västergarns skans, på Västergarns inre holme, vid Gottlands västkust, 24 km. s. om Visby, bygg- des 1712-13 och bestyckades med 8 kanoner mot hamnen och redden. 1719 bestämdes, att V. skulle allt fortfarande underhållas, men den lämnades det oaktadt snart att förfalla. L. W:sonM. Västergötland, landskap i Götaland, beläget mellan 57° 9' och 59° 1' n. br. samt 6° 13' och

Västergötlands vapen.

3° 21' v. lgd från Stockholms observatorium, gränsar i n. till Dal, Vänern och Värmland, i n. ö. till Närke, i s. ö. till Vättern och Småland, i s. till Halland samt i v. till Halland, Kattegatt och Göta älf, som till största delen skiljer V. från Bohus län. (Se Öfversiktskarta öfver Sverige i art. Sverige, bd XXVII, och "Nordisk familjeboks karta öfver Sverige", blad III och IV, bd XXIX.) Arealen är 17,613,56 kvkm., hvaraf 16,581,30 kvkm. land och 1,032,26 kvkm. vatten, utom inräkning af Vänern och Vättern. Folkmängden är 728,761 inv., 44 på 1 kvkm. (1920). V. är sålunda med hänsyn till storlek det åttonde af Sveriges, det andra af Götalands, till folkmängd det första af såväl Sveriges som Götalands och till folkmängdstäthet det femte af Sveriges och det tredje i ordningen af Götalands landskap. Dess största utsträckning, från n. ö., på gränsen till Närke, till s. v., på gränsen till Halland, är omkr. 230 km. och största bredden, på Tidaholms latitud, 130 km. från ö. till v. Kuststräckan vid Kattegatt har vikarna Älfsborgsfjorden, s. om Hisingen, hvars södra del tillhör V., och Askimsfjorden, s. därom, samt omges af stor skärgård, som af Vinga sand delas i "Norra" och "Södra skärgården", den förra tillhörande Bohus län, den senare, med öarna Brännö, Styrsö, Känsö, Donsö, Vrångö m. fl. samt längst ute i hafsbandet Vinga, räknad till V. Äfven Vänerskusten är rik på stora inskärningar: Vänersborgsviken i v. mellan V. och Dal, i ö. begränsad af halfön Vänersnäs; Dettern, ö. om denna; Kinneviken, mellan Kållands halfö och den därifrån genom Björn- och Ullersunden, i n. skilda, af en rik skärgård i v. och n. omgifna Kållandsö, i v. samt Kinnekulle i ö.; Mariestadsviken, med de n. därom liggande öarna Torso, Onsö, Dillo och Bromö samt, n. v. om denna, Djurö med omgifvande skärgård; och längst i n. ö., på gränsen till Värmland, Åråsviken, med den lilla Fågelön utanför. V:s hela Vänerskust är omkr. 330 km. Dess omkr. 130 km. långa Vätterskust, med syd--sydvästlig riktning från n. till s., har i n. skarpt utskjutande uddar, en mängd smala vikar, flera öar nära stranden och Rödesund, som är utlopp för Bottensjön och sjön Viken i Karlsborgsviken, med de små öarna Pukön och Lindön, men s. om denna vik endast svagt bågformiga bukter med rundade, föga utskjutande uddar. Ytbildning. V. är i s. ö. en fortsättning af sydsvenska höglandet, med högsta punkten Galtåsen (358 m.), ö. om Ulricehamn, samt de närbelägna Hattåsen (345 m.), Stutaröret (347 m.) och Backgårdsplatån (338 m.), alla i Redvägs härad, och längst i s. en bergig, af dalgångar genomdragen skogstrakt. Åt v. öfvergår landskapet i ett kuperadt slättland, med här och där stora slättbygder, såsom Tunhemsslätten,, hvilken i n. begränsas af Hunneberg och Svältorna (som dock delvis äro