- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
379-380

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland - Litteratur - Västergötland, hertig af, titel - Västergötland—Göteborgs järnvägar (V. G. J.) - Västerhafvet - Västerhaninge - Västerhejde - Västerkvarn - Västerlanda - Västerlandet, Occidenten - Västerljung - Västerländska kyrkan - Västerlöfsta - Västerlösa - Västermo - Västernorrlands allehanda - Västernorrlands bataljon - Västernorrlands län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ljungström, F. Ödberg, F. Nordin m. fl., skriftserien "V., bidrag till landskapets kulturhistoria och naturbeskrivning" (redaktion S. Lampa, E. Neuman), hvaraf nu utkommit "Folkmusik i V." (1911), musikbilaga därtill (1916), bägge af S. Landtmanson, "Storegården i Rackeby" af S. Ambrosiani och A. Roland (1913), "V:s kyrkliga konst" af E. Fischer (1920), Tidgren, "V:s historia" (1787; mycken lärdom och flit), Västgötalagen (utg. af Collin-Schlyter, 1827) och en mängd litteratur, anknuten till denna, som Rabenius, "De antiquis Vestrogothiæ legiferis" (1769), N. Beckman, "Ur vår äldsta bok" (1912) och "Studier i Västgötalagarnas historia" (1911 ff.) m. m. V:s medeltidshistoria belyses äfven i S. Tunbergs "Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning" (1911) och N. Beckmans "Vägar och städer i medeltidens V." (1916). F. ö. kunna nämnas Lindskog, "Beskrifning öfver Skara stift" (5 dlr, 1812--16), beskrifningar öfver särskilda härad af Kl. J. Ljungström (Redväg, Ås, Veden, Kinnefjärding, Kålland, Vartofta och Väne 1861, 1865, 1871, 1877, 1884), af H. Hildebrand (Valla, i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl.), af Djurklou i reseberättelser till nämnda akademi (1868--69), af S. Ström (Wädtle 1897), af R. Hjorth (Barne, jämte G. Lindberg, 1899, Åse och Wiste 1902, Bjärke och Laske 1903), af A. Helander (Mark och Bollebygd 1913) samt monografier öfver V:s städer (se dessa), särskildt Göteborg; därtill en del disputationslitteratur öfver särskilda härad, socknar och städer från 1700- och början af 1800-talet. Jfr ock Styffe, "Skandinavien under unionstiden" (3:e uppl. 1910). Kj.* Västergötland, hertig af, titel, som sedan 1861 bäres af arffursten Karl, konung Oskar II:s tredje son (se Karl, sp. 1013). Västergötland--Göteborgs järnvägar (sign. V. G. J.), smalspårig (0,891 m.), 254,7 km. lång, sträcker sig mellan stationen Gårdsjö å Västra stambanan och Göteborg öfver Mariestad och Skara, eges och trafikeras af Västergötland--Göteborgs järnvägsaktiebolag med styrelsesäte i Göteborg. Järnvägen bestod urspr. af linjen Göteborg-- Skara (129,2 km.) med bilinjen Tumleberg-- Håkantorp (12,0 km.) och öppnades för trafik 27 dec. 1899. 23 dec. 1909 tillkom linjen Mariestad--Torved--Gårdsjö (39,1 km.) och 23 dec. 1916 linjen Torved--Gullspång (20,1 km.). Vidare har järnvägen 1904 i sig upptagit Skara-- Kinnekulle--Vänerns järnväg (Skara--Gössäter, 27,0 km.), som hade öppnats för trafik 13 dec. 1887, samt 1909 Mariestad--Kinnekulle järnväg (Gössäter--Mariestad, 27,8 km.), hvilken hade öppnats för trafik 14 dec. 1889. Vid 1919 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden för hela järnvägsanläggningen 8,387,586 kr. och för den rullande materielen 1,809,963 kr. Med tillägg af 116,166 kr. för inventarier uppgick totala bokförda byggnadskostnaden således till 10,313,715 kr. Vid samma tidpunkt utgjorde aktiekapitalet 3,943,800 kr., reservfonden 1,020,000 kr., pensionsfonden 29,075 kr. och öfriga fonder samt reserverade medel 201,748 kr. F. P. Västerhafvet. Se Nordsjön. Västerhaninge, socken i Stockholms län, Sotholms härad. 12,085 har. 2,669 inv. (1920). V. bildar med Muskö ett pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt. Västerhejde, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,792 har. 506 inv. (1920). Annex till Stenkumla, Visby stift, Medelkontraktet. Västerkvarn, vattenfall i Kolbäcksån, i Kolbäcks socken, Västmanlands län, omkr. 4 km. ofvanför åns utlopp i Mälaren, har en flodområdesareal af 3,100 kvkm., 6,2--6,9 m. fallhöjd och en vattenföring vid normalt högvatten af 124 kbm. per sek. (vid lågvatten 14 kbm.). Fallet är sedan 1915 monteradt med vattenturbiner för elektrisk drift och generatorer om 1,700 hkr. Största belastningen vid generatorerna är 950 kilowatt, och årsproduktionen var 2,5 mill. kilowatt-timmar (1916). Totala trådlängden af fjärrledningarna var 60 km. och normalhufvudspänningen 30,000 volt. V. eges af Surahammars bruks a.-b. E. A--t. Västerlanda, socken i Göteborgs och Bohus län, Inlands Torpe härad. 7,059 har. 2,058 inv. (1920). Annex till Hjärtum, Göteborgs stift, Älfsyssels södra kontrakt. Västerlandet, Occidenten, de europeiska länderna i motsats till Asien, Österlandet (Orienten). Västerljung, socken i Södermanlands län, Hölebo härad. 9,950 har. 1,202 inv. (1920). V. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Daga kontrakt. Västerländska kyrkan, detsamma som romersk-katolska kyrkan (se d. o.). Västerlöfsta, socken i Västmanlands län, Simtuna härad. 17,207 har. 3,745 inv. (1920). V. bildar med Enåker ett pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt. Västerlösa, socken i Östergötlands län, Vifolka härad. 3,095 har. 1,042 inv. (1920). V. bildar (sedan 1 maj 1920) med Björkeberg och Ledberg ett pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt. Västermo, socken i Södermanlands län, Västerrekarne härad. 8,927 har. 1,658 inv. (1920). Annex till Öja, Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt. Se G. E. Lundgren, "Beskrifning öfver V. kyrka" (1907). Västernorrlands allehanda, tidning, som uppsattes 1874 i Härnösand. Den utkom 1874--76 med två nummer i veckan, 1877--83 med tre, 1884--93 med fyra och vardt 1894 daglig. Redaktör och ansvarig utgifvare sedan 1916 är A. I. E. Österström (f. 1887). Tidningen förfäktar det liberala partiets åsikter; upplagan anges till 9,000 ex. Västernorrlands bataljon. Se Västernorrlands regemente. Västernorrlands län, som omfattar största delen af Ångermanland och hela Medelpad, är beläget mellan 62° 7' och 64° 31' n. br. samt 3° 15' v. och 1° 16' ö. Igd (från Stockholms observatorium). Det gränsar i n. och n. ö. till Västerbottens län, i ö. och s. ö. till Bottniska viken, i s. till Gäfleborgs län samt i v. och n. v. till Jämtlands län. Ytinnehållet är 25,533 kvkm., däraf 24,128 kvkm. land och 1,405 kvkm. vatten. I denna landets areal äro inräknade 289 kvkm. öar, holmar och skär i Bottniska viken, af hvilka de största äro Alnö (64,6 kvkm.), Hemsön (52,6 kvkm.) och Härnön (38,9 kvkm.). I vattnets areal äro icke inräknade från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free