- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
391-392

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerviking ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stenar inhuggna inskrifter (fig. 7). Själfva
marken inköptes och donerades i och för
parkanläggningen till hufvudsaklig del af A. T. Sundin.
Staden har nu öfvertagit parkens underhåll. Västerås
stad reste 1899 på berget en 4 m. hög sten i
rödaktig granit med inskrift: "Sam Lidman,
Djäknebergets omskapare" (se L. V. Ahlm, "Djäkneberget
vid V.",1900). Domkyrkan (se Västerås
domkyrka
) är stadens äldsta och förnämsta byggnad.
Om slottet se Västerås slott. Rådhuset (uppf.
på 1850-talet af P. J. Ekman i renässansstil) är
beläget vid Fiskartorgets södra sida. Polis- och
brandstationen (enl. E. Hahrs ritning) är en
tvåvåningsbyggnad med midtparti och gaflar, utförd i tegel
och sandsten. Stadshuset (fig. 3; konstrueradt af E.
Hahr), upptagande norra sidan af Stora torgets
östra del, består af olika, till en grupp
sammanförda och för skilda ändamål afsedda byggnader,
behärskade af ett mäktigt, fyrkantigt torn å
borggårdens nordöstra hörn. Vid den från Stora torget
utmynnande Kyrkogatan ligga Domprosthuset, en
herrgårdsliknande byggnad från 1783, Riksbanks-,
post- och telegrafhuset (efter ritningar af E.
Lallerstedt uppf. 1908–09) med hög takkonstruktion och
en liten takryttare, samt biskopshuset, hvars östra
flygels nedre våning, en rad låga rum med tjocka
stenväggar och en hvälfd sal (möjligen refektorium
för kanikerna, som bebodde densamma, tills
biskopen 1442 dit inflyttade), härstammar från
medeltiden. Det fick 1733 sitt nuv. utseende med två
våningar och hög takresning och restaurerades
1902. Vid domkyrkoplanens norra sida ligger
konsistoriehuset (fig. 4), en gråputsad
tvåvåningsbyggnad med brutet tegeltak (ombyggd 1775–77,
restaurerad 1908–09 af Hahr), hvars södra sida är en
påbyggnad af och i den medeltida kyrkogårdsmuren
och hvari äfven norra och halfva östra väggen i
nedre våningen äro medeltida. Domkapitlet
inflyttade i början af 1700-talet. S. om domkyrkan
ligger den gamla "Proban", fängelset för djäknarna.
N. om domkyrkan finns Högre allm. läroverkets
hus (fig. 5; uppf. i början af 1850-talet af P. J.
Ekman) i två våningar med framspringande
flygelpartier. Ö. därom står en 1901–04 uppförd
annexbyggnad samt s. ö. vid planen ännu ett annex
(uppf. 1912–15). Vid skolplanen ligger vidare
läroverkets ("Gymnasii- och stiftsbiblioteket")
biblioteksbyggnad (uppf. 1907 efter ritningar af
Hahr), med 20,000 à 25,000 bd (förutom den stora
samlingen dissertationer och diverse småtryck),
hvaribland en mängd äldre, dyrbara böcker, t. ex.
135 inkunabler (se Collijn, "Katalog öfver V:s
läroverks inkunabler", 1904), och betydande
handskriftssamlingar, bl. a. Abr. Hülphers (se denne),
en gravyrsamling (omkr. 11,000 porträtt, samlade
af Fr. Silverstolpe, d. 1812). Biblioteket (se J. H.
Schröder, "Historiola bibliothecæ regii gymnasii
Arosiensis", 1811–16), härstammande från
domkyrkans medeltida librarium, utvidgades under
1600- och 1700-talen genom gåfvor af J.
Rudbeckius m. fl. och genom sin stora andel af de
under 30-åriga kriget tagna bokskatterna (se
Walde, "Storhetstidens litterära krigsbyten") samt
senare, då därmed införlifvades biskop Fr.
Muhrbecks och biskop L. Benzelstiernas bibliotek.
Öfriga märkliga byggnader äro Elementarläroverket
för flickor (uppf. 1902 efter Hahrs ritningar),
Tekniska skolans byggnad, inrymmande stadens
lärlings- och yrkesskolor samt statens elektrotekniska
fackskola (uppf. 1919 på bekostnad af apotekaren
och bruksegaren A. Zimmermans donation, som
från urspr. 100,000 kr. vid uppförandet vuxit till
inemot 500,000 kr.), och Teaterbyggnaden (enligt
ritningar af Hahr). Af stadens folkskolor märkas
Djäknebergsskolan (uppf. 1891 efter ritning af V.
Adler), Herrgärdsskolan och Korsängsskolan (uppf.
resp. 1902 och 1916 efter ritningar af E. Hahr).
Folk- o. småskolan omfattar nu (1921) 4,468
skolpliktiga barn, däraf inskrifna 3,613, under 148
lärare. Högre folkskolan räknar 69 lärjungar under
3 ord. lärare. Något utanför staden, vid Viksäng,
lades 1904 grunden till K. Västmanlands
regementes kaserner, i hvilka regementet inflyttade 1906.

Staden har elektricitetsverk (uppf. 1909–10),
som erhåller kraft från Älfkarleö, gasverk (anlagdt
1860–61) och vattenverk, jämte vatten- och
afloppsledningar uppfördt 1905–06 å
kronodomänen Hesslös egor på östra sidan af Badelundaåsen.
(Ett äldre, uppf. 1886–88 slopades 1906.)
Naturligt grundvatten erhålles ur berörda ås.
Afloppsledningarna (sammanlagdt 36,500 m.) utmynna i
Mälaren. Staden har fast yrkesbrandkår med
fullständig automobilisering. Statens ångkraftstation i
V., vid Mälaren, 1 km. ö. om staden, byggdes
1915–21 som reserv till Älfkarleby kraftverk,
Älfkarleö, för att i samarbete med detta tillgodose
kraftbehofvet vid låg vattenföring i Dalälfven. Samtidigt
tjänstgör kraftstationen äfven som
transformatorstation för V. med omnejd. Den är försedd med
spåranslutning till Stockholm–Västerås–
Bergslagens järnväg såväl som till egen lastbrygga vid
sjösidan. I hufvudsak eldas stenkol och bränntorf
(från Ramnäs och Trummelsberg).
Maskinutrustningen består af 2 ångturbiner om maximalt 7,000
kw. och 2 st. d:o om maximalt 14,000 kw. med
tillhörande hjälpmaskiner. Med ångkraftstationen
äro äfven förenade en centralverkstad och ett
centralförråd för Vattenfallsstyrelsens
kraftverksrörelse. Mot slutet af 1921 sammanbands staden
medelst en kraftledning för 120,000 volt med
Trollhätte kraftverk. Därigenom kan under
lågvattentiden en del vattenkraft tas till V:s kraftverk för
att minska bränsleåtgången. Samtidigt skall denna
linje tjänstgöra för kraftleverans till den under
elektrifiering varande stambanelinjen Stockholm–
Göteborg. V. är en betydande industristad. För V:s
fabriksindustri voro 1919 antalet arbetsställen 56
och antalet arbetare 3,980 (däraf i fabriker för
elektriska maskiner 1,778, metallmanufaktur 782,
järn- o. stålmanufakt. 250, mekan. verkstadsdrift
271), använd kraft för omedelbar drift af
maskiner 23,140 hkr, bevillningstaxerad inkomst af
1918 års rörelse 11,514,694 kr. och
salutillverkningsvärde 102,639,306 kr. Stadens största
industriella anläggningar äro Allmänna svenska
elektriska aktiebolaget
(se d. o.; äfven i Suppl.) och
A.-b. Svenska metallverken (se d. o.; äfven i
Suppl.); A.-b. Järnförädling (bildadt 1918),
Nordens största aduceringsverk, samt skeppsvarf och
slip (sedan 1919) vid den blifvande djuphamnen.
Antalet handtverkare 1915 utgjorde 162 med 589
arbetare och för bevillning uppskattad inkomst
362,435 kr. Antalet handlande s. å. 220 med 479
biträden och en uppskattad inkomst af rörelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free