- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
393-394

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,110,795 kr. Handelsaktiebolagen voro 9 med 61 biträden och en uppskattad inkomst af 123,570 kr. I V. finnes en lokalrepresentation för Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län. -- För sjöfarten väntas en stark utveckling, när en gång Södertälje kanal och farlederna i Mälaren fördjupats, och en djuphamn planeras i västra delen af staden. I staden hemmahörande fartyg äro nu endast 7, hamnafgifterna 1920 voro 37,000 kr., och hamnen anlöptes s. å. af 2,448 fartyg om 143,976 reg.-ton. 1878 fick staden stapelstads-, nederlags- och transitoupplagsrätt. Tullkammaren där öppnades 1880. På sjömanshuset voro 1920 inskrifna 577 sjömän. Spårvägar saknas. Genom Stockholm--V.--Bergslagens järnvägar (se Trafikförvaltningen Göteborg-- Stockholm--Gäfle, sp. 544) står V. sedan 1876 i förbindelse med svenska järnvägsnätet. Kreditanstalter äro V:s sparbank (1826), Västmanlands läns sparbank (1864), afd.-kontor af Riksbanken (1902), af Mälarprovinsernas bank (1903, förut från 1847 hufvudkontor), af Upplands enskilda bank (1873) samt från 1918--19 af Svenska handelsbanken, Göteborgs bank och Svenska landtmännens bank. Af bildningsanstalter märkas Högre allmänt läroverk, som 1849 efterträdde det då upphäfda gymnasiet (det äldsta i Sverige, stiftadt 1623; se V. Molér, "Album scholæ Arosiensis 1618--1650", 1905), 8-klassigt läroverk för flickor (inr. 1888 af V:s läroverksförening och understödt af kommunen) med normalskolekompetens, folkskolor, teknisk skola (se Tekniska läroverk, sp. 687--688). I V. finnas länslasarett och landstingets tuberkulossjukhus. Där verka 2 stadsläkare, förste provinsialläkare och provinsialläkare, ett antal praktiserande läkare och tandläkare, hvarjämte finnas 2 apotek. -- Af de tidningar, som nu utges i V., utkomma "Vestmanlands läns tidning" (uppsatt 1831), "Westmanlands allehanda" (från 1886) och "Västmanlands folkblad" (från 1920) 6 ggr i veckan, "Västmanlands nyheter" (från 1917) och "Västmanland" (från 1920) 3 ggr i veckan. I kyrkligt afseende bildar V. med S:t Ilians och Lundby församlingar ett pastorat, hvars kyrkoherde tillika är stiftets domprost. Lundby har egen kyrka, men för S:t Ilians församling begagnas domkyrkan. Utom domprosten finnas 4 komministrar samt ännu en med predikoskyldighet beklädd prästman, domkyrkosysslomannen. Organisationen af rådhusrätten och magistraten, enl. k. br. 18 juli 1912, omfattar 1 borgmästare och 2 litterata rådmän med 1 stadsnotarie. Poliskåren består af chef (borgmästaren), 1 kommissarie, 2 öfverkonstaplar och 40 konstaplar. Stadsfullmäktige äro till antalet 48. Under dem arbeta deras beredningsutskott och drätselkammare samt 16 nämnder, hvartill komma styrelser för donationsfonder m. m. Vid val till riksdagens Andra kammare tillhör V. Västmanlands läns valkrets, som utser 7 riksdagsmän. Stadens vapen är ett bekransadt A (d. v. s. Arosia) i munkstil. Ett egendomligt drag i Västeråsbornas lif bildade förr de tre s. k. folkmarknaderna, hvilka af ålder ega rum de tre lördagar med näst påföljande söndag, som infalla närmast före Laurentiusdagen (10 aug.). De ha haft sin betydelse däri, att husbönder och tjänare endast vid dessa tillfällen, i synnerhet vid 2:a folkmarknaden, uppgjort tjänsteaftal. Ehuru sådana numera icke allmänt uppgöras vid dem, samlas dock ungdomen fortfarande vid dessa tillfällen, hvarjämte staden under dessa dagar öfversvämmas af tusentals lustresande från länet, hufvudstaden och andra orter vid Mälaren. Skarorna ha numera ingen annan uppgift "än att njuta af sällskapslifvet på stadens allmänna platser eller af de vanliga marknadsnöjen, dem förlustelselokalerna erbjuda". "Marknaden" besökes nu allt mindre och mindre och synes snart vara blott ett minne. Redan i midten af 1800-talet reagerade myndigheterna (t. ex. K. M:ts befallningshafvande i sina allm. kungörelser) offentligt, ehuru då förgäfves, mot den folksamling, som traditionellt egde rum vid detta tillfälle. Om den s. k. Arosmässan se Tekniska föreningar, sp. 670. Historia. Stadens äldsta namn är Aros ("åmynningen") och från 1271 Väster Aros (till skillnad från Öster Aros, d. v. s. Nya Uppsala). I äldsta urkunder skrifves namnet Westra Aros, Westerårs, Westeros eller blott Aros (latiniseradt Arosia). Stadens äldsta kända privilegier äro af 7 mars 1539; de ha flera gånger förnyats, bl. a. 5 april 1620 och 25 april 1676. Visserligen nämnes staden i urkunder först under 1100-talet, men på dess plats har med säkerhet under heden tid funnits först ett fiskeläge, sedan en handelsplats. Segelleden öfver Mälaren ut i Östersjön och vidare satte troligen Aros' invånare på 1100-talet i förbindelse med Ryssland och Orienten. (I V:s närhet, vid Östjädra i Dingtuna socken, gjordes 1919 ett stort myntfynd, hvars öfvervägande del består af arabiska och bysantinska mynt.) Men samtidigt stod Aros i förbindelse med England och Holland utefter Rhen (två runstenar utmed Köpingsvägen strax utanför staden äro resta till minne öfver en man, som dog i England). Som den naturliga hamnen för bergslagen, som hufvudort för landskapet och säte för biskopen fick staden en andlig och kulturell på samma gång som ekonomisk betydelse för både Västmanland och Dalarna. Biskoparnas verksamhet blef under medeltiden bestämmande i stadens historia, och traditionen tillskrifver dem de många byggnadsföretagen. Den förste med säkerhet kände biskopen var engelsmannen Ilianus 1172--82. Honom tillskrifvas den första grunden till Västerås slott (se d. o.) och uppförandet vid östra åstranden af S:t Ilians kapell, som, skadadt af eld 1572, återställdes af Johan III 1576. Det kallades sedan Hospitalskyrkan till följd af det därmed från Gustaf Vasas tid förenade hospitalet. (Efter att ha på 1800-talet tjänat som lancasterskola och intill 1870 som stadens enda folkskola refs denna byggnad 1887 för att lämna plats för en modern större byggnad, Vestmannia.) Ilianus' efterträdare Aegidius, äfven han engelsman, skall ha uppfört det s. k. S:t Aegidii kapell, som tros ha legat n. ö. om nuv. skärningen af Handtverkar- och Vasagatorna; byggnaden jämnades med marken redan vid midten af 1600-talet. Vid grundgräfning å tomten 143 i Västra kvarteret blottades 1916 och 1918 en del af grundmurarna för ännu en medeltidskyrka (antagligen en gotisk tegelstenskyrka), S:t Nikolai, som under biskop Nils Kettilssons tid (1300--08) skall ha uppförts af danska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free