- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
387-388

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västervik - Västerviking - Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnväg - Västervåla - Västerväg - Västeråker - Västerån - Västerås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tidander, "V. förr och nu" (1917), samt Fr. Westling och P. Lundin, "V." i det af A. Roosval utg. arbetet "Sveriges städer". 2. Grefskap, som 11 juni 1562 förlänades Svante Sture och som då omfattade Ny Väster- viks stad och Stegeholms slott samt 33 hela, 21 halfva hemman och 10 torp inom T justs härad, Småland, och Oppeby socken i Kinda härad, Öster- götland, hvaraf grefven kunde beräkna en årlig inkomst af endast 700-720 mark penningar, d. v. s. 175-180 tnr spannmål. Men 1570 fick grefve Svantes änka, Märta Leijonhufvud, gref- skapet, som då benämndes Stegeholm och Västervik, så förbättradt genom donationer inom T justs, Södra och Norra Vedbo samt Västra härad i Småland, Åse härad (en stor del af Ås och Näs socknar) i Västergötland samt Svartlösa härad (2 gårdar i Grödinge socken) i Söderman- land, hvartill 5 juli 1572 lades 5 hemman i T just, att det slutligen omfattade 4993/4 hemman, eller i det närmaste en tredjedel af hela hemmantalet i de 34 socknar, inom hvilka det var beläget. Gref- skapet gaf därefter en årlig inkomst af icke mindre än 13,000 mark penningar, d. v. s. 3,250 tnr spannmål. Grefskapet, som 1600 eller 1601 min- skades med 6*/2 hemman, hemföll 1618 till kronan. Det förlänades 26 mars 1651 åt H. Kr. von Kö- nigsmarck. Jfr G. Forsgrén, "Bidrag till svenska gref- och friherreskapens historia 1561-1655" (1885). 1. Fr. W. L. W:sonM. Västerviking, en i den nyare svenska litteratu- ren ur norskan och isländskan upptagen beteck- ning på vikingatåg väster ut. N. H. Västervik-Åtvidaberg-Bersbo järnväg. Se N o r s h o l m-V ä s t e r v i k-Hul tsf reds järnvägar, sp. 15. Västervåla, socken i Västmanlands län, Gamla Norbergs bergslag. 13,639 har. 1,791 inv. (1920). V. utgör ett pastorat i Västerås stift, Färnebo kontrakt. Västerväg. Se Österväg. Västeråker, socken i Uppsala län, Hagunda härad. 1,026 har. 240 inv. (1920). V. bildar med Dalby ett pastorat i Uppsala stift, Hagunda kontrakt. Se illustrationssida till art. Grafmonument. Västerån. Se Nissan. Västerås, stad i Västmanland, på ömse sidor om Svartån, vid dess utlopp i Mälarviken Västeråsfjärden, säte för landshöfdingen öfver Västmanlands län, biskopen i Västerås stift och chefsämbetet för Västmanlands regemente samt Västmanlands läns landstings sammanträdesplats.

illustration placeholder Fig. 1. Västerås vapen.

Den första egentliga stadsplanen fastställdes 14 juni 1878 (ändrad senast 14 maj 1915). Stadens hela egovidd utgör, oberäknade de i senaste tid inkorporerade områdena, 1,594 har, hvaraf det inom stadsplanen (af 1907) intagna området utgör 174 har. Genom k. br. 21 dec. 1917 införlifvades fr. o. m. 1918 med V. S:t Ilians socken (2,582 har) och Lundby socken (2,022 har) i såväl judiciellt som administrativt och kommunalt hänseende, hvarvid i ecklesiastikt hänseende ej gjorts annan ändring f. n., än att folkskoleväsendet skall utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet. Arealen har härigenom vuxit i hög grad. Staden hade 29,346 inv. 1 jan. 1920 (1840 var antalet 3,414, 1880 6,281 och 1891 8,280). Taxeringsvärdet å fast egendom var 1920 96,093,900 kr., hvaraf för jordbruksfastighet 3,238,000 kr. Häraf tillhör staten fastighet, uppskattad till 4,972,600 kr., och kommunen till 4,877,100 kr. Stadens tillgångar upptogos s. å. för den borgerliga och kyrkliga kommunen gemensamt till 17,396,660 kr. och skulderna till 13,205,776 kr. S. å. var antalet bevillningskronor 483,053, det uttaxerade beloppet 3,987,185 kr. och utskylderna per bevillningskrona 8,25 (motsvarande siffror 1864 voro 10,311, 28,100 och 2,73). Byggnadskvarteren i de äldre, närmast Svartån belägna trakterna äro: v. om ån Västra kvarteret och ö. därom Norra kvarteret och Södra kvarteret, skilda genom Stora gatan, hvilken vid midten af 1600-talet framdrogs genom hela staden från ö. till v. Utanför dessa äldre stadsdelar ha under senare årtionden uppstått flera nya, österut Östermalm och Herrgärdet samt västerut Västermalm och Vasastaden, hvilken i s. fortsattes med flera villakvarter ned till Stallhagsparken. Ytterligare utanför dessa, inom stadsplanen numera intagna stadsdelar ligga äfven andra bebyggda områden, dels villaområden, dels arbetarbostäder, såsom Lustigkulla på norra och östra sluttningen af Djäkneberget, n. om staden Norrmalm och ö. om densamma Ängsgärdet och Korsängsgärdet samt de af Allmänna svenska elektriska a.-b. och A.-b. Svenska metallverken uppförda arbetarkvarteren. I stadsbilden mest framträdande är domkyrkan med sin vida omkring från sjön och ute på landsbygden synliga tornspira. De höga stenmurar, som flankera åstränderna i stadens centrala del, krönta af rödmålade trähus från början af 1700-talet, ge det mest måleriska, ålderdomliga perspektiv (se pl., fig. 6). F. ö. utmärker sig stadsbilden ur arkitektonisk synpunkt i stort sedt däraf, att den undgått inblandningen af nyare, ofta smaklösa byggnadskolosser midt i hopen af byggnader från en länge sedan svunnen tid. Tvärtom har vid ombyggnad af äldre hus och vid nybyggnader, såväl enskilda som större komplexer, merendels den gamla platskaraktären bibehållits, hvarigenom åt staden förlänats, tack vare i första rummet stadsarkitekten E. Hahrs verksamhet, ett harmoniskt helhetsintryck. En kraftig prägel af industristad har genom de senare årtiondenas märkliga industriella utveckling bibragts staden, hvarom de många fabriksskorstenarna tala. öfver Svartån leda 4 äfven för körtrafik upplåtna broar: Slottsbron, bron i Stora gatans sträckning, den s. k. Torgbron samt bron i Biskopsvägen, och två gångbroar. Bland parker och planteringar märkas Gamla begrafningsplatsen, 193 ar, anlagd på 1700-talet, ej längre upplåten för begrafningar, Nya kyrkogården (345 ar, anlagd 1874), nu i det närmaste så upptagen af grafvar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free