- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
381-382

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västernorrlands län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafvet inskjutande vikar och sund, ej heller Ångermanälfven längre än till omkr. 15 km. från hafsbandet. Länets största längd från s. ö. till n. v. är 280 km. och dess största bredd från v. till ö. 165 km. Folkmängden vid 1920 års slut utgjorde 265,136 pers. (132,675 mankön och 132,461 kvinnkön), däraf 231,639 på landsbygden och 33,497 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 11 pers. på 1 kvkm. land, dock mycket olika i de särskilda socknarna, växlande från knappt 3 till omkr. 250 pers. pr kvkm. Under senare hälften af 1800-talet var folkökningen i länet utomordentligt stark. Sålunda fördubblades folkmängden 1860--1900, men därefter har tillväxten varit betydligt svagare, under senaste tio år ej fullt 6 proc., hvilket t. o. m. är mindre än i riket i genomsnitt. -- I judiciellt hänseende är landsbygden (jämte Sollefteå stad) delad i 7 domsagor med 13 tingslag, under Svea hofrätt: Medelpads västra (1 t:g), Medelpads östra (4, framdeles 2 t:g), Ångermanlands södra (1 t:g), Ångermanlands mellersta (2 t:g), Ångermanlands västra (2 t:g), Nätra och Nordingrå (2 t:g) samt Själevads och Arnäs (1 t:g). I administrativt hänseende omfattar länet 6 fögderier: Ljunga och Vifsta, hvartdera med 5 landsfiskalsdistrikt, Kramfors och Skogens, hvartdera med 4 d:o, Ådals med 7 d:o och Mellansels med 4 d:o, tills. 29 landsfiskalsdistrikt. Städerna äro 4: Härnösand, residensstad, Sundsvall och Örnsköldsvik, samtliga med rådhusrätt, samt Sollefteå, som tillhör Ångermanlands mellersta domsaga. Ingen köping finnes, men 6 municipalsamhällen: Alby, Skönsmon, Skönsberg, Gångviken, Kramfors och Nyland. Landskommunernas antal är 63. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet till Härnösands stift och omfattar 8 kontrakt, sedan 1921 benämnda: Domprosteriet, Ådalens, Ramsele, Sollefteå, Nätra, Örnsköldsviks, Sundsvalls och Ljunga i st. f. resp. Ångermanlands södra, östra, västra, sydvästra, nordvästra och nordöstra samt Medelpads östra och västra. Pastoraten äro 55, stadsförsamlingarna 3 och landsförsamlingarna 63, hvarjämte finnas 1 kapellförsamling och 1 militärförsamling (i Sollefteå). -- Länet tillhör Sjätte arméfördelningsområdet; Västernorrlands regemente och Norrlands trängkår äro förlagda till Sollefteå. En örlogsdepå, Gustafsvik, med tillhörande befästningar, Hemsö fästning, är under anläggning vid Ångermanälfvens utlopp. -- Vidare ingår länet i Norra postdistriktet, Sjätte telegrafdistriktet, Fjärde och Femte järnvägsdistrikten, Nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och Norra bergmästardistriktet, bildar 3 justeringsdistrikt och 15 landtmäteridistrikt samt omfattar delar af Härnösands och Mellersta Norrlands skogsdistrikt med tills. 6 revir. -- För hälso- och sjukvården är länet deladt i 10 provinsialläkardistrikt, hvartill komma 5 extra provinsialläkardistrikt. Hospital för sinnessjuka finnes i Härnösand, länslasarett i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå och Backe samt vårdanstalter för tuberkulossjuka i Österåsen (tillhörigt jubileumsfonden), Sundsvall och Utanede. Länet omfattar 2 länsveterinär- och 9 distriksveterinärdistrikt. -- Af undervisningsanstalter kunna nämnas högre allmänna läroverk i Härnösand och Sundsvall, samskola (statens) i Örnsköldsvik, folkskollärarseminarium i Härnösand, folkhögskolor i Ålsta (Torps socken), Hola (Torsåkers socken) och Hampnäs (Själevads socken), tekniskt gymnasium och tekn. fackskola för träindustri i Härnösand, landtbruksskola i Nordvik (Nora socken), landtmannaskolor i Hussborg (Torps socken) och Hampnäs samt döfstumskola i Härnösand. -- För val till riksdagens Första kammare utgör länet tills. med Jämtlands län en valkrets med 10 representanter, för valen till Andra kammaren är länet en valkrets med 10 representanter. -- Af hela egovidden, 2,412,797 har, uppgåfvos 1919 361 har vara trädgård, 98,147 har åker, 47,055 har naturlig äng och 2,008,885 har skogbärande mark. För 1920 beräknas den odlade jorden till 98,559 har, hvaraf använda till råg 1,357, korn 15,110, hafre 6,630, blandsäd 2,954, baljväxter 270, potatis 4,512, foderrotfrukter 505, vall 61,459, säd till grönfoder 2,668, andra växtslag 297 och träda (jämte obrukad jord) 2,797 har. Skörden kan för 1916--20 beräknas till i medeltal årligen: korn 23,511, annan spannmål 13,064, potatis 62,905, foderrotfrukter 13,598, hö 211,909 och halm 58,656 ton. Antalet kreatur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1919: hästar 20,379, kor 71,164, andra nötkreatur 32,383, får 85,780, getter 35,359 och svin 12,224. Af fjäderfän (kycklingar o. s. v. ej inräknade) funnos samtidigt 96,527. -- Fisket, särskildt af strömming, är ej obetydligt; fångstvärdet 1919 uppges till öfver 2 mill. kr. -- Länets hufvudnäring är emellertid skogshandtering och träindustri. De betydande skogstillgångarna såväl inom länet som i Jämtland och angränsande delar af Västerbottens län ha utmed kusten, framför allt i Sköns tingslag, och uppför Ångermanälfven gett upphof till en sågverks- och hyfleri- samt trämasseindustri af den omfattning, att länet på detta område intar den ojämförligt främsta platsen i riket. Af hela antalet arbetare 1919 vid sågverk och hyflerier, 43,296, kommo 8,915 på V.; för trämasseindustrien voro motsvarande siffror 14,887 och 4,957. Äfven på den elektro-kemiska industriens område intar länet en rangplats, tack vare den betydande tillgången på vattenkraft. Öfriga grenar af industrien äro däremot af ringa betydelse, och bergsbruk saknas. Hela antalet industriarbetare inom länet 1919 utgjorde 17,609, hvaraf inom sågverks- och hyfleri- samt trämasseindustrien 13,832. Salutillverkningarnas värde utgjorde s. å. 257,924,907 kr. -- Handelsflottan omfattade 1919 af fartyg om minst 20 nettoton 61 ång- och motorfartyg om 13,331 nettoton och 13 segelfartyg om 2,586 nettoton. -- Af järnvägar kommo vid slutet af 1920 på länet 499 km., samtliga normalspåriga. Häraf tillhörde staten 392 km., nämligen linjen Ånge--Sundsvall med en mindre del af stambanan norr och söder om Ånge, vidare den inom Ångermanland fallande delen af linjen Bräcke--Boden med bibanor till Sollefteå och Örnsköldsvik samt slutligen en liten del af Inlandsbanan i nordvästligaste delen af Ångermanland. Dessutom är under byggnad en sammanbindningsbana mellan linjen Bräcke--Boden och Inlandsbanan, från Forsmo vid den förra till Hoting vid den senare. De enskilda järnvägarna äro Härnösand--Sollefteå, 102 km., samt ett par småbanor. Af den beslutade Östkustbanan faller den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free