- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
415-416

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västmanland - Klimat - Adminstrativ indelning - Geologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i v. af Värmland. Gränsen i n. går från en punkt strax s. ö. om Eskilsberget (445 m. ö. h.), i Dalarna, rätlinigt österut till Vinterhöjden (422 m.) samt, efter en stor utbuktning åt n., i sydöstlig riktning ned till skärningspunkten mellan Örebro, Kopparbergs och V:s läns gränser, viker sedan åt n. ö. öfver skogsåsar och korsar Kolbäcksån vid dess utlopp ur Södra Barken, går därpå i en stor båge åt s. ö., sedan åt n. ö., hvarefter Bysjön (217 m.) och Dalälfven bilda gräns. Längst i n. ö. bildar den lilla Tieån, som från s. flyter till Dalälfven, gräns mot

illustration placeholder Västmanlands vapen.

Gästrikland. I ö. går gränsen mot Uppland genom sjön Hallaren (218 m.), i n., och följer från Sala söderut Sagån till dess utlopp i Mälaren, som bildar östra delen af gränsen i s. Åt v. följer södra gränsen sedan Arbogaån, sjön Väringen och Kilsbergen. Gränsen mot Värmland följer delvis Svartälfven. -- Ytbildning och vattendrag. Landskapet är i v. och n. v. bergigt, men f. ö. ett slättland med sakta lutning mot Mälaren. Bland floderna märkas, längst i v., Svartälfven, som flyter genom sjöarna Torrvarpen (23,4 kvkm., 174 m. ö. h.) och Halfvarsnoren (168 m.), i den förra mottar tillflöden från Norrälgen (189 m.), Söderälgen (181 m.) m. fl. småsjöar i n. genom Säfälfven, i den senare från de sammanhängande Landsfjärden, Malen och Greken (176 m.), samt genom Karlsdalssjön (148 m.), på gränsen till Karlskoga bergslag i Värmland. Ö. om Svartälfven går från n. till s. vattendelaren mellan Vänerns och Mälarens vattenområden, och där afvattnas V. genom den 112 km. långa Oppboga ström l. Arbogaån, hvars hela vattenområde är 3,680 kvkm. och som genom sina två källfloder, Järle-, Nora- l. Dyltaån, i v., och Frövi- l. Vedevågsån, i ö., för vattnet från Usken (105 m.), Fåsjön (88 m.) och Norasjön (85 m.), genom den förra, samt från Ljusnarn (162 m.), Norr- och Södersjön (96 m.), Rossvalen (60 m.), Vedevågssjön m. fl. sjöar, genom den senare, till Väringen (32 m.), samt ö. om denna fr. v. mottar Skedviån, från Norra (349 m.) och Södra Mogen (338 m.), m. fl. bifloder. Längre åt ö. går Hedströmmen genom Öfre Vättern (109 m.), Nedre Vättern (90 m.) m. fl. sjöar, med tillflöde från Långsvan och Lillsvan (68 m.), i ö.; den lilla Köpingsån; Kolbäcksån l. Ramnäsån genom Stora och Lilla Aspen (77 m.), Åmänningen (76,6 m.), Virsbosjön (73 m.), Öfre och Nedre Nadden (70 m.), Öfre Surasjön samt, nära utloppet i Mälarfjärden Galten, Freden; den är kanaliserad genom Strömsholms kanal. Ö. därom flyta Svartån, från Målsjön (148 m.), m. fl. småsjöar, genom Hörnsjön (6,5 kvkm.; 61 m.), Fläcksjön (58 m.) och Hallsjön och genom många fall (Fors, Skultuna m. fl.); samt Sagån, med Tillberga- l. Fortunaån fr. h., till Mälaren. Landskapet har i n. v., i bergslagerna, flera höga bergstoppar, bland hvilka märkas Kindlahöjden (424 m.), Gillersklack (408 m.), Örtjärnsfjäll (465 m.) och Vinterhöjden (422 m.), alla i nordvästra delen. Äfven Skinnskattebergs och Norbergs bergslag i mellersta delen i n. äro högländta. Där märkas Fraggberget (228 m.), Dammsjöberget (241 m.) och Landsberget (218 m.), och därifrån gå i riktning åt s. s. ö. låga och platta, med kärr och mossar fyllda åsar: Långheden, s. om Dalälfven, som fordom bildade gränsen mot Dalarna, samt flera rullstensåsar, Badelundaåsen, Kolbäcks- l. Strömsholmsåsen, Köpingsåsen m. fl. Omkring Mälaren och Arbogaån blir V. ett bördigt slättland, hvars höjd ännu 20--30 km. därifrån understiger 80 m. ö. h. -- V:s areal är 8,995,84 kvkm., hvaraf 8,279,82 kvkm. land, och befolkningen var 199,155 pers., 24 på 1 kvkm., 1920, hvadan V. med afseende på ytinnehåll var det 14:e i ordningen af hela Sveriges, det 4:e af Svealands landskap, med afseende på folkmängd det resp. 10:e och 5:e samt med afseende på folkmängdstäthet det 11:e och 4:e i ordningen. Klimatet är i landskapets norra och västra delar betydligt strängare än i trakterna vid Mälaren. Årsmedeltemperaturen i Bjurfors, Norbergs socken, längst i n., är + 4° C., i Västerås + 5,3°, den kallaste månaden (febr.) resp. -5,5° och -4,3° samt den varmaste (juli) + 15,4 och 16,9° i medeltal för åren 1859--1900. Insjöarna tillfrysa i medeltal omkr. midten af nov., och islossningen i dem sker omkr. 1 maj. Nederbörden är störst i den högländta nordvästra delen, i medeltal omkr. 700 mm. om året, minst i de västligaste trakterna vid Mälaren, omkr. 450 mm. Den första snön faller i nordvästra delen i medeltal omkr. 5 nov. och i Mälartrakten 15--20 nov., och under mycket kalla och snörika vintrar kan snötäcket ligga kvar flera månader, men under milda och snöfattiga knappt två. I administrativt hänseende är V. deladt på Örebro och Västmanlands län, af hvilka det förra inom V. omfattar 2 fögderier, Lindes och Nora, med 6 landsfiskalsdistrikt, det senare 3 fögderier, Västerås, Kungsörs och Bergslags, med tills. 9 landsfiskalsdistrikt. I judiciellt hänseende är V. deladt på 6 domsagor under Svea hofrätt, nämligen V:s södra och V:s norra domsaga, hvardera omfattande två tingslag, Linde, V:s västra och V:s östra domsaga, hvardera med ett tingslag, samt Nora domsaga, af hvars två tingslag ett tillhör V. I ecklesiastikt hänseende tillhör V. Västerås stift, som inom V. har förutom domprosteriet 6 kontrakt, nämligen Munktorps, Köpings, Arboga, Fellingsbro, Nora och Västerfärnebo, med 51 pastorat. -- V:s vapen (se fig.) är i silfverfält ett berg med tre förhöjningar, högst i midten (blått), med eldflammor (guld). Landskapet har 5 städer: Västerås, Köping, Arboga, Nora och Lindesberg, samt 3 municipalsamhällen: Fellingsbro, Frövi och Norbergs by. E. A-t. Geologi. Med undantag af den som gångar eller "stockar" uppträdande diabasen, hvars framträngande ur smälthärdar i jordens inre med skäl anses ha inträffat jämförelsevis sent, sannolikt under siluriska tiden, hänföres hela den fasta berggrunden inom landskapet till urbergets långa bildningstid. Såväl dess gnejsafdelning som dess af finkornigare, ofta malmförande bergarter bestående s. k. leptitformation äro här starkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free