2,626, andra växtslag 299 samt träda (och obrukad jord) 20,522 har. Åren 1916--20 skördades i medeltal årligen af säd 102,118, potatis 36,347, foderrotfrukter 26,544, hö 188,810 och halm 139,825 ton. Husdjurens (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) antal var 1 juni 1919: hästar 25,807, kor 54,331, andra nötkreatur 24,228, får 27,511, getter 1,132 och svin 18,924. Antalet fjäderfän (utom kycklingar o. s. v.) utgjorde samtidigt 120,973 och antalet bisamhällen 4,233. Länets industri är hufvudsakligen inriktad på bergsbruk och metallindustri. Af hela antalet inom industrien sysselsatta arbetare (1919) 15,132 arbetade 10,816 inom malmbrytning och metallindustri. I fråga om järnmalmsbrytning intar länet den fjärde platsen i riket, närmast efter Norrbottens, Kopparbergs och Örebro län; de viktigaste grufvorna äro belägna inom Norbergs och Skinnskattebergs socknar. I medeltal vunnos åren 1911--15 343,078 ton användbar malm (slig inräknad) inom länet. Äfven i fråga om tackjärnsproduktion intar länet den fjärde platsen med en medeltillverkning 1911--15 af 77,972 ton; endast Kopparbergs, Örebro och Gäfleborgs län hade högre siffror. En lika betydelsefull plats intar länet beträffande framställning af smidbart järn och stål med 25 lancashirehärdar, 12 martinugnar och 4 elektrostålugnar i bruk 1919. Ehuru någon silfvermalm numera endast undantagsvis brytes inom länet (om den tidigare brytningen från Sala silfvergrufva se d. o.), framställas ej obetydliga mängder silfver och bly vid Sala silfververk, af från andra håll inköpt malm. Af kopparmalm och svafvelkis brytas mindre mängder inom länet. Beträffande metallförädlingsindustrien står länet främst i riket på två områden, fabrikation af elektriska apparater (framför allt vid Allmänna svenska elektriska aktiebola- gets storartade anläggningar i Västerås) och metallmanufaktur (mässingsfabriker o. s. v.). Trots den ganska betydande skogstillgången är träindustrien af jämförelsevis mindre vikt; skogens afkastning används nämligen till stor del för bergsbrukets behof. Salutillverkningarnas värde för hela industrien (och bergsbruket) inom länet utgjorde 1919 228,005,809 kr.; länet intog i detta afseende den tolfte platsen bland rikets län (Stockholms stad inräknad). En klarare bild af industriens betydelse för länets näringslif erhåller man emellertid genom att jämföra industriarbetarnas antal med folkmängden: på 1,000 inv. kommo 1919 91 industri- och bergverksarbetare; endast Stockholms stad hade att uppvisa en högre siffra 9,7; för Örebro län var siffran liksom för V. 91. -- Handelsflottan omfattade vid slutet af 1919 endast 8 fartyg om öfver 20 nettoton med sammanlagdt 563 nettoton. En kanal, Strömsholms kanal (se d. o.), finns inom länet. Af järnvägar funnos vid 1920 års slut inom länet 558 km., däraf statens 135, enskilda normalspåriga 364 och enskilda smalspåriga 59 km. Mantalet utgjorde 1910 2,837. Taxeringsvärdet 1920 var för bevillningsskyldig jordbruksfastighet på landsbygden 148,245,400 och i städerna 9,531,800, bevillningsskyldig annan fastighet på landsbygden 75,588,800 och i städerna 116,874,900 samt bevillningsfri fastighet på landsbygden 23,742,000 och i städerna 14,120,700 kr. Inhemska aktiebolag innehade 1919 jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde af 28,590,100 kr., 18 proc. af taxeringsvärdet för all bevillningsskyldig jordbruksfastighet inom länet. Fideikommissen voro 15 år 1910 med ett taxeringsvärde af 4,083,300 kr. -- Länet fick i hufvudsak sin nuvarande omfattning 1719, då Strömsholms slott och län, som sedan 1660 tillhört änkedrottningens lifgeding, förenades med det dåvarande Västerås län (se f. ö. art. Västmanland). L. Wll. Västmanlands läns tidning. Se Ve s t man- lands läns tidning. Västmanlands norra domsaga (se Västman- lands län). 1,471 kvkm. 28,663 inv. (1920). Västmanlands regemente (n:r 18) var roteradt med 940 nummer i Västmanlands, 55 i Örebro och 205 i Kopparbergs län, frånsedt vissa ändrin- gar 1894. Dess knektekontrakt voro af 1682. Till roteringens understöd erhöllo rotarna i Västman- lands län hvar och en en tunna kronotiondespann- mål om året (s. k. knektetunnor), hvilka senare för- vandlades till ett årligt anslag om 699 kr. Detta ingick till Västmanlands regementes knektelego- medelskassa, hvarifrån till hvarje nyantagen soldat utgick en lega om 100 kr. kontant och 300 kr., som insattes i sparbank (se k. br. 24 okt. 1890; kassan hade det året en behållning af 880,054 kr.). Dessutom erhöllo 160 rotar, som förut voro skyl- diga att fullgöra vissa dagsverken, hvar sin s. k. dagsverkstunna. Eegementets chefsstation var Vä- sterås och dess mötesplats t. o. m. 1906 Salbohed, 18 km. v. om Sala. Regementet är numera förlagdt till Västerås och erhåller sitt värnpliktiga manskap från Västmanlands län och Filipstads rullförings- område af Värmlands län. C. O. N. Västmanlands södra domsaga (se Västman- lands län). 1,264 kvkm. 30,360 inv. (1920). Västmanlands trängkär (n:r 5), intill 1904 kal- lad Andra Svea trängkår, uppsattes en- ligt 1901 års riksdags beslut, har 2 trängkompa- nier och l sjukvårdskompani, tillhör V:e armé- fördelningen och är förlagd till Sala. C. O. N. Västmanlands västra domsaga (se Västman- lands län). 1,552 kvkm. 25,848 inv. (1920). Västmanlands östra domsaga (se Västman- lands län). 2,241 kvkm. 33,747 inv. (1920). Västmannalagen. Se Landskapslagar, sp. 1021, och Västmanland, sp. 420. Västmannaöarna (isl. Vestmannaeyjar), en ögrupp af 14 större och smärre öar vid Islands södra kust. Endast en af dem, Hemma-ön (isl. Heima-ey), är bebodd. Den räknar 1,560 inv. (1919), har kyrka och idkar handel. De andra äro tagna i besittning af en otrolig mängd sjöfågel och lämna rik afkastning genom jakt och äggfångst. Sommaren 1627 gjorde 3 sjöröfvarfartyg från Al- geriet strandhugg på V. och bortförde i slafveri 250 personer. Från V. gå två gånger dagligen väderlekstelegram till Meteorologisk-hydrografiska anstalten i Stockholm. E. Ebg.* Västmellantyska. Se Tyska språket, sp. 598. Västmongoliskan. Se Mongoliska språ- ket, sp. 913. Västnordiska. Se Nordiska språk, sp. 1319.